{"id":64701,"date":"2016-06-01T13:00:20","date_gmt":"2016-06-01T12:00:20","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=64701"},"modified":"2016-06-02T12:13:15","modified_gmt":"2016-06-02T11:13:15","slug":"nr-61-2016","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/06\/01\/nr-61-2016\/","title":{"rendered":"Nr 61 2016"},"content":{"rendered":"<h2>\n\t<strong>Japaner g&ouml;r dokument&auml;rfilm om Tycho<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tJapaner, japaner, japaner&#8230; Tack till <strong>Jens Vellev<\/strong>, v&aring;r hedersdoktor i Lund, som fr&aring;n &Aring;rhus horisont ber&auml;ttar att han&nbsp; haft bes&ouml;k av ett japanskt tv-team, som planerar en timmes dokument&auml;r om <strong>Tycho Brahe<\/strong> och<strong> Johannes Kepler.&nbsp;<\/strong>\n<\/p>\n<p>\n\t&#8211;&nbsp;De&nbsp;var&nbsp;tremand&nbsp;plus&nbsp;en&nbsp;overs&aelig;tter&nbsp;her&nbsp;p&aring;&nbsp;bop&aelig;len&nbsp;til&nbsp;optagelser.&nbsp;Det&nbsp;blev&nbsp;til&nbsp;&nbsp;to&nbsp;1&frac12;&nbsp;times&nbsp;optagelser.&nbsp;Men&nbsp;der&nbsp;klippes<br \/>\n\tselvf&oslash;lgelig&nbsp;MEGET&nbsp;bort.\n<\/p>\n<p>\n\tEfter KB i K&ouml;penhamn v&auml;ntar i veckan Lund och Ven p&aring; bes&ouml;k.\n<\/p>\n<p>\n\t&#8211; Program&nbsp;Director&nbsp;hedder <strong>Mamoru&nbsp;Ichikawa.<\/strong> Hans lysmand tog mit kamera och to et foto af folkene i arbejde p&aring; vores terrasse.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/DSC_3314-e1464773614966.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"DSC_3314\" class=\"aligncenter size-full wp-image-64687\" height=\"400\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/DSC_3314-e1464773614966.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tTychos f&ouml;rh&aring;llande till den tidiga asiatiska astronomin &auml;r f&ouml;r &ouml;vrigt ett intressant &auml;mne i sig. Jag har f&ouml;r mig att de jesuitiska astronomerna i Japan var tidigt ute med hans observationer och v&auml;rldsbild.\n<\/p>\n<h3>\n\t<strong><u>Teori i Lund:<\/u><\/strong><br \/>\n<\/h3>\n<h2>\n\t<strong>9:an stals fr&aring;n en annan stj&auml;rna<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tGrattis till lundaastronomerna <strong>Alexander Mustill<\/strong> och <strong>Melvyn Davies<\/strong> som tillsammans med en kollega fr&aring;n franska Bordeaux&nbsp;nu uppm&auml;rksammas v&auml;rlden &ouml;ver f&ouml;r sin teori:\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>Att den eventuellt<\/strong> f&ouml;rekommande Planet 9 l&aring;ngt d&auml;r ute i planetsystemet en g&aring;ng &quot;stals&quot; av solen under en passage mellan solen och en annan stj&auml;rna.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"http:\/\/mnrasl.oxfordjournals.org\/content\/460\/1\/L109\"><strong>&quot;Is there an exoplanet<\/strong> in the Solar system?&quot; heter rapporten i MNRAS,<\/a> i vilken diskuteras f&ouml;ruts&auml;ttningsrna f&ouml;r en s&aring;dan kidnappning inom den stj&auml;rnhop i vilken solen bildades:\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>Att m&ouml;tet m&aring;ste ha<\/strong> skett &ouml;ver ett minsta avst&aring;nd p&aring; 150 AU (annars skulle Kuiper-b&auml;ltet ha p&aring;verkats), att planeten som tillh&ouml;rde den m&ouml;tande stj&auml;rnan m&aring;ste ligga l&aring;ngt fr&aring;n sin sol och att vissa specifika banf&ouml;ruts&auml;ttningar &auml;ven m&aring;ste g&auml;lla.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>Under de 100 miljoner &aring;r <\/strong>som r&aring;dde f&ouml;r solens och solgrannarnas &quot;cluster phase&quot;, &auml;r det fullt m&ouml;jligt att dessa bildat planeter med starkt elliptiska banor som kan passa in p&aring; fallet med &quot;Planet 9&quot;.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>En Youtube-film h&auml;r:<\/strong>\n<\/p>\n<p>\n\t<iframe allowfullscreen=\"\" frameborder=\"0\" height=\"315\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/b_c8xxSzEFk\" width=\"560\"><\/iframe>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Tutankhamons dolk inneh&aring;ller j&auml;rn fr&aring;n meteorit<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tJ&auml;rnet i en av de dolkar, som hittades vid pojkkungen, faraonen Tutankhamons mumie, visar sig ha kosmiskt ursprung och h&auml;rr&ouml;r fr&aring;n en j&auml;rnrik meteorit. Italienska forskare <a href=\"http:\/\/onlinelibrary.wiley.com\/doi\/10.1111\/maps.12664\/epdf\">har analyset och bekr&auml;ftat det unika i fyndet.