{"id":66248,"date":"2016-08-15T19:38:24","date_gmt":"2016-08-15T18:38:24","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=66248"},"modified":"2016-08-17T09:52:17","modified_gmt":"2016-08-17T08:52:17","slug":"nr-90-2016","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/08\/15\/nr-90-2016\/","title":{"rendered":"Nr 90 2016"},"content":{"rendered":"<h2>\n\t<strong>Kepler 2 synar Plejaderna <\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tEfter Perseidkampanjen &auml;r det dags att syna andra astronomiska nyheter, och dit h&ouml;r Kepler 2-projektet som observerat stj&auml;rnorna i Plejaderna, speciellt hur olika de roterar. Detta &auml;r en viktig s&aring; kallad parameter n&auml;r vi diskuterar hur planetbildning uppst&aring;r kring unga stj&auml;rnor.\n<\/p>\n<p>\n\tPlejaderna erbjuder&nbsp; ett tacksamt labb: Denna sanna ikon, en &ouml;ppen stj&auml;rnhop, ligger bara 445 ljus&aring;r fr&aring;n oss, stj&auml;rnorna &auml;r i snitt 445 miljoner &aring;r gamla och beskrivs tillh&ouml;ra generationen&nbsp; &quot;young adulthood&quot;, unga vuxna.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/PIA13121_hires-e1471274164420.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"PIA13121_hires\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66257\" height=\"459\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/PIA13121_hires-e1471274164420.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Plejaderna i ovant infrar&ouml;tt ljus, NASA:s WISE eller Wide-field Infrared Survey Explorer. Bildk&auml;lla:&nbsp; Bildk&auml;lla: &nbsp;NASA\/JPL-Caltech\/UCLA<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tI det komplexa astrofysiska landskapet ges och tas hela tiden, de h&auml;ftiga stj&auml;rnvindarna spelar stor roll liksom hur laddade partiklar r&ouml;r sig l&auml;ngs magnetf&auml;lten, som har en uppbromsande effekt p&aring; en stj&auml;rnas rotation.\n<\/p>\n<p>\n\tKeplersonden har synat runt 1000 stj&auml;rnor i Plejaderna och mer &auml;n 750 av dem har f&aring;tt sin rotationer best&auml;mda, bl a med hj&auml;lp av &quot;stj&auml;rnfl&auml;ckar&quot; p&aring; ytorna. Och det visar sig att ju massivare en stj&auml;rna i Plejaderna &auml;r, desto saktare roterar den runt sin egen axel &#8211; fr&aring;n ett dygn till 11 jorddygn.\n<\/p>\n<p>\n\tI &ouml;gonblicket analyserar Kepler 2-astronomernas material fr&aring;n stj&auml;rnhopen Praesepe, den ikoniska Bikupan i stj&auml;rnbilden Cancer\/Kr&auml;ftan &#8211; Praesepe som redan Ptolemaios s&aring;g!\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>Luisa Rebull<\/strong> &auml;r f&ouml;rstanamn p&aring; n&aring;gra Kepler 2-rapporter, som <a href=\"https:\/\/www.nasa.gov\/feature\/jpl\/kepler-watches-stellar-dancers-in-the-pleiades-cluster\">uppm&auml;rksammas h&auml;r.<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Kulturnatten 19 september<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t<strong>Hampus Nilsson<\/strong> p&aring; astronomiska institutionen i Lund ber&auml;ttar att &aring;rets upplaga av Kulturnatten g&aring;r av stapeln 19 september och att astronomerna som vanligt &auml;r p&aring; plats. Fr&aring;n ASTB dyker vi s&auml;kert upp, och Vattenhallen har t ex planetarievisningar var 20:e minut.\n<\/p>\n<p>\n\tHela programmet offentligg&ouml;rs 7 september.\n<\/p>\n<div>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/Kulturnatten-hel-bannerbild-e1471272318181.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Kulturnatten-hel-bannerbild\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66252\" height=\"94\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/Kulturnatten-hel-bannerbild-e1471272318181.jpg\" width=\"576\" \/><\/a>\n<\/div>\n<h2>\n\t<strong>M&aring;ngoogla!<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t<strong>Lars Olefeldt<\/strong> tipsar om<a href=\"https:\/\/www.google.com\/moon\/\"> en Google\/NASA-sajt, d&auml;r vi kan zooma in p&aring; m&aring;nytan<\/a> och se n&auml;rmare de trakter d&auml;r Apollobes&auml;ttningarna landade.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Stoftmoln runt m&aring;nen<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tN&auml;r meteoriter sl&aring;r ner p&aring; m&aring;nytan skapas ett finf&ouml;rdelat damm\/stoftskick, som l&auml;gger sig runt m&aring;nen. F&ouml;r uppt&auml;ckten <a href=\"https:\/\/cosmosmagazine.com\/space\/the-moon-is-shrouded-in-a-dynamic-dust-cloud\">svarar NASA:s LADEE-projekt<\/a>. Uttrycket &quot;nanodust&quot; myntas.