{"id":6346,"date":"2010-08-28T19:28:43","date_gmt":"2010-08-28T18:28:43","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=6346"},"modified":"2010-08-28T20:21:51","modified_gmt":"2010-08-28T19:21:51","slug":"nr-144-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/08\/28\/nr-144-2010\/","title":{"rendered":"Nr 144 2010"},"content":{"rendered":"

Mount Wilson ett \u00e5r efter branden<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Branden n\u00e4rmar sig... Foto: Mount Wilson Observatory<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6r ett \u00e5r sen h\u00f6ll klassiska Mount Wilson-observatoriet i Calfornien p\u00e5 att brinna upp i en ANLAGD skogsbrand. Alla som varit d\u00e4r vet vad vi k\u00e4nner f\u00f6r just det observatoriet med dess Hooker-teleskop (2,5 m diameter), som nyttjades av Knut Lundmark, Gustaf Str\u00f6mberg, \u00c5ke Wallenquist\u00a0 m fl svenska astronomer, och nu rekapitulerar Sky and Telescope<\/em> dramatiken f\u00f6r ett \u00e5r sen.<\/p>\n

Branden var allts\u00e5 anlagd!<\/p>\n

\"\"<\/a>
Australien 2003. Foto: Torsten Blackwood\/AFP<\/figcaption><\/figure>\n

Det tog en m\u00e5nad att f\u00e5 den f\u00f6r\u00f6dande skogsbranden under kontroll. Den slickade observatoriekullen med dess stora historiska kupolbyggnad och en rad andra. toppmoderna instrument. I kampen mot branden omkom tv\u00e5 brandm\u00e4n (astronomins ok\u00e4nda hj\u00e4ltar), och \u00e4n i dag p\u00e5minner stora delar av berget om vad som h\u00e4nde.<\/p>\n

Mitt i alltihop l\u00e4rde sig brandmyndigheterna en del om hur observatoriet ska skyddas mot liknande pyromanattentat fram\u00f6ver. Brandgator\u00a0 har uppr\u00e4ttats, tr\u00e4d har huggits ner och det ska i princip vara om\u00f6jligt f\u00f6r eldflagor och flammor att spridas fr\u00e5n ett tr\u00e4d till ett annat p\u00e5 bergknallen.<\/p>\n

Observatorier stryker tyv\u00e4rr med i naturliga och anlagda skogsbr\u00e4nder. Mount Stromlo, Australien, 2003 \u00e4r ett exempel. Gamle lundaaustraliensaren,\u00a0 astronomen G\u00f6sta Lyng\u00e5 kan s\u00e4kert ber\u00e4tta ett och annat!<\/p>\n

M\u00e4rklig Galilei-roman<\/h2>\n

\"\"<\/a>Sf-f\u00f6rfattaren Kim Stanley Robinson har skrivit Galileo\u00b4s Dream<\/em>, i vilken italienaren f\u00f6rvisso sk\u00e5dar Jupiter men Jupiter 3025 e Kr, med en Jupiterm\u00e5ne, Europa, \u00a0 befolkad av jordbor som s\u00f6ker kontakt med\u00a0 1600-talets Galilei.<\/p>\n

Upplagt f\u00f6r m\u00e4rkliga\u00a0 komplikationer i tiden och rummet…<\/p>\n

Boken har \u00f6verlag f\u00e5tt \u00f6versvallande positiv kritik.<\/p>\n

Ber att f\u00e5 \u00e5terkomma!<\/p>\n

Under tiden noteras, att Mr Robinson \u00e4r en av den s\u00e5 kallade samtidens mest firade science fiction-f\u00f6rfattare. V\u00e4rd ett Nobelpris rentav? Ja, om nu inte Sv Akademien anser att det f\u00e5r r\u00e4cka med Doris Lessing. Basta!<\/p>\n

Minst tv\u00e5 meteoritfulltr\u00e4ffar kn\u00e4ckte dinosaurierna!<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Inget kul slut... Ill: NSF<\/figcaption><\/figure>\n

Dinosaurierna utrotades inte av en utan av minst TV\u00c5 meteoritsm\u00e4llar f\u00f6r runt 65 miljoner \u00e5r sen. Det rapporterar nyhetsmedia. <\/a><\/p>\n

