{"id":6378,"date":"2010-08-30T13:48:36","date_gmt":"2010-08-30T12:48:36","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=6378"},"modified":"2010-08-30T19:11:29","modified_gmt":"2010-08-30T18:11:29","slug":"nr-145-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/08\/30\/nr-145-2010\/","title":{"rendered":"Nr 145 2010"},"content":{"rendered":"

Vintergatan vs Andromedagalaxen<\/h2>\n
g\"\"<\/a>
R\u00f6da prickarna markerar Vintergatans centrum och solens position. Ill: Robert Hurt, IPAC; Mark Reid, CfA, NRAO\/AUI\/NSF<\/figcaption><\/figure>\n

D\u00e5 och d\u00e5 tr\u00e4ffar vi ju p\u00e5 uppgifter om att Andromeda-galaxen, M31,\u00a0 och Vintergatan kommer att krascha in i varandra. Var st\u00e5r forskningen i dag?
\nScientific American<\/em> myntade f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sen det talande uttrycket “N\u00e4rkontakt av den galaktiska graden”, och s\u00e5 sent som i fjor kom nya ber\u00e4kningar som visar att v\u00e5r del av Vintergatan roterar\u00a0 i rymden fortare \u00e4n vi\u00a0\u00a0 tidigare trott – 900 000 km\/h – och att Vintergatans massa \u00e4r ungef\u00e4r lika stor som Andromeda-systemets (270 miljoner solmassor). Tiden d\u00e5 Vintergatan betraktades som lillasyrra till M31 \u00e4r uppenbarligen nu f\u00f6rbi.<\/p>\n

Summan av kardemumman blir\u00a0 att Vintergatans gravitation \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n vi trott och att\u00a0 kollisionen ocks\u00e5 kommer att intr\u00e4ffa tidigare \u00e4n\u00a0 ber\u00e4knat. Forskarna tror i dag att den mer eller mindre oundvikliga galaxkollisionen kommer att \u00e4ga rum senast sex-sju miljarder \u00e5r fram\u00e5t\u00a0 tiden, kanske redan om tre miljarder \u00e5r –\u00a0 ungef\u00e4r d\u00e5 solen b\u00f6rjat f\u00f6rbruka de sista nukle\u00e4ra resurserna.<\/p>\n

En olycka kommer s\u00e4llan ensam… etc etc.<\/p>\n

Men osvuret \u00e4r b\u00e4st. Det \u00e4r inga l\u00e4tta ber\u00e4kningar att utf\u00f6ra, extrem datorkraft m\u00e5ste till,\u00a0 och kanske uteblir stora kraschen till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r att “bara”\u00a0 galaxernas halos av m\u00f6rk materia g\u00e5r in i varandra.<\/p>\n

I fjor d\u00f6k ytterligare forskningsresultat dessutom upp som ber\u00f6rde M31 och en satellitgalax, M33,\u00a0 s\u00e5 m\u00f6tet med Vintergatan kan bli en lustiger trepartsdans.<\/p>\n

\"\"<\/a>Grundfakta i dag \u00e4r att M31 ligger drygt tv\u00e5 miljoner ljus\u00e5r bort, vilket betyder att det ljusskimmer\u00a0 vi idag ser i stj\u00e4rnbilden Andromeda s\u00e4ndes ut n\u00e4r Homo Erectus b\u00f6rjat r\u00f6ra p\u00e5 sig l\u00e5\u00e5\u00e5ngt innan v\u00e5r nutida art Homo Sapiens ens var p\u00e5t\u00e4nkt.<\/p>\n

Vad h\u00e4nder om\u00a0 Vintergatan och M31 g\u00e5r ihop? Sannolikt bildas d\u00e5, efter ett antal piruetter,\u00a0 en ny gigantisk supergalax.<\/p>\n

Ovanst\u00e5ende info ur “skafferiet” h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n ett m\u00f6te i American Astronmical Society i fjor<\/a>, och det var de b\u00e4gge radioastronomerna Karl Menten i Tyskland och Mark Reid, USA,\u00a0 som presenterade de nya m\u00e4tningarna. S\u00e4kert har det kommit ytterligare uppdaterad info, s\u00e5 vi h\u00e5ller d\u00f6rren \u00f6ppen f\u00f6r nya \u00f6verraskande fakta.<\/p>\n