<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/King-Tuts-Alien-dagger-e1464780839382.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"King-Tuts-Alien-dagger\" class=\"aligncenter size-full wp-image-64697\" height=\"225\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/King-Tuts-Alien-dagger-e1464780839382.jpg\" width=\"400\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t&quot;Tut&quot; levde &aring;ren 1341&nbsp;f.Kr -1323&nbsp;f.Kr.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Meteoritnedslag i Sm&aring;land 1912?<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tVia astronomiska institutionen i Lund kom en f&ouml;rfr&aring;gan, som jag bara kunde vidarebefordra till <strong>Hans Bengtsson<\/strong>: Kan verkligen en meteorit ha slagit ner i Sm&aring;land 1912, i Tings&aring;s socken, och satt fyr p&aring; en pr&auml;stg&aring;rd? M&ouml;jligen trodde jag p&aring; ett &aring;sknedslag, men Hans, verksam p&aring; SMHI, har kollat i SMHI:s &aring;rsbok f&ouml;r 1912 och utesluter &aring;skteorin. Han utesluter ocks&aring; meteoritteorin.\n<\/p>\n<p>\n\tD&auml;remot ber&auml;ttar Hans att kyrkoherden hette &#8211; <strong>Mozart!<\/strong>\n<\/p>\n<p>\n\tDet &auml;r en rolig skr&ouml;na, som <em>Sm&aring;landspostens<\/em> <strong>Peter Ottosson <\/strong>h&aring;ller p&aring; att reda ut. &Aring;terkommer!\n<\/p>\n<p>\n\tWikipedia har dessa svenska nedslag genom &aring;ren:\n<\/p>\n<table border=\"0\" cellpadding=\"3\" cellspacing=\"2\">\n<tbody>\n<tr align=\"left\">\n<th scope=\"col\">\n\t\t\t\tNamn\n\t\t\t<\/th>\n<th scope=\"col\">\n\t\t\t\tFall\/Fynd\n\t\t\t<\/th>\n<th scope=\"col\">\n\t\t\t\tLokal\n\t\t\t<\/th>\n<th scope=\"col\">\n\t\t\t\tTyp\n\t\t\t<\/th>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n\t\t\t\tEkeby\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tfall, 1939\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tEkeby, Sk&aring;ne\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tstenmetorit\n\t\t\t<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n\t\t\t\tF&ouml;llinge\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tfynd (?)\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tF&ouml;llinge, J&auml;mtland\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tj&auml;rnmeteorit\n\t\t\t<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n\t\t\t\tHallingeberg\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tfall, 1944\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tHallingeberg, Sm&aring;land\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tstenmetorit\n\t\t\t<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n\t\t\t\tHedeskoga\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tfall, 1922\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tHedeskoga,&nbsp; Sk&aring;ne\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tstenmetorit\n\t\t\t<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n\t\t\t\tHessle\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tfall, 1869\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tHessle, Uppland\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tstenmetorit\n\t\t\t<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n\t\t\t\tH&ouml;kmark\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tfall, 1954\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tH&ouml;kmark, V&auml;sterbotten\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tstenmetorit\n\t\t\t<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n\t\t\t\tLillavirke\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tfall, 1930\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tLillavirke, Sm&aring;land\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tstenmetorit\n\t\t\t<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n\t\t\t\tLundsg&aring;rd\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tfall, 1889\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tLundsg&aring;rd, Sk&aring;ne\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tstenmetorit\n\t\t\t<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n\t\t\t\tL&aring;nghalsen\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tfall, 