Forskare kompletterar nu sm\u00e4llen \u00f6ver Mexikanska golfen – Chicxulub-kratern –\u00a0 med en fulltr\u00e4ff \u00e4ven i det som i dag utg\u00f6r Ukraina. Kanske skedde nedslagen med\u00a0 n\u00e5ra tusen \u00e5rs mellanrum\u00a0 (Ukraina-sm\u00e4llen skedde f\u00f6re Mexikos dito).\u00a0 Ja, m\u00f6jligheterna att jorden tr\u00e4ffades av en hel sv\u00e4rm st\u00f6rre meteoriter under ett antal tusen \u00e5r\u00a0 kan inte uteslutas, men\u00a0 resultatet vet vi i alla fall:<\/p>\n

Att Dino inte hade en chans.<\/p>\n

2002 uppt\u00e4cktes Boltysh-kratern i Ukraina, och genom att studera pollen och sporer fr\u00e5n fossila plantor (ormbunkar) i leran, en sorts geologiska mark\u00f6rer kort och\u00a0 gott i g\u00e4ggan som fyllde\u00a0 igen kratern, har forskarnas bild av dinosauriekatastrofen blivit mera komplex och d\u00e4rf\u00f6r desto mera intressant och sp\u00e4nnande.<\/p>\n

Tack till min BBC-bevakare Carl Olof\u00a0 B\u00f6rjeson, som vet att h\u00e5lla koll p\u00e5 nytt och krytt i BBC-etern.<\/p>\n

Ukraina-kratern \u00e4r 24 km i diameter.<\/p>\n

Jag v\u00e5gar, utan att darra p\u00e5 manschetten, p\u00e5st\u00e5: “Forts f\u00f6lj.”<\/p>\n

En astronoms vardag (= natt)<\/h2>\n

\"\"<\/a>Utan sina stringers st\u00e5r sig W-bloggen r\u00e4tt och sl\u00e4tt sl\u00e4tt, och d\u00e4rf\u00f6r ett s\u00e4rskilt tack och en virtuell blomsterkvast till Christian Vestergaard i v\u00e4sterled:<\/p>\n

Det \u00e4r Christian som tipsar om denna Youtube-snutt p\u00e5 sex minuter om en astronoms liv p\u00e5 ESO<\/a> i Chile.<\/p>\n

– Sev\u00e4rt!, lovar CB – och jag h\u00e5ller med.<\/p>\n

Av 1000 ans\u00f6kningar om observationstid per halv\u00e5r besvaras m\u00f6jligen var femte positivt. I det l\u00e4get f\u00f6redrar jag min gamla 76 mm:s refraktor! 100-procentigt tillg\u00e4nglig\u00a0 obs-tid garanteras vid klart v\u00e4der.<\/p>\n

Newton – en r\u00e5 typ!<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Inte att leka med!<\/figcaption><\/figure>\n

Sen Sir Isaac Newton l\u00e4mnat Cambridge s\u00e5g han inte tillbaka, han tog inte kontakt med sina tidigare universitetskolleger utan fokuserade helt sin energi p\u00e5 sitt nya arbete: Som chef f\u00f6r det engelska myntverket.<\/p>\n

Samma bok, som omtalas i blogg nr 134 , recenseras i helgen i danska Weekend Avisen<\/em> – \u00f6ver ett uppslag. Fattar ni nu varf\u00f6r jag gillar denna tidning?<\/p>\n

Att Newton hade h\u00e5rda nypor – han fick f\u00f6rfalskaren William Chaloner h\u00e4ngd utan krusiduller – kommenteras av WA-anm\u00e4laren s\u00e5 h\u00e4r p\u00e5 danska:<\/p>\n

“Beslutsom, tangerende det r\u00e5.”<\/span><\/p>\n


\n<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Mount Wilson ett \u00e5r efter branden F\u00f6r ett \u00e5r sen h\u00f6ll klassiska Mount Wilson-observatoriet i Calfornien p\u00e5 att brinna upp i en ANLAGD skogsbrand. Alla som varit d\u00e4r vet vad vi k\u00e4nner f\u00f6r just det observatoriet med dess Hooker-teleskop (2,5 m diameter), som nyttjades av Knut Lundmark, Gustaf Str\u00f6mberg, \u00c5ke Wallenquist\u00a0 m fl svenska astronomer,… L\u00e4s mer »Nr 144 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6346"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6346"}],"version-history":[{"count":25,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6346\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6377,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6346\/revisions\/6377"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6346"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6346"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6346"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}