{"id":6473,"date":"2010-09-03T14:37:35","date_gmt":"2010-09-03T13:37:35","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=6473"},"modified":"2010-09-03T14:37:35","modified_gmt":"2010-09-03T13:37:35","slug":"nr-148-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/09\/03\/nr-148-2010\/","title":{"rendered":"Nr 148 2010"},"content":{"rendered":"

Planetsystemets Helan och Halvan…<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Foto: NASA\/JHU APL\/CIW<\/figcaption><\/figure>\n

Helan och Halvan, Bill och Bull, Fyrtornet och Sl\u00e4pvagnen… det har fotats en hel del bilder av rymdsonder som\u00a0 visar jorden och m\u00e5nen tillsammans, men f\u00e5 s\u00e5 suggestiva som denna bild tagen av\u00a0 NASA:s Merkurius-utforskare Messenger Spacecraft – utvald till APOD (Astronomy Picture of the Day) h\u00e4rom dan.<\/p>\n

Avst\u00e5ndet mellan sonden och jorden\/m\u00e5nen var d\u00e5 bilden togs f\u00f6r tre m\u00e5nader sedan\u00a0 183 miljoner km, och det vi ser \u00e4r en fulljord och en fullm\u00e5ne – perspektivet till\u00e5ter inte rymdsonden att se n\u00e5gon “nyjord” eller nym\u00e5ne.<\/p>\n

Messenger har varit uppe sen 2004 och f\u00f6rv\u00e4ntas g\u00e5 in i permanent bana runt Merkurius n\u00e4sta \u00e5r.<\/p>\n

Tack till Christian Vestergaard och Bertil Falk, som rekommenderade titten.<\/p>\n

Messenger-projektets m\u00e5l och medel presenteras p\u00e5 sondens hemsida<\/a>.<\/p>\n

Den kometteorin avskrivs!<\/h2>\n

Allt \u00e4r inte kolliderande kometers och asteroiders “fel”. I m\u00e5nga \u00e5r har forskarsamh\u00e4llet trott att istiden p\u00e5 norra halvklotet under Yngre Dryas <\/a>(ca 13 000 \u00e5r sedan)\u00a0 \u00e4r resultat av en kometkrasch. Fynden av mikroskopiska s\u00e5 kallade nanodiamanter, som f\u00f6rbinds med nedslagskratrar, skulle peka p\u00e5 det.<\/p>\n

Nu visar det sig att mikrodiamanterna har med vanligt i naturen\u00a0 f\u00f6rekommande kol att g\u00f6ra, s\u00e5 n\u00e5n komet beh\u00f6ver vi inte skylla p\u00e5 l\u00e4ngre. Vad som sen orsakade den pl\u00f6tsligt infallande istiden \u00e4r en annan sak. \u00c4ndringar i Atlantens havsstr\u00f6mmar \u00e4r en m\u00f6jlig kandidat – men varf\u00f6r\u00a0 \u00e4ndrade de sig?<\/p>\n

“F p” – “forskning p\u00e5g\u00e5r”!<\/p>\n

Bokm\u00e4ssa 2 oktober<\/h2>\n

“Sverges minsta bokm\u00e4ssa” intr\u00e4ffar i \u00e5r f\u00f6r… ja, vilken g\u00e5ng i ordningen \u00e4r det? L\u00f6rdag 2 oktober \u00e4r det i alla fall spikat, hemma hos W-bloggredakt\u00f6ren (S\u00f6dra F\u00f6rstadsgatan 82, Malm\u00f6, 4 v\u00e5n), tid kl 16-20. L\u00e5dvin, vatten, l\u00e4sk, chips st\u00e5r p\u00e5 den lukulliska menyn – den litter\u00e4ra menyn utg\u00f6rs av Zen Zat-f\u00f6rlagets tv\u00e5 nya b\u00f6cker, novellm\u00e4starna\u00a0 Torsten Scheutz P\u00e4rlkorset<\/em> och Arne Wingerfeldts Det st\u00e4ngda rummet<\/em>. B\u00e4gge f\u00f6rfattarna \u00e4r ur tiden, men Scheutz son Bj\u00f6rn \u00e4r p\u00e5 plats!!!<\/p>\n

