{"id":66288,"date":"2016-08-17T21:59:26","date_gmt":"2016-08-17T20:59:26","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=66288"},"modified":"2016-08-18T07:46:44","modified_gmt":"2016-08-18T06:46:44","slug":"nr-91-2016","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/08\/17\/nr-91-2016\/","title":{"rendered":"Nr 91 2016"},"content":{"rendered":"<h2 class=\"title\">\n\t<strong>Carsten har blivit med nytt teleskop<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tNyligen blev gamle kompisen i Stockholm <strong>Carsten Nilsson<\/strong> farfar. D&auml;rp&aring; fyllde han 70, och hustru <strong>Annica <\/strong>och barn samlade sig till en verkligt fin sak &#8211; ett sprillans nytt teleskop, en naggande god liten Newtonreflektor.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/IMG_3012-C-teleskop-e1471463123520.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"IMG_3012-C-&amp;-teleskop\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66320\" height=\"482\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/IMG_3012-C-teleskop-e1471463123520.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Foto: V&auml;ldigt privat<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tInstrumentet &auml;r&nbsp; av m&auml;rket Sky-Watcher (inhandlat hos AstroSweden)\n<\/p>\n<p>\n\tBr&auml;nnvidd: 900 mm\n<\/p>\n<p>\n\tSpegelns diameter: 130 mm\n<\/p>\n<p>\n\tMade in China\n<\/p>\n<p>\n\t&#8211; Motor och tre okular medf&ouml;ljer men &auml;r inte monterade, samt en kollimator f&ouml;r att justera speglarna.\n<\/p>\n<p>\n\tJag kommer ih&aring;g Carstens f&ouml;rsta teleskop, en refraktor, n&auml;r vi var grabbar. Vid okularet kunde monteras en spegelreflexkamera, det var bara det att n&auml;r vi gjorde det en g&aring;ng s&aring; var v&aring;r konstruktion s&aring; illa vaggad att teleskopet av sig sj&auml;lvt v&auml;nde ut okular&auml;ndan &ouml;ver balkongr&auml;cket (p&aring; fj&auml;rde v&aring;ningen), kameran lossnade och dansade ner p&aring; trottoaren. Turligt nog tr&auml;ffade den ett cykelhjul. B&aring;de cykel och kamera &ouml;verlevde.\n<\/p>\n<p>\n\tDet h&auml;nde bara f&ouml;r drygt femtio &aring;r sen&#8230;\n<\/p>\n<p>\n\tAnnars byter en del av oss &auml;ldre amat&ouml;rastronomer s&auml;llan upp oss till nya teleskop. Det &auml;r inte som att g&aring; till Dressman eller Engelbrektsboden&nbsp; och k&ouml;pa nya kl&auml;der. Sj&auml;lv har jag min f&auml;ltkikare men t&auml;nker f&ouml;rr eller senare f&ouml;rhandla med kompisarna p&aring; just AstroSweden om en variabelv&auml;nlig tub. Det ska inte vara ett monster.\n<\/p>\n<h2 class=\"title\">\n\t<strong>St&ouml;ddige Hubble<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t<strong>Edwin P Hubble<\/strong> var b&aring;de stor i orden och stor p&aring; jorden, en duktig idrottare i ungdomen. Bl a boxare. S&aring; man skulle inte br&aring;ka med honom, vilket vid ett tillf&auml;lle gick ut &ouml;ver antagonisten <strong>Adriaan van Maanen. <\/strong>B&auml;gge arbetade p&aring; Mount Wilson.\n<\/p>\n<p>\n\tP&aring; Mount Wilson var det kutym i matsalen i den ber&ouml;mda Monastery\/Klostret-byggnaden att van Maanen satt vid hedersplatsen vid luncherna. Han var ju 100-tummarens &quot;observer&quot;. Hedersplatsen vid kort&auml;ndan markerades med namnet p&aring; servettringen. N&auml;r Hubble en g&aring;ng kom tidigare &auml;n resten av astronomerna, gick han i rummet, s&aring;g van Maanens servettring, flyttade denna till en l&auml;gre plats och satte sig sj&auml;lv vid hedersplatsen.\n<\/p>\n<p>\n\tvan Maanen, som var kort i rocken, blev paff n&auml;r det ringdes till mat och han uppt&auml;ckte sin nedgradering. Men han skulle aldrig ha v&aring;gat protestera mot store Hubble, som dessutom s&auml;gs ha g&aring;tt en uppvisningsmatch mot v&auml;rldsm&auml;staren i tungvikt, fransmannen <strong>Carpentier.<\/strong>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/images.