{"id":6464,"date":"2010-09-02T21:14:10","date_gmt":"2010-09-02T20:14:10","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=6464"},"modified":"2010-09-02T21:15:43","modified_gmt":"2010-09-02T20:15:43","slug":"nr-147-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/09\/02\/nr-147-2010\/","title":{"rendered":"nr 147 2010"},"content":{"rendered":"

Danska rymdpionj\u00e4rerna laddar b\u00f6ssan!<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Den vackra r\u00f6dvita f\u00e4rgen dominerar raketbygget... Foto: Copenhagen Suborbitals<\/figcaption><\/figure>\n

Hur g\u00e5r det med det danska rymdskottsf\u00f6rs\u00f6ket? Jo, f\u00f6ljer vi killarnas hemsida s\u00e5 \u00e4r det en fifty-fiftychans f\u00f6r ett test redan i \u00f6vermorgon 4 september med raketen kallad HEAT-1X-Tycho Brahe. “Launch window”, uppskjutningsf\u00f6nstret, f\u00f6r testet \u00e4r satt 30 augusti-17 september, s\u00e5 det finns prutm\u00e5n f\u00f6r detta 30 km-skuttskott.<\/p>\n

B\u00e4st f\u00f6ljer vi det helt privata danska initativet genom deras hemsida<\/a>.<\/p>\n

N\u00e4r W-bloggen f\u00f6rsta g\u00e5ngen skrev om Copenhagen Suborbitals (blogg nr 20, i mars i \u00e5r), var det inte m\u00e5nga som trodde p\u00e5 Kristian von Bengtsons och Peter Madsens dr\u00f6mprojekt, men de har k\u00e4mpat p\u00e5, skaffat sig sponsorer (\u00e4ven h\u00e4r\u00a0 Sverige typ Koenigsegg)) och n\u00e4rmar sig nu ett s\u00e5 kallat skarpt l\u00e4ge.<\/p>\n

Men det \u00e4r ocks\u00e5 v\u00e4rt att p\u00e5peka att detta projekt, som f\u00f6ljer alla lagar och f\u00f6rordningar f\u00f6r europeisk rymdfart, inte handlar om att placera en dansk astronaut i omloppsbana runt jorden utan just ett – rymdskutt.\u00a0 A la Alan Shepard. Upp i rymden och sen ner igen, f\u00f6rhoppningsvis i en fallsk\u00e4rm som utvecklar sig.<\/p>\n

“Rymdbasen” eller vad vi ska kalla det f\u00f6r, \u00e4r f\u00f6rlagd till en plattform utanf\u00f6r Bornholm, s\u00e5 vi \u00e4r p\u00e5 n\u00e4stan klassisk rymdmark (= Peenem\u00fcnde).<\/p>\n

H\u00e5ller de danska teknikkillarna p\u00e5 att uppfinna hjulet igen? Njae, b\u00e5de och. De anv\u00e4nder sig av nytt t\u00e4nk, och hela projektet med “micro spacecraft”-teknik andas en lagom blandning av hygge, milj\u00f6omsorg och \u00e4ventyr.<\/p>\n

Danska Ingeni\u00f8ren<\/em> hade en bra ledare f\u00f6r en vecka sen, i vilken bl a stod:<\/p>\n

De to rumhelte-in-spe, Peter Madsen og Kristian von Bengtson, der planl\u00e6gger opsendelse af den dummy-bemandede selvbyggerraket mandag i \u00d8sters\u00f8en, er med deres ub\u00e6ndige vedholdenhed og maniske insisteren p\u00e5 at realisere deres f\u00e6lles dr\u00f8mmesyn med til at spr\u00e6nge rammen for, hvilke opgaver man som menneske t\u00f8r give sig i kast med at l\u00f8se; hvilke gr\u00e6nser, vi er i stand til at overskride; og genopliver ydermere den rumfeber og tro p\u00e5 fremtiden, der tog bo i den oplyste verden i tresserne.<\/span><\/p>\n

Det finns bara en sak att s\u00e4ga fr\u00e5n denna sida av\u00a0 den f\u00f6re detta vallgraven \u00d6resund:<\/p>\n

Held og lykke!<\/p>\n

AstronomiGuiden briefar<\/h2>\n

Senaste nyhetsbrevet fr\u00e5n AstronomiGuiden tipsar om nyordningen p\u00e5 sajten<\/a> men ocks\u00e5 om vad som \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng p\u00e5 stj\u00e4rnhimlen.<\/p>\n

Massor!<\/p>\n

Hur m\u00e5nga kvasarer finns det?<\/h2>\n

F\u00f6r femtio \u00e5r\u00a0 sedan, 1960, uppt\u00e4cktes den f\u00f6rsta kvasaren, vars katalognummer alla astron\u00f6rdar l\u00e4rde sig utantill: 3C48. Det sitter d\u00e4r fortfarande!<\/p>\n

