{"id":6333,"date":"2010-08-27T08:06:23","date_gmt":"2010-08-27T07:06:23","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=6333"},"modified":"2010-08-27T08:33:05","modified_gmt":"2010-08-27T07:33:05","slug":"nr-143-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/08\/27\/nr-143-2010\/","title":{"rendered":"Nr 143 2010"},"content":{"rendered":"

Kepler b\u00f6rjar leverera!<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Ill: NASA\/Ames\/JPL-Caltech <\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5 ASTB-m\u00f6tet ig\u00e5r kv\u00e4ll ber\u00e4ttade Bengt Rosengren om att NASA samma afton, svensk tid, skulle\u00a0 avsl\u00f6ja det senaste om Kepler-projektets jakt p\u00e5 exoplaneter, och nu har nyheten sl\u00e4ppts:<\/a><\/p>\n

Tv\u00e5 Saturnus-p\u00e5minnande himlakroppar har synts passera \u00f6ver samma stj\u00e4rna! Det \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen en s\u00e5n “dubbelf\u00f6rm\u00f6rkelse” konstaterats, och fr\u00e5gan \u00e4r hur m\u00e5nga fler det finns i det ymniga material som Kepler-sonden dokumenterat bland 156 000 stj\u00e4rnor i Svanens Vintergatsstj\u00e4rnbild.<\/p>\n

Stj\u00e4rnan b\u00e4r namnet Kepler 9 <\/span>och planeterna kallas Kepler 9b<\/span> respektive Kepler 9c<\/span>.<\/p>\n

Under sju m\u00e5nader har Kepler, som allts\u00e5 studerar misst\u00e4nkta planetpassager \u00f6ver stj\u00e4rnor\u00a0 och som d\u00e4rmed orsakar sm\u00e5, minimala\u00a0 ljusf\u00f6r\u00e4ndringar i stj\u00e4rnljuset, studerat detta planetpar.<\/p>\n

Fler kandidater finns f\u00f6r dessa unika “multiple transits”, d\u00e4r gravitationen mellan planeterna ocks\u00e5 spelar en roll, och n\u00e4r nu Kepler-fynden sl\u00e4pps p\u00f6 om p\u00f6 kommer antalet uppt\u00e4ckta exoplaneter ocks\u00e5 att raskt stiga. Till en b\u00f6rjan passera de femhundra. \u00d6ver tusen innan \u00e5ret \u00e4r slut???<\/p>\n

Kepler-sonden skannar av samma omr\u00e5den p\u00e5 himlavalvet med j\u00e4mna mellanrum, sen \u00e4r det upp till jordbaserade observatorier att finslipa uppt\u00e4ckterna. I detta fall var det W M Keck Observatory p\u00e5 Hawaii som hj\u00e4lpte till, och d\u00e4rf\u00f6r vet vi nu f\u00f6ljande:<\/p>\n

\u221a Att<\/strong> Kepler 9b ligger n\u00e4rmast stj\u00e4rnan. Perioden \u00e4r 19 jorddygn.<\/p>\n

\u221a Att<\/strong> Kepler 9c snurrar ett varv p\u00e5 38 dagar.<\/p>\n

\u221a Att <\/strong>misstankar dessutom finns om en tredje planet, en superjord p\u00e5 1,5 jordradie och med perioden 1,6 dygn – men fler observationer beh\u00f6vs f\u00f6r den definitiva bekr\u00e4ftelsen.<\/p>\n

Pedagogiskt om antalet asteroider<\/h2>\n

Tack till Lars Olefeldt, som jagar informativa astrovideor med framg\u00e5ng. Nu har han hittat en filmsnutt som drastiskt visar hur m\u00e5nga asteroiduppt\u00e4ckter som skett \u00e5ren 1980-2010. Det \u00e4r m\u00e5nga, m\u00e5nga…. vi \u00e4r v\u00e4l i dag uppe i snart 300 000.<\/p>\n

Kolla filmen h\u00e4r.<\/a><\/p>\n

Ny bok p\u00e5 g\u00e5ng – p\u00e5 svenska!<\/h2>\n

Hoppsan! Pl\u00f6tsligt fick jag veta p\u00e5 ASTB-m\u00f6tet att det skrivs en ny svensk bok, om astrobiologi.<\/p>\n

Bj\u00f6rn Stenholm \u00e4r redakt\u00f6r – det borgar f\u00f6r omsorg och kvalitet –\u00a0 och Liber ger ut. Sannolikt!<\/p>\n

Lundmark b\u00e4ttrade p\u00e5 Arrhenius<\/h2>\n

\"\"<\/a>Ibland \u00f6verraskas jag av fynd i mitt eget bibliotek. Ett ouppspr\u00e4ttat ex av Svante Arrhenius V\u00e4rldarnas utveckling<\/em>, “\u00e5ttonde helt omarbetade och betydligt utvidgade upplagan” – med f\u00f6retal av Knut Lundmark. Utgiven 1929.<\/p>\n

Svante Arrhenius levde \u00e5ren 1859-1927 och stod bevisligen unge Uppsala-kollegan Lundmark n\u00e4ra. Denne fick ocks\u00e5 uppdraget av Gebers f\u00f6rlag att komplettera den nya upplagan, och det gjorde Lundmark s\u00e5 grundligt att han borde st\u00e5 med som medf\u00f6rfattare!<\/p>\n

Det intressanta med boken \u00e4r inte minst Lundmarks f\u00f6rn\u00e4mliga, detaljrika\u00a0 ber\u00e4ttelse om striden om galaxernas natur, som ju avgjordes p\u00e5 1920-talet- Inte minst hur van Maanens r\u00f6relser i M33 sp\u00f6kade och vad som kunde ligga bakom Karl Bohlins tidigare m\u00e4tning av avst\u00e5ndet till Andromeda-systemet (19 ljus\u00e5r). Lundmark skriver g\u00e4rna om sig sj\u00e4lv i tredje person, men vad skulle\u00a0 han g\u00f6ra?<\/p>\n

Detta \u00e4r kanske den b\u00e4sta popul\u00e4rvetenskapliga framst\u00e4llningen om striden p\u00e5 svenska!<\/p>\n

V\u00e4rldarnas utveckling <\/em>kom ut f\u00f6sta g\u00e5ngen 1906, och d\u00e5 s\u00e5g universum definitivt annorlunda ut \u00e4n drygt 20 \u00e5r senare.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kepler b\u00f6rjar leverera! P\u00e5 ASTB-m\u00f6tet ig\u00e5r kv\u00e4ll ber\u00e4ttade Bengt Rosengren om att NASA samma afton, svensk tid, skulle\u00a0 avsl\u00f6ja det senaste om Kepler-projektets jakt p\u00e5 exoplaneter, och nu har nyheten sl\u00e4ppts: Tv\u00e5 Saturnus-p\u00e5minnande himlakroppar har synts passera \u00f6ver samma stj\u00e4rna! Det \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen en s\u00e5n “dubbelf\u00f6rm\u00f6rkelse” konstaterats, och fr\u00e5gan \u00e4r hur m\u00e5nga fler det… L\u00e4s mer »Nr 143 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6333"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6333"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6333\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6345,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6333\/revisions\/6345"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6333"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6333"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6333"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}