Dagens citat<\/h2>\n

\"\"<\/a>Vilken radioastronom kan ha sagt detta?<\/p>\n

“Ammoniaken d\u00e4r ute \u00e4r s\u00e5 utsp\u00e4dd s\u00e5\u00a0 att den stinker\u00a0 inte ens.”<\/span><\/p>\n

Var det Karl Jansky vid Bell Lab, A C B Lovell p\u00e5 Jodrell Bank eller Georg Mumme vid Effelbergs 100-metersteleskop?<\/p>\n

(R\u00e4tt svar: Georg Mumme, som ska ha sagt s\u00e5 till en student. Kolla den unerh\u00e5llande astrosajten Famous last words.<\/a>)<\/p>\n

ESO-stj\u00e4rnan som film<\/h2>\n

En pedagogisk kortsnutt om ESO:s sensationella uppt\u00e4ckt av 5-7 planeter runt stj\u00e4rnan H10180 (blogg 140), finns h\u00e4r:<\/p>\n

http:\/\/www.wimp.com\/systemdiscovery\/<\/a>.<\/p>\n

Tack till Lars Olefeldt som vanligt f\u00f6r dessa unika filmtips.<\/p>\n

PS sen bloggen gick i tryck:<\/p>\n

Om inte ovanst\u00e5ende l\u00e4nk funkar, tipsar Robert\u00a0 Cumming om denna:<\/p>\n

http:\/\/www.eso.org\/public\/videos\/eso1035a\/<\/a><\/p>\n

Voyager – The Book<\/h2>\n

Stephen J Pyne heter f\u00f6rfattaren\u00a0 till nya boken\u00a0 Voyager – Seeking Newer Worlds in the Third Great Age of Discovery<\/em>.<\/p>\n

Recensionen i s\u00f6ndagens New York Times<\/em> var synnerligen lockande, s\u00e5 det f\u00e5r bli ett ink\u00f6p via Amazon.<\/p>\n

Voyager-projektet h\u00f6ll p\u00e5 att inte bli av. Efter Apollo-f\u00e4rderna till m\u00e5nen, sj\u00f6nk NASA;:s budget ihop som en d\u00f6dbakad suffl\u00e9, men den av samtiden s\u00e5 f\u00f6raktade presidenten Richard M Nixon propagerade skickligt f\u00f6r Voyager-projektet, som ju bara kunde f\u00f6rverkligas d\u00e4r och d\u00e5 p\u00e5 70-talet: Det \u00e4r bara en g\u00e5ng vart 176:e \u00e5r som de yttre planeterna st\u00e5r s\u00e5 bra till inb\u00f6rdes att en farkost kan rida p\u00e5 planeternas gravitation helt gratis!<\/p>\n

\"\"<\/a>
Jorden, v\u00e5rt hem. Bild: NASA\/Voyager 1<\/figcaption><\/figure>\n

Alla verkar vara \u00f6verens om att\u00a0 den mest fantastiska och tankev\u00e4ckande\u00a0 Voyager-bilden av dem alla \u00e4r n\u00e4r kameran v\u00e4nde och pl\u00e5tade jorden som den ber\u00f6mda lilla “bleka bl\u00e5 pricken” i ett \u00f6dsligt Aniara-univserum.<\/p>\n

Bilden togs 14 februari 1990 av Voyager 1, p\u00e5 ett jordavst\u00e5nd av 6 miljarder kilometer. Jorden kan knappt ses, den \u00e4r 1\/10-dels pixel stor och r\u00e5kar ligga i ett ljusstr\u00e5k, ett rent optiskt fenomen i Voyagers kamera\u00a0 orsakad av n\u00e4rheten till solen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vintergatan vs Andromedagalaxen D\u00e5 och d\u00e5 tr\u00e4ffar vi ju p\u00e5 uppgifter om att Andromeda-galaxen, M31,\u00a0 och Vintergatan kommer att krascha in i varandra. Var st\u00e5r forskningen i dag? Scientific American myntade f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sen det talande uttrycket “N\u00e4rkontakt av den galaktiska graden”, och s\u00e5 sent som i fjor kom nya ber\u00e4kningar som visar att… L\u00e4s mer »Nr 145 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6378"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6378"}],"version-history":[{"count":29,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6378\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6411,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6378\/revisions\/6411"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6378"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6378"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6378"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}