F\u00f6rl\u00e4ggare Bertil Falk kommer s\u00e4kert att ber\u00e4tta ett och annat ocks\u00e5 om sin p\u00e5g\u00e5ende forskning om svensk science fiction f\u00f6rr och nu.<\/p>\n

V\u00e4lkomna!<\/p>\n

Fr\u00e5getecknet Orcus Patera<\/h2>\n
\"\"<\/a>
M\u00e4rklig Mars-skapelse. Foto: ESA \/ DLR \/ FU Berlin (G. Neukum)<\/figcaption><\/figure>\n

En av Mars-geologins m\u00e4rkligaste formationer \u00e4r Orcus Patera, den utdragna, elliptiska kratern som ligger mellan Elysium Mons och Olympus Mons – n\u00e4ra v\u00e5r grannplanets ekvator.<\/p>\n

L\u00e4ngden \u00e4r ungef\u00e4r 380 km, bredden 140 km, och kraterkanten \u00e4r 1800 m \u00f6ver omgivningen – djupet 400-600 meter j\u00e4mf\u00f6rt med omgivande Marsyta.<\/p>\n

ESA-forskarna har lite olika uppslag f\u00f6r att f\u00f6rklara kraterns utseende.<\/p>\n

Vulkanteorin verkar p\u00e5 avyttring, i st\u00e4ller funderas det p\u00e5 om det kan r\u00f6ra sig om en nedslagskrater som eroderat eller om det r\u00f6r sig om att antal mindre kratrar som efter erosion ser ut som en.<\/p>\n

Eller … om Mars-fenomenet har s\u00e4ckat ihop under \u00e5rmiljarderna.<\/p>\n

Eller …s\u00e5 har en himlakropp kraschat i en l\u00e5g, max 5-gradig\u00a0 vinkel visavi horisonten.<\/p>\n

N\u00e4r vi v\u00e4l lands\u00e4tter en bemannad Mars-expedition kommer geologerna i g\u00e4nget att ha agendan\u00a0 full av arbetsuppgifter, den saken \u00e4r klar. Det blir ingen n\u00f6jestripp!<\/p>\n

Vakuumenergi \u00e4r l\u00f6sningen<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Foto: Bj\u00f6rn Stenholm<\/figcaption><\/figure>\n

Veckans “m\u00e5ste”-artikel i danska Weekend Avisen<\/em> \u00e4r f\u00f6rfattad av Anja C Andersen vid Niels Bohr Institutet i K\u00f6penhamn och b\u00e4r rubriken “M\u00f8rkrets kr\u00e6fter”.<\/p>\n

Den som inte gillar vakuum-energi i en till synes tom rymd f\u00e5r t\u00e4nka om, f\u00f6r enligt Einsteins E=mc2 har ju \u00e4ven vakuumenergi massa och spelar genom sin antigravitation en viktig roll f\u00f6r universums expansion. Vakuumenergin kan f\u00f6rklara universums allt snabbare acceleration.<\/p>\n

Det \u00e5terst\u00e5r bara att bevisa en liten detalj:<\/p>\n

Att energin verkligen finns i rena rama verkligheten…<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Planetsystemets Helan och Halvan… Helan och Halvan, Bill och Bull, Fyrtornet och Sl\u00e4pvagnen… det har fotats en hel del bilder av rymdsonder som\u00a0 visar jorden och m\u00e5nen tillsammans, men f\u00e5 s\u00e5 suggestiva som denna bild tagen av\u00a0 NASA:s Merkurius-utforskare Messenger Spacecraft – utvald till APOD (Astronomy Picture of the Day) h\u00e4rom dan. Avst\u00e5ndet mellan sonden… L\u00e4s mer »Nr 148 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6473"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6473"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6473\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6514,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6473\/revisions\/6514"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6473"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6473"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6473"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}