1947\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tL&aring;nghalsen, S&ouml;dermanland\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tstenmetorit\n\t\t\t<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n\t\t\t\tMuonionalusta\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tfynd\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tKitki&ouml;j&auml;rvi, Norrbotten\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tstenmetorit\n\t\t\t<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n\t\t\t\tN&auml;s (V&aring;rvik)\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tfall, 1907\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tN&auml;s, Dalsland\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tstenmetorit\n\t\t\t<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n\t\t\t\tSt&auml;lldalen\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tfall, 1876\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tSt&auml;lldalen, V&auml;stmanland\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tstenmetorit\n\t\t\t<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\n\t\t\t\tUltuna\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tfynd\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tUltuna, Uppland\n\t\t\t<\/td>\n<td>\n\t\t\t\tstenmetorit\n\t\t\t<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<h3>\n\t<strong><u>Swedish Solar System jagar l&auml;mpligt sk&aring;nskt objekt:<\/u><\/strong><br \/>\n<\/h3>\n<h2>\n\t<strong>En cool dv&auml;rgplanet eller n&aring;got mera sexigt?<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tOm SSS, allts&aring; <a href=\"http:\/\/www.swedensolarsystem.se\/\">det skalenliga Swedish Solar System (Globen i Stockholm = solen)<\/a>, n&aring;nsin skulle sl&aring; upp en &quot;station&quot;, en markering, i v&aring;r n&auml;rhet, vilken himlakropp skulle vi d&aring; anv&auml;nda f&ouml;r att visa p&aring; solsystemets enorma storlek? Vi har gn&auml;llt p&aring; Sk&aring;nes fr&aring;nvaro i projektet i ett PAR &Aring;R. Nu &auml;r det nog.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>Peter Linde<\/strong>, v&aring;r ordf&ouml;rande i ASTB, har r&auml;knat p&aring; saken och uppt&auml;ckt att Malm&ouml;\/Oxie ligger ungef&auml;r 68 astronomiska enheter (1 AE = normalavst&aring;ndet jorden-solen) bort. Finns det n&aring;n l&auml;mplig himlakropp, som inte redan &auml;r upptagen av SSS?\n<\/p>\n<p>\n\tJag s&aring;g i en ber&auml;kning att det inre Oort-molnet ans&aring;gs b&ouml;rja runt 70 AE ut.\n<\/p>\n<p>\n\tPeter sj&auml;lv har hittat<span class=\"nowrap\"> himlakroppen katalogiserad som 2007 OR<sub>10<\/sub><\/span> (<a class=\"moz-txt-link-freetext\" href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/%28225088%29_2007_OR10\">https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/%28225088%29_2007_OR10<\/a>) med en halv storaxel p&aring;&nbsp; 67.3 AE. Sannolikt r&ouml;r det sig om en stor dv&auml;rgplanet, men vi vet inte exakt.\n<\/p>\n<p>\n\tHj&auml;lp oss hitta ett l&auml;mpligt objekt att&nbsp; manifestera solsystemets storlek och fantastiska himlakroppar p&aring; v&aring;ra sydv&auml;stsk&aring;nska breddgrader. N&auml;r vi kommer till skott, hoppas jag att en konstn&auml;r f&aring;r i uppdrag att g&ouml;ra himlakroppen.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/05\/310px-EightTNOs.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"310px-EightTNOs\" class=\"aligncenter size-full wp-image-64676\" height=\"225\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/05\/310px-EightTNOs.png\" width=\"310\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/05\/310px-EightTNOs.png 310w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/05\/310px-EightTNOs-300x217.png 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/05\/310px-EightTNOs-200x145.png 200w\" sizes=\"(max-width: 310px) 100vw, 310px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>2007:an &auml;r ledig!<\/em>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Mira diskuteras i Uppsala<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tOm n&aring;gra dagar &auml;ger den stora Cool Stars 19-konferensen rum i Uppsala. N&aring;gra stj&auml;rnor som diskuteras h&auml;r k&auml;nner &auml;ven vi i amat&ouml;rcommunityn till OCH f&ouml;r! Som Mira, Omikron Ceti.\n<\/p>\n<p>\n\t&Ouml;ver 400 astronomer dyker upp vid Fyris.<a href=\"http:\/\/coolstars19.com\/about.html\"> Info h&auml;r.