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"images\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66304\" height=\"241\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/images.jpg\" width=\"209\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/images.jpg 209w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/images-173x200.jpg 173w\" sizes=\"(max-width: 209px) 100vw, 209px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tB&auml;gge anekdoterna ber&auml;ttas i<strong> Gale E Christiansens<\/strong> biografi <em>Edwin Hubble: Mariner of the Nebulae<\/em> (1995), som finns i TBO-biblioteket.\n<\/p>\n<p>\n\tvan Maanen-incidenten finns det vittnen till &#8211; boxningsm&ouml;tet &auml;r f&ouml;rmodligen en skr&ouml;na.\n<\/p>\n<p>\n\tvan Maanen var, som alla &quot;lundmarkianer&quot; vet, en av de stora f&ouml;rlorarna i striden om galaxernas vara eller ickevara. Han trodde de tillh&ouml;rde vintergatans innankrom. Just f&ouml;r att han var en av f&ouml;rlorarna borde vi intressera oss f&ouml;r honom. Han l&auml;r, i motsats till Hubble, ha varit b&aring;de trevlig och empatisk.\n<\/p>\n<p>\n\tOch Hubble? Till sist gick hut hem. Han ans&aring;gs vara f&ouml;r st&ouml;ddig och fyrkantig i f&ouml;rh&aring;llandet till sina vetenskapskolleger (t ex K Lundmark, A van Maanen), s&aring; dr&ouml;mmen om att bli chef f&ouml;r 5-metersbj&auml;ssen p&aring; Palomar Mountains grusades.\n<\/p>\n<h3 class=\"title\">\n\t<u><strong>Trots Lord Kelvins skepsis:<\/strong><\/u><br \/>\n<\/h3>\n<h2 class=\"title\">\n\t<strong>SOFIA g&ouml;r sensationellt fynd<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p class=\"title\">\n\tPrecis n&auml;r jag hade ironiserat &ouml;ver<strong> Lord Kelvin<\/strong> i f&ouml;rra W-bloggen, s&aring; d&ouml;k senaste nytt upp fr&aring;n det flygande observatoriet SOFIA (Stratospheric Observatory for Infrared Astronomy): Med hj&auml;lp av SOFIA och andra observatorier &#8211; i rymden Spitzer och HST, p&aring; jorden det kanadensisk-franska teleskopet p&aring; Hawaii &#8211; har forskare nu f&aring;tt korn p&aring; hur en speciell form av organiska molekyler, livets best&aring;ndsdelar, skapas i rymden.\n<\/p>\n<p class=\"title\">\n\t<strong>I fokus &auml;r PAHs eller <\/strong>polycykliska aromatiska kolv&auml;ten (ibland kallade polyaromater)&nbsp; &#8211; kemisterna &auml;r som vanligt att gratta till alla tungvrickningar n&auml;r det g&auml;ller namnen p&aring; diverse &auml;mnen och molekyler. De &auml;r v&auml;rre &auml;n apotekarna och pillertrillarna.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>PAHs <a href=\"http:\/\/www.nasa.gov\/feature\/kitchen-smoke-molecules-in-nebula-offer-clues-to-the-building-blocks-of-life\">har identifierats i nebulosan NGC 7023<\/a>,<\/strong> d&auml;r de uts&auml;tts f&ouml;r h&aring;rd UV-str&aring;lning fr&aring;n centralstj&auml;rnan och bakas ihop till &auml;nnu st&ouml;rre organiska molekyler &#8211; sj&auml;lva startskottet f&ouml;r resan mot organiskt liv.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/crosiettimage_copy-1-e1471443094223.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"crosiettimage_copy-1\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66296\" height=\"676\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/crosiettimage_copy-1-e1471443094223.png\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<div class=\"credits\" style=\"text-align: center;\">\n\t<em>En kombo av tre f&auml;rgbilder av NGC 7023 fr&aring;n SOFIA (r&ouml;tt &amp; gr&ouml;nt) och Spitzer (b&aring;tt) visar de olika &quot;populationwerna av PAHs. Bildk&auml;lla: NASA\/DLR\/SOFIA\/B. Croiset, Leiden Observatory, and O. Bern&eacute;, CNRS; NASA\/JPL-Caltech\/Spitzer.<\/em>\n<\/div>\n<p>\n\t<strong>10 procent av allt kol i universum<\/strong> &auml;r i form av dessa PAHs, vars grundform &auml;r som binas sexformiga vaxceller.