{"id":66048,"date":"2016-08-04T19:34:51","date_gmt":"2016-08-04T18:34:51","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=66048"},"modified":"2016-08-06T10:11:50","modified_gmt":"2016-08-06T09:11:50","slug":"nr-85-2016","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/08\/04\/nr-85-2016\/","title":{"rendered":"Nr 85 2016"},"content":{"rendered":"<h2>\n\t<strong>Nyaste Kreutz-kometen kn&auml;cktes av solen<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDet &auml;r en tid sen sist, men nu &#8211; 2 till 4 augusti 2016 &#8211;&nbsp; har &auml;nnu en solstrykande komet tillh&ouml;rande Kreutz-familjen observerats n&auml;r den st&ouml;rtar in mot solen.\n<\/p>\n<p>\n\tKometen med en topphastighet p&aring; 600 km\/s &ouml;verlevde inte rundningen av v&aring;r hemmastj&auml;rna. &Aring; andra sidan orsakade den inte heller det v&aring;ldsama CME-utbrottet p&aring; solen, det bara ser s&aring; ut.\n<\/p>\n<p>\n\tFenomenet med kometen anses vara ett av de ljusaste p&aring; de senaste tjugo &aring;ren. NASA:s Youtube-kortis h&auml;r:\n<\/p>\n<p>\n\t<iframe allowfullscreen=\"\" frameborder=\"0\" height=\"315\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/W4QhKBcq87Y\" width=\"560\"><\/iframe>\n<\/p>\n<p>\n\tKometerna &auml;r uppkallade efter den tyske 1800-talsastronomen <strong>Heinrich Kreutz<\/strong>, vars grundtes fortfarande h&aring;ller: Att kometerna i denna familj h&auml;rr&ouml;r fr&aring;n en och samma moderkomet.\n<\/p>\n<p>\n\tI perihelium stryker kometerna l&auml;ngs solkanten och solens l&auml;gre korona. Ytterst f&aring; &ouml;verlever denna passage, men det h&auml;nder.\n<\/p>\n<p>\n\tI dag talas det till och med om<a href=\"http:\/\/arxiv.org\/pdf\/1409.8657v1.pdf\"> en &quot;minifamilj&quot; inom den st&ouml;rre Kreutzfamiljen<\/a>, som best&aring;r av minst 2000 medlemmar &#8211; en riktig storfamilj &auml;ven om minstingarna inte &auml;r st&ouml;rre &auml;n 100 meter ned&aring;t.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>M&aring;nens axel har &auml;ndrat lutning<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tGenom att studera &auml;ldre fynd av is vid m&aring;nens poler, har m&aring;nforskarna kommit till den intressanta slutsatsen att rotationsaxeln f&ouml;r v&aring;r drabant f&ouml;r tre miljarder &aring;r sen<a href=\"https:\/\/www.nasa.gov\/ames\/feature\/lunar-polar-ice-reveals-tilting-axis-of-earth-s-moon\"> lutade fem grader &quot;snett&quot; j&auml;mf&ouml;rt med i dag.<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/figure_3blunaraxistilt_sservi_study-e1470386153915.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"figure_3blunaraxistilt_sservi_study\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66078\" height=\"232\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/figure_3blunaraxistilt_sservi_study-e1470386153915.jpg\" width=\"450\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: NASA<\/em>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Pulsarer som referenspunkter<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t&Auml;nnu en g&aring;ng har r&ouml;ntgenstr&aring;lande pulsarer dykt upp som f&ouml;rslag till en sorts GPS-referenspunkter p&aring; himlavalvet n&auml;r vi ska skjuta i v&auml;g rymdfarkoster djupt in i solsystemet. Artikeln i <em>Experimental Astronomy<\/em> <a href=\"http:\/\/link.springer.com\/article\/10.1007%2Fs10686-016-9496-z\">finns h&auml;r. <\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tExempel:\n<\/p>\n<p>\n\tForskarna har r&auml;knat p&aring; pulsaren&nbsp; PSR B1937 + 21 som till&aring;ter en positionsbest&auml;mning av en rymdfarkost p&aring; Neptunus avst&aring;nd med en noggrannhet p&aring; 2 till 5 km!\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Gaia synar ung stj&auml;rnhop<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tESA:s astrometriska rymdsond levererar som den ska, <a href=\"http:\/\/www.aanda.org\/articles\/aa\/abs\/2016\/05\/aa27875-15\/aa27875-15.html\">senast har astronomer synat Gamma Velorum-hopen.<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Mia St&aring;lnacke i Expressen<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tAstrofotografen i Kiruna <strong>Mia St&aring;lnacke<\/strong>, som &auml;r en av kandidaterna till att vinna &Aring;rets bild, som arrangeras av Royal Greenwich Observatory (scrolla ner till f&ouml;rrf&ouml;rra W-bloggen), uppm&auml;rksammades faktiskt av mina sentida kolleger p&aring; <em>Expressen <\/em>i fjor &#8211; <a href=\"http:\/\/www.expressen.se\/omtalat\/lol\/se-mias-fantastiska-bilder-pa-den-forsta-snon-i-sverige-och-ta-fram-vinterjack\/\">med en svit fina Kiruna-bilder.<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tSenast stod i lokalpressen d&auml;r uppe denna glada hejiga och tjejiga nyhetsartikel:\n<\/p>\n<h2>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/Coh9VqmUkAAg75l-e1470326060702.