![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/08\/HSFR2coverforweb.jpg\")
<\/a>Lite stolta ska vi Malm\u00f6\/Lund-stj\u00e4rntokiga vara \u00f6ver det faktum att det var\u00a0 Bertil som gavs uppdraget att medverka i Handbook of Star Forming Regions Vol. II<\/em><\/a> i f\u00f6rrfjor (vol II om s\u00f6dra stj\u00e4rnhimlen, vol I om norra)\u00a0 och skrev ett h\u00e4rligt tungt, genomt\u00e4nkt, resultatsummerande och analyserande\u00a0 proffsbidrag p\u00e5 80 sidor p\u00e5 temat “Young Stars and Dust Clouds in Puppis and Vela” – med ett par helt sensationella bilder.<\/p>\n Gumnebulosan i Puppis och Vela – Akterskeppet och Seglet p\u00e5 s\u00f6dra stj\u00e4rnhimlen – \u00e4r ett veritabelt rymdlabb fyllt av kometglobuler och PMS-stj\u00e4rnor (“pre-main sequence stars”, t ex de av typen T Tauri)<\/a>, allts\u00e5 f\u00f6rstadierna\u00a0 till protostj\u00e4rnor och extremt unga stj\u00e4rnor innan de hunnit f\u00f6rvandlas till huvudseriestj\u00e4rnor.\u00a0 \u00c5ldersbest\u00e4mningar visar ocks\u00e5 att detta \u00e4r unga himlakroppar.<\/p>\n Boken ing\u00e5r i den monografiserie som Astronomical Society of the Pacific ger ut, Vol II med dansken Bo Reipurth som redakt\u00f6r.<\/p>\n Kometglobulen: CG4, som Bertil sj\u00e4lv varit med om\u00a0 att utforska i Gumnebulosan, inneh\u00e5ller en del objekt i \u00e5ldersspannet 1-10 miljoner \u00e5r.<\/p>\n Bertil \u00e4r i dag 1:e forskningsingenj\u00f6r p\u00e5 astronomiska institutionen i Uppsala, jobbar vidare n\u00e5gra \u00e5r till innan pensionering och har, som han s\u00e4ger, haft klippkort \u00f6ver Atlanten till ESO i Chile.<\/p>\n Bertil var en av de f\u00f6rsta som kom till det som blev MARS (Malm\u00f6 Astronomi- och Rymdfartss\u00e4llskap, han kom p\u00e5 namnet!!!) fr\u00e5n ett annan gymnasium \u00e4n Johannes i Malm\u00f6, han pluggade p\u00e5 Latin, och d\u00e4r verkade som de flesta kommer ih\u00e5g i min generation den till astronomin synnerligen v\u00e4nligt\u00a0 inst\u00e4llde Harry Lindholm (Knut Lundmark-elev!). T\u00e4nk om man hade haft Harry som fysiklektor i st\u00e4llet f\u00f6r…n\u00e4,\u00a0 no names. Han p\u00e5 Johannes har redan f\u00e5tt det litter\u00e4ra efterm\u00e4le han f\u00f6rtj\u00e4nar.<\/p>\n P\u00e5 en altan ut fr\u00e5n vinden p\u00e5 Latinskolan hade Bertil en tid sitt “obsis” med den refraktor, som, om jag nu inte minns helt galet, \u00e4r den som st\u00e5r hos oss p\u00e5 TBO. Latinrefraktorn, gemenligen kallad.<\/p>\n Ett f\u00f6rsenat grattis till Bertil \u00f6ver det f\u00f6rn\u00e4mliga hedersuppdraget med boken!!! En virtuell blomsterkvast \u00e4r du banne mig\u00a0 v\u00e4rd! H\u00e4r \u00e4r den: Det \u00e4r Bertil Pettersson som tipsar om\u00a0 att sen 18 september i fjor fungerar “resterna” av Kvistabergs observatorium – kupolerna och teleskopen – i Upplands-Bro som ett observatoriemuseum. L\u00e4ngs v\u00e4ggarna finns massor av bilder och prylar och h\u00e4r tronar i den stora kupolen framf\u00f6r allt ett av p\u00e5 sin tid st\u00f6rsta Schmidt-teleskop. Tv\u00e5a i v\u00e4rlden runt 1960-talet.