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>Det diskuteras bland expertisen<\/strong> ifall UV-str&aring;lningen inte i sj&auml;lva verket sl&aring;r itu molekyler i st&auml;llet f&ouml;r att baka ihop dem. H&auml;r visar det sig att molekylerna i nebulosans centrala h&aring;lighet &auml;r st&ouml;rre &auml;n de molekyler som ligger p&aring; stoft\/gasranden vid h&aring;ligheten. Nettoeffekten &auml;r &ouml;verraskande nog tillv&auml;xt, inte s&ouml;nderslagning.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Kosmisk solbr&auml;nna<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tJag &auml;r ingen v&auml;n av att ligga och sola p&aring; beachen, solen &auml;r f&ouml;rr&auml;disk. S&aring; take it easy, &auml;r min allm&auml;nna rekommendation. Alltf&ouml;r brunbr&auml;nd hud &auml;r sjuk hud och &auml;r egentligen inget naturligt. Alla vet om hudcancerriskerna.\n<\/p>\n<p>\n\tSamtidigt: Miljoner, biljoner, triljoner fotoner fr&aring;n kosmos &#8211; fr&aring;n stj&auml;rnor, galaxer och svarta h&aring;l l&aring;&aring;&aring;&aring;ngt bortom solen &#8211; tr&auml;ffar oss varje dag och bidrar till v&aring;r solbr&auml;nna. <a href=\"http:\/\/n a study published in the Astrophysical Journal (arXiv.org preprint), Prof. Driver and co-authors measured the light hitting our planet from outside the Milky Way over a very broad wavelength range.  \u201cWe are constantly bombarded by about 10 billion photons per second from intergalactic space when we\u2019re outside, day and night,\u201d Prof. Driver said.  \u201cMost of the photons of light hitting us originate from the Sun, whether directly, scattered by the sky, or reflected off dust in the Solar System.\u201d  \u201cHowever, we\u2019re also bathed in radiation from beyond our Galaxy, called the extragalactic background light. These photons are minted in the cores of stars in distant galaxies, and from matter as it spirals into supermassive black holes.\u201d  For their research, Prof. Driver and his colleagues used several ground- and space-based telescopes, including NASA\u2019s Hubble and Spitzer space telescopes, ESA\u2019s Herschel space observatory and Australia\u2019s Galaxy and Mass Assembly Survey.  They looked at photons whose wavelengths vary from a fraction of a micron (damaging) to millimeters (harmless).  \u201cWhile 10 billion photons a second might sound like a lot, we would have to bask in it for trillions of years before it caused any long-lasting damage,\u201d Prof. Driver said.  \u201cThe Universe also comes with its own inbuilt protection as about half the energy coming from the ultraviolet light of galaxies is converted into a less damaging wavelength by dust grains,\u201d added co-authors Prof. Rogier Windhorst, from Arizona State University.  \u201cThe galaxies themselves provide us with a natural suntan lotion with an SPF of about two.\">Detta har ett forskarg&auml;ng nu utrett<\/a> och de har bra p&aring; f&ouml;tterna.\n<\/p>\n<p>\n\tV&aring;rt behov av en kosmisk solskyddsfaktor &#8211; hur stor &auml;r den?\n<\/p>\n<p>\n\tNjae, ta det lugnt, det p&aring;pekas att 10 miljarder fotoner per sekund l&aring;ter mycket men vi skulle beh&ouml;va leva l&auml;ngre &auml;n universums 13,7 miljarder &aring;r f&ouml;r att uts&auml;ttas f&ouml;r p&aring;tagliga risker f&ouml;r t ex hudcancer.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/12093466_787261554751616_964097744_n-e1471466184826.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"12093466_787261554751616_964097744_n\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66331\" height=\"350\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/12093466_787261554751616_964097744_n-e1471466184826.jpg\" width=\"350\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Inte bara solen bidrar till solbr&auml;nnan. Bildk&auml;lla: www.puretan.com.au <\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tDessutom finns det ett inbyggt skydd fr&aring;n universums sida. Den farliga UV-str&aring;lningen konverteras till l&auml;ngre och ofarliga v&aring;gl&auml;ngder av interstell&auml;rt och intergalaktiskt stoft.