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Coh9VqmUkAAg75l\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66056\" height=\"778\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/Coh9VqmUkAAg75l-e1470326060702.jpg\" width=\"300\" \/><\/a><br \/>\n<\/h2>\n<h2>\n\t<strong>Japanskt Venusbes&ouml;k<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tJapanernas Venus-projekt Akatsuki kunde nyligen fira 1-&aring;rsjubileum och i samband med det <a href=\"http:\/\/www.isas.jaxa.jp\/e\/topics\/2016\/0729.shtml\">sl&auml;pptes ett antal bilder av v&aring;r rymdgranne, bl a denna:<\/a>\n<\/p>\n<h3 style=\"text-align: center;\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/05IR2_26apr2016_226a-e1470334932300.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"05,IR2_26apr2016_226a\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66071\" height=\"604\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/05IR2_26apr2016_226a-e1470334932300.png\" width=\"500\" \/><\/a>&nbsp;<br \/>\n<\/h3>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Fotot &auml;r fr&aring;n Venus nattsida och visar det turbuleranta molnsystemet p&aring; olika h&ouml;jder, &auml;r taget 26 april i &aring;r av den infrar&ouml;dk&auml;nsliga IR2-kameran ombord (v&aring;gl&auml;ngd 2.26-&mu;m). H&ouml;jden &ouml;ver planetytan: 76,000 km. &copy; ISAS\/JAXA <\/em>\n<\/p>\n<h3>\n\t<u><strong>Kulturavstickare:<\/strong><\/u><br \/>\n<\/h3>\n<h2>\n\t<strong>&Auml;nnu en klok poet<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tM&aring;nga poeter har k&auml;nt starkt f&ouml;r astronomi och annan naturvetenskap. Hos oss ger ju sig namnen <strong>Harry Martinson, Werner Aspenstr&ouml;m<\/strong> och<strong> G&ouml;ran Sonnevi <\/strong>sig sj&auml;lva &#8211; p&aring; engelska har vi den l&auml;rde poeten<strong> W H Auden<\/strong> (1907-1973). Auden h&auml;vdas ha varit n&auml;ra att f&aring; Nobelpriset i litteratur 1963.\n<\/p>\n<p>\n\tI diktverket<em> New Year Letter<\/em> fr&aring;n f&ouml;rsta krigs&aring;ret 1940 diktade Auden s&aring; h&auml;r om m&auml;nniskans situation i ett st&ouml;rre perspektiv:\n<\/p>\n<h3 style=\"text-align: center;\">\n\t<span style=\"font-family:comic sans ms,cursive;\">How hard it is to set aside<\/span><br \/>\n<\/h3>\n<h3 style=\"text-align: center;\">\n\t<span style=\"font-family:comic sans ms,cursive;\">Terror, concupiscence and pride,<\/span><br \/>\n<\/h3>\n<h3 style=\"text-align: center;\">\n\t<span style=\"font-family:comic sans ms,cursive;\">Learn who and where and how we are,<\/span><br \/>\n<\/h3>\n<h3 style=\"text-align: center;\">\n\t<span style=\"font-family:comic sans ms,cursive;\">The children of a modest star,<\/span><br \/>\n<\/h3>\n<h3 style=\"text-align: center;\">\n\t<span style=\"font-family:comic sans ms,cursive;\">Frail, backward, clinging to the granite<\/span><br \/>\n<\/h3>\n<h3 style=\"text-align: center;\">\n\t<span style=\"font-family:comic sans ms,cursive;\">Skirts of a sensible old planet,<\/span><br \/>\n<\/h3>\n<h3 style=\"text-align: center;\">\n\t<span style=\"font-family:comic sans ms,cursive;\">Our placid and suburban nurse<\/span><br \/>\n<\/h3>\n<h3 style=\"text-align: center;\">\n\t<span style=\"font-family:comic sans ms,cursive;\">In <em>Sitter&acute;s<\/em> swelling universe;<\/span><br \/>\n\t&nbsp;<br \/>\n<\/h3>\n<h3 style=\"text-align: center;\">\n\t<span style=\"font-family:comic sans ms,cursive;\">How hard to stretch imagination<\/span><br \/>\n<\/h3>\n<h3 style=\"text-align: center;\">\n\t<span style=\"font-family:comic sans ms,cursive;\">To live according to our station.<\/span><br \/>\n<\/h3>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/Later-Auden-300x225.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Later-Auden-300x225\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66053\" height=\"225\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/Later-Auden-300x225.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/Later-Auden-300x225.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/Later-Auden-300x225-200x150.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Auden mot slutet av sitt liv. Bildk&auml;lla:http:\/\/chum338.blogs.wesleyan.edu<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Nyaste Kreutz-kometen kn&auml;cktes av solen Det &auml;r en tid sen sist, men nu &#8211; 2 till 4 augusti 2016 &#8211;&nbsp; har &auml;nnu en solstrykande komet tillh&ouml;rande Kreutz-familjen observerats n&auml;r den st&ouml;rtar in mot solen. Kometen med en topphastighet p&aring; 600 km\/s &ouml;verlevde inte rundningen av v&aring;r hemmastj&auml;rna. &Aring; andra sidan orsakade den inte heller det&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/08\/04\/nr-85-2016\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 85 2016<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/66048"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=66048"}],"version-history":[{"count":29,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/66048\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":66084,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/66048\/revisions\/66084"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=66048"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=66048"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=66048"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}