\n<\/p>\n<p>\n\t<iframe allowfullscreen=\"\" frameborder=\"0\" height=\"315\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/mDNXAicVHZA\" width=\"560\"><\/iframe>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Solen orsakade (n&auml;stan) v&auml;rldskrig<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tUnder ett solutbrott 1967, st&ouml;rdes USA:s radarsystem s&aring; kraftigt runt nordpolen att ansvariga trodde att ryssarna l&aring;g bakom. Det KUNDE ha lett till v&auml;rldskrig,<a href=\"https:\/\/astronomynow.com\/2016\/08\/10\/solar-storm-of-1967-nearly-took-us-to-brink-of-war\/\"> ber&auml;ttas h&auml;r.<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Lund backar p&aring; v&auml;rldsrankingen<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tLunds Universitet har halkat ner n&aring;gra pinnh&aring;ll p&aring; <a href=\"http:\/\/www.shanghairanking.com\/ARWU2016.html\">den inofficiella v&auml;rldsrankingen &ouml;ver v&auml;rldens universitet<\/a>, ligger nu p&aring; 113:e plats. Inget att skryta med! Karolinska Institutet, Uppsala och Stockholm ligger klart f&ouml;re.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/tumme-e1471284719246.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"tumme\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66263\" height=\"67\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/tumme-e1471284719246.png\" width=\"75\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tVi kan bara spekulera i vad MAX IV och ESSS kommer att betyda.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Tredje mannen<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tTyske filosofen<strong> Friedrich<\/strong> <strong>Hegel <\/strong>menade att det inte kunde finnas n&aring;gra himlakroppar mellan Mars och Jupiter, den franske filosofen <strong>Auguste Comte<\/strong> ans&aring;g att vi aldrig skulle f&aring; veta vad stj&auml;rnor bestod av.\n<\/p>\n<p>\n\tKnappt hade dessa filosoferande herrar satt sina tankar p&aring; pr&auml;nt f&ouml;rr&auml;n den f&ouml;rsta asteroiden uppt&auml;cktes och spektroskopet uppfanns.\n<\/p>\n<p>\n\t1895 sa <strong>Lord Kelvin <\/strong>detta inf&ouml;r Australian Institute of Physics&nbsp; &#8211; &aring;tta &aring;r senare fick <strong>br&ouml;derna Wrigh<\/strong>t luft under vingarna:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/quote-heavier-than-air-flying-machines-are-impossible-lord-kelvin-53-3-0372-e1471285899644.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"quote-heavier-than-air-flying-machines-are-impossible-lord-kelvin-53-3-0372\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66268\" height=\"235\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/quote-heavier-than-air-flying-machines-are-impossible-lord-kelvin-53-3-0372-e1471285899644.jpg\" width=\"500\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t&Aring;ret efter f&ouml;ljde han upp med de inte mindre klassiska orden:\n<\/p>\n<p>\n\t<span style=\"font-family:comic sans ms,cursive;\">&nbsp;&quot;I have not the smallest molecule of faith in aerial navigation other than ballooning&#8230;I would not care to be a member of the Aeronautical Society.&quot;<\/span>\n<\/p>\n<p>\n\tLord Kelvin hann uppleva de f&ouml;rsta flygningarna.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Kepler 2 synar Plejaderna Efter Perseidkampanjen &auml;r det dags att syna andra astronomiska nyheter, och dit h&ouml;r Kepler 2-projektet som observerat stj&auml;rnorna i Plejaderna, speciellt hur olika de roterar. Detta &auml;r en viktig s&aring; kallad parameter n&auml;r vi diskuterar hur planetbildning uppst&aring;r kring unga stj&auml;rnor. Plejaderna erbjuder&nbsp; ett tacksamt labb: Denna sanna ikon, en &ouml;ppen&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/08\/15\/nr-90-2016\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 90 2016<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/66248"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=66248"}],"version-history":[{"count":29,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/66248\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":66287,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/66248\/revisions\/66287"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=66248"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=66248"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=66248"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}