Det tog tid att reda ut vad en kvasar med dess m\u00e4rkliga punktformighet var f\u00f6r n\u00e5got, och p\u00e5 dessa femtio \u00e5r har forskningen tagit trollkliv fram\u00e5t. Radioastronomi och optisk astronomi samverkar, pusselbit efter pusselbit l\u00e4ggs.<\/p>\n

3C48 ligger inb\u00e4ddad i en tidig galax p\u00e5 drygt 4 miljarder ljus\u00e5rs avst\u00e5nd,\u00a0 och vi vet v\u00e4l inte i detalj vad som ligger bakom dessa AGN:s (aktiva galaxk\u00e4rnor) med deras extrema energier. Att galaxerna \u00e4r s\u00e4llsynt massiva och att svarta h\u00e5l sp\u00f6kar i deras centra kan vi n\u00e4stan utg\u00e5 ifr\u00e5n som axiom.<\/p>\n

Tidigare i \u00e5r bekantgjordes att astronomer hittat tv\u00e5 “f\u00f6rsta generations”-kvasarer p\u00e5\u00a0 det imponerande avst\u00e5ndet 13 miljarder ljus\u00e5r, de minsta helt stoftbefriade kvasarer hittills uppt\u00e4ckta (inga stj\u00e4rnor har hunnit skapa tyngre grund\u00e4mnen och molekyler \u00e4nnu!) och med svarta h\u00e5l som faddrar med massor runt 100 miljoner solens. Imponerande!<\/p>\n

Listan \u00f6ver k\u00e4nda kvasarer i dag \u00e4r inte stor. Den \u00e4r MYCKET STOR. N\u00e5gon som vet exakt? 25 000? Fler? F\u00e4rre?<\/p>\n

\"\"<\/a>
Credits: NASA, ESA, Keren Sharon (Tel-Aviv University) and Eran Ofek (CalTech)<\/figcaption><\/figure>\n

En av de m\u00e4rkligaste bilder av kvasarer tog f\u00f6rst\u00e5s NASA\/ESA:s Hubble-teleskop f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan. Ovan syns\u00a0 en kvintett kvasarer, som i sj\u00e4lva verket \u00e4r en och samma kvasar som ligger bakom en galaxhop som fungerar som en gravitationslins. Kvasaren \u00e4r de fyra ljusa prickarna och den gula runda i mitten av bilden.<\/p>\n

Av bara farten fick Hubble med \u00e4ven en supernova i en galax … ett riktigt fiskaf\u00e4nge av HST den g\u00e5ngen.<\/p>\n

\n

Aspenstr\u00f6m och novan som en jordb\u00e4vning i skyn<\/h2>\n

\"\"<\/a>Vi borde intressera oss mer f\u00f6r svenska poeter, som g\u00e4rna sk\u00e5dat upp\u00e5t. Werner Aspenstr\u00f6m, t ex, f\u00f6rfattaren och poeten som var djupt astronomiintresserad.\u00a0 En g\u00e5ng, 1976, skrev han i min tidning om den d\u00e5 aktuella novan i Svanen\u00a0 (eller Norra kronan, som Aspenstr\u00f6m tyckte var en vettigare beteckning) och hur han st\u00f6rts av fenomenet:<\/p>\n

“N\u00e5got br\u00f6t sig in och st\u00f6rde den v\u00e4lk\u00e4nda or\u00f6rliga bilden, en nova. Tidningarna b\u00f6rjade skriva om saken och ge sin f\u00f6rklaring, efter n\u00e5gra dagar var det \u00f6ver, men obehagligt k\u00e4ndes det, som en jordb\u00e4vning i skyn.”<\/span><\/p>\n

Vi kanske inte delar poetens obehag, men liknelsen med en jordb\u00e4vning i skyn – visst \u00e4r den fin!<\/p>\n

\n

\n

\n

\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Danska rymdpionj\u00e4rerna laddar b\u00f6ssan! Hur g\u00e5r det med det danska rymdskottsf\u00f6rs\u00f6ket? Jo, f\u00f6ljer vi killarnas hemsida s\u00e5 \u00e4r det en fifty-fiftychans f\u00f6r ett test redan i \u00f6vermorgon 4 september med raketen kallad HEAT-1X-Tycho Brahe. “Launch window”, uppskjutningsf\u00f6nstret, f\u00f6r testet \u00e4r satt 30 augusti-17 september, s\u00e5 det finns prutm\u00e5n f\u00f6r detta 30 km-skuttskott. B\u00e4st f\u00f6ljer vi… L\u00e4s mer »nr 147 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6464"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6464"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6464\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6494,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6464\/revisions\/6494"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6464"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6464"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6464"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}