<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Klassiska Zwickybilder<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tProveniensen f&ouml;r den klassiska<strong> Fritz Zwicky<\/strong>-bilden, som &aring;terfinns i en m&auml;ngd popul&auml;rvetenskapliga b&ouml;cker, &auml;r lite os&auml;ker. Det brukar st&aring; &quot;Zwicky-Stiftung.Ch&quot; i samband med publicering, s&aring; det f&aring;r det g&ouml;ra h&auml;r ocks&aring;. Vem var fotografen?\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/zwickysb.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"zwickysb\" class=\"aligncenter size-full wp-image-64679\" height=\"409\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/zwickysb.jpg\" width=\"318\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/zwickysb.jpg 318w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/zwickysb-233x300.jpg 233w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/zwickysb-155x200.jpg 155w\" sizes=\"(max-width: 318px) 100vw, 318px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: zwicky-stiftung.ch<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tFr&aring;n samma k&auml;lla och samma fototillf&auml;lle finns ett par andra bilder p&aring; den karismatiske, kontroversielle och s&auml;kerligen sv&aring;rhanterlige schweizbulgaramerikanen, en av 1900.talets stora banbrytare (supernovor, m&ouml;rk materia, neutronstj&auml;rnor m m).\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/images.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"images\" class=\"aligncenter size-full wp-image-64681\" height=\"268\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/images.jpg\" width=\"188\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/images.jpg 188w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/images-140x200.jpg 140w\" sizes=\"(max-width: 188px) 100vw, 188px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tMen han kunde ocks&aring; se glad och avslappad ut:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/fz_froehlich.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"fz_froehlich\" class=\"aligncenter size-full wp-image-64683\" height=\"304\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/fz_froehlich.jpg\" width=\"405\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/fz_froehlich.jpg 405w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/fz_froehlich-300x225.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/fz_froehlich-200x150.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 405px) 100vw, 405px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tZwicky-Stiftung <a href=\"http:\/\/zwicky-stiftung.ch\/\">finns h&auml;r p&aring; n&auml;tet.<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tIbland n&auml;mns faktiskt ocks&aring; <a href=\"http:\/\/caltech.discoverygarden.ca\/islandora\/object\/ct1%3A3997\/print_object\">Caltechs digra archive och en fotograf vid namn <strong>Floyd Clark. <\/strong><\/a>S&ouml;kning p&aring;g&aring;r!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Japaner g&ouml;r dokument&auml;rfilm om Tycho Japaner, japaner, japaner&#8230; Tack till Jens Vellev, v&aring;r hedersdoktor i Lund, som fr&aring;n &Aring;rhus horisont ber&auml;ttar att han&nbsp; haft bes&ouml;k av ett japanskt tv-team, som planerar en timmes dokument&auml;r om Tycho Brahe och Johannes Kepler.&nbsp; &#8211;&nbsp;De&nbsp;var&nbsp;tremand&nbsp;plus&nbsp;en&nbsp;overs&aelig;tter&nbsp;her&nbsp;p&aring;&nbsp;bop&aelig;len&nbsp;til&nbsp;optagelser.&nbsp;Det&nbsp;blev&nbsp;til&nbsp;&nbsp;to&nbsp;1&frac12;&nbsp;times&nbsp;optagelser.&nbsp;Men&nbsp;der&nbsp;klippes selvf&oslash;lgelig&nbsp;MEGET&nbsp;bort. Efter KB i K&ouml;penhamn v&auml;ntar i veckan Lund och Ven p&aring; bes&ouml;k. &#8211;&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/06\/01\/nr-61-2016\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 61 2016<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/64701"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=64701"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/64701\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":64727,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/64701\/revisions\/64727"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=64701"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=64701"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=64701"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}