<\/p>\n Ett trevligt bildspel fr\u00e5n invigningen av museet\u00a0 i fjor<\/a> finns h\u00e4r.<\/p>\n F\u00f6r \u00f6ppettider etc \u00e4r mitt f\u00f6rslag till W-bloggens l\u00e4sare att ni kontaktar:<\/p>\n bengt.edvardsson@fysast.uu.se<\/p>\n I kv\u00e4ll (1 september 2010) \u00e4r det dags igen,\u00a0 kl 21.26 – 36 graders maxh\u00f6jd, passage p\u00e5 tre minuter. Mot s\u00f6der riktas blickarna!<\/p>\n Ombord just nu \u00e4r sex ISS-astronauter inklusive amerikanskorna Tracy Caldwell Dyson och Shannon Walker. Den senare \u00e4r en av vetenskaparen ombord, hon \u00e4r ute p\u00e5 l\u00e5ngf\u00e4rd – har varit uppe\u00a0 sen i juni i \u00e5r – och \u00e4r co-pilot p\u00e5 den ryska Soyuz-farkosten.<\/p>\n Bilden ovan togs med vidvinkelkameran WFI p\u00e5 MPG\/ESO\u20132.2\u2013meter-teleskopet vid La Silla-observatoriet i Chile f\u00f6r att detaljstudera andra k\u00e4llor som uppt\u00e4ckts i r\u00f6ntgenobservationerna.<\/p>\n I mitten av bilden framtr\u00e4der galaxen NGC 4666, ungef\u00e4r 80 miljoner ljus\u00e5r fr\u00e5n jorden. H\u00e4r p\u00e5g\u00e5r det ett utbrott av intensiv stj\u00e4rnbildning som forskare tror orsakas av v\u00e4xelverkan med andra n\u00e4rliggande galaxer. N\u00e5gra granngalaxer vars tyngdkraft drar i NGC 4666 syns nedan till v\u00e4nster i bilden. V\u00e4xelverkan av den h\u00e4r typen s\u00e4tter ofta i g\u00e5ng kraftig stj\u00e4rnbildning i medverkande galaxer.<\/p>\n Supervinden \u00e4r gigantisk i omf\u00e5ng och str\u00e4cker sig tiotusentals ljus\u00e5r ut\u00e5t fr\u00e5n galaxens ljusstarka mitt. Eftersom gasen i supervinden \u00e4r mycket het avger den mest str\u00e5lning i r\u00f6ntgen- och radiov\u00e5gl\u00e4ngder.<\/p>\n NGC 4666 var m\u00e5let f\u00f6r de ursprungliga observationerna med XMM-Newton, men tack vare teleskopets vidvinkelkapacitet kunde man se en m\u00e4ngd andra r\u00f6ntgenstr\u00e5lande objekt i bakgrunden. En s\u00e5dan lyckosam uppt\u00e4ckt \u00e4r en ljussvag galaxhop n\u00e4ra bildens nedre kant i mitten. Hopen befinner sig mycket l\u00e4ngre bort fr\u00e5n oss \u00e4n NGC 4666, p\u00e5 ett avst\u00e5nd av ungef\u00e4r 3 miljarder ljus\u00e5r.<\/p>\n Fyra f\u00f6redrag med astronomihistorisk anknytnig st\u00e5r p\u00e5 programmet n\u00e4rmaste tiden p\u00e5 Kroppedal-museet utanf\u00f6r K\u00f6penhamn<\/a> – museet som har dansk astronomihistoia som uppdrag.<\/p>\n 1 september (i kv\u00e4ll) \u00e4r temat Tycho Brahe<\/strong>. Fil dr Jakob Danneskiold-Sams\u00f8e ber\u00e4ttar.<\/p>\n 8 september ber\u00e4ttar samma f\u00f6redragsh\u00e5llare<\/strong> om Tycho Brahes skicklige medarbetare, den v\u00e4stjyske bondgrabben Christian S\u00f6rensen Longomontanus.<\/p>\n 22 september \u00e4r temat “Stjernestr\u00f8mme”<\/strong>. Kroppedal Museum har l\u00e5tit\u00a0 forskare syna\u00a0 den danska astrometrin senare historia och\u00a0 Thore Bj\u00f8rnvig ber\u00e4ttar vad man kommit fram till.<\/p>\n 25 september firas Ole R\u00f6mers f\u00f6delsedag<\/strong> p\u00e5 eftermiddan och man ih\u00e5gkommer att det i h\u00f6st f\u00e5tt 300 \u00e5r sen den store danskens bortg\u00e5ng.<\/p>\n … den ena “v\u00e4rre” \u00e4n den andra. P\u00e5 Big Bear Solar Observatory i Californen (om BBSO se blogg nr 104) har det nya supersofistikerade solteleskopet nu tagits i bruk och detta s\u00e4gs vara den detaljrikaste solfl\u00e4cksbild n\u00e5nsin:<\/p>\n BBSO-instrumentet, som naturligtvis briljerar i adaptiv optikteknik,\u00a0 kan dokumentera skeenden p\u00e5 solytan med en uppl\u00f6sning p\u00e5 70-80 kilometer.<\/p>\n Ett antal \u00e5r l\u00e5g de svenska solbilderna, tagna med vetenskapsakademiens solteleskop SST p\u00e5 La Palma,\u00a0 “etta” p\u00e5 v\u00e4rldsm\u00e4starlistan, men vi \u00e4r nu br\u00e4dade tydligen. Jag har sett bilder fr\u00e5n KVA-instrumentet som visar 100 km stora solfl\u00e4ckar och granulatiner.<\/p>\n Vanitas vanitatum et omnia vanitas!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" MARS:ianen Bertil skrev om unika stj\u00e4rnbildningar Uppsala-astronomen Bertil Pettersson, gammal MARS:ian, med hustru Lena d\u00f6k upp ett tu tre i Malm\u00f6, och vi hann avklara en del element\u00e4ra astronomiska saker. Rensa i br\u00e5tena i minnenas annaler, om man s\u00e4ger s\u00e5. Bertil h\u00e4lsar f\u00f6r \u00f6vrigt till alla gamla kompisar! Lite stolta ska vi Malm\u00f6\/Lund-stj\u00e4rntokiga vara \u00f6ver… L\u00e4s mer »Nr 146 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6416"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6416"}],"version-history":[{"count":42,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6416\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6466,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6416\/revisions\/6466"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6416"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6416"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6416"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a><\/a><\/p>\nKvistaberg – observatoriemuseum!<\/h2>\n
Perfekt ISS-passage<\/h2>\n
<\/a>I g\u00e5r kv\u00e4ll kunde vi i Malm\u00f6\/K\u00f6penhamns-omr\u00e5det spana in\u00a0 den b\u00e4sta ISS-passagen p\u00e5 mycket l\u00e4nge: Den internationella rymdstationen kom h\u00f6gt p\u00e5 himlavalvet kl 21 och hade inte br\u00e5ttom, passagen varade i minst 4 minuter. Klart fast sken, ljusstarkast av allt p\u00e5 himlavalvet.<\/p>\nESO:s rymddetektiver sl\u00e5r till!!<\/h2>\n
<\/a>Rymddetektiverna sl\u00e5r till igen, ity ESO ber\u00e4ttar i dag i ett pressmess – med bilder i visuellt ljus –<\/a> om n\u00e4stan kantst\u00e4llda\u00a0 galaxen NGC4666, fr\u00e5n vilken det i m\u00e5nga \u00e5r \u00e4r k\u00e4nt att det str\u00f6mmar ut en “supervind” – gas\u00a0 fr\u00e5n galaxen. Den har tidigare observerats i r\u00f6ntgenstr\u00e5lning av ESA:s rymdteleskop XMM-Newton.<\/p>\nDansk astronomihistoria<\/h2>\n
Bilder rasar in…<\/h2>\n
<\/a>