\n<\/p>\n<p>\n\tGalaxerna anses bidra med en naturlig &quot;solskyddsolja&quot; med en solskyddsfaktor p&aring; tv&aring;.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/image_4111-Extragalactic-Suntan.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"image_4111-Extragalactic-Suntan\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66337\" height=\"410\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/image_4111-Extragalactic-Suntan.jpg\" width=\"580\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/image_4111-Extragalactic-Suntan.jpg 580w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/image_4111-Extragalactic-Suntan-300x212.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/image_4111-Extragalactic-Suntan-200x141.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 580px) 100vw, 580px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: Dan Hutton \/ ICRAR<\/em>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Uraniborgs meridian som likare<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tI ett litet h&auml;fte fr&aring;n 1759 (<em>Computus Ecclesiasticus<\/em>, skriven p&aring; svenska), som jag har i mitt privatbibliotek och som &auml;r f&ouml;rfattad av lundaastronomen och matematikern<strong> Nils Schenmark<\/strong>, presenterar denne olika s&auml;tt att r&auml;kna fram och fastsl&aring; de stora kristna h&ouml;gtiderna. Den s&aring; kallade nya stilen hade nyligen inf&ouml;rts.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/85650-e1471502719203.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"85650\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66342\" height=\"384\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/85650-e1471502719203.jpg\" width=\"260\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/85650-e1471502719203.jpg 260w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/85650-e1471502719203-203x300.jpg 203w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/85650-e1471502719203-135x200.jpg 135w\" sizes=\"(max-width: 260px) 100vw, 260px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tSchenmark&nbsp; p&aring;pekade att ska man r&auml;kna p&aring; v&aring;rdagj&auml;mningen och &quot;P&aring;sk-fullm&aring;nen&quot;&nbsp; s&aring; m&aring;ste vi utg&aring; fr&aring;n en viss meridian. Han framh&ouml;ll det absurda i att fr&aring;n K&ouml;penhamns meridian kunde fullm&aring;nen infalla 8 minuter f&ouml;re s&ouml;ndagen medan samma fullm&aring;ne inf&ouml;ll p&aring; Stockholms meridian efter midnatt. Samma tabell anv&auml;ndes!!!\n<\/p>\n<p>\n\tD&auml;rmed m&aring;ste stockholmarna f&ouml;rl&auml;gga p&aring;skdagen till s&ouml;ndagen d&auml;rp&aring;, en vecka efter&nbsp; danskarna.\n<\/p>\n<p>\n\tSchenmark hade l&ouml;sningen: Utg&aring; fr&aring;n meridianen f&ouml;r <strong>Tycho Brahes<\/strong> Uraniborg, denna meridian &auml;r &quot;den allratjenligaste, s&aring;som den d&auml;r g&aring;r midt igenom Christenheten&quot;.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Irans Janusansikte<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tEna dan h&auml;nger Iran en k&auml;rnfysiker misst&auml;nkt f&ouml;r spioneri, andra dan<a href=\"http:\/\/www.irna.ir\/en\/News\/82192406\/\"> inbjuds omv&auml;rlden till den 15:e upplagan<\/a> av Frontiers of Fundamental Physics World Conference.\n<\/p>\n<p>\n\t2014 m&ouml;ttes fysikerna senast, d&aring; i Marseille.\n<\/p>\n<section class=\"ember-view collapsible opened\" id=\"ember964\">\n<div class=\"text\">\n<h2>\n\t\t\t<strong>Fasttagen f&ouml;r v&aring;rdsl&ouml;shet i trafiken<\/strong><br \/>\n\t\t<\/h2>\n<p>\n\t\t\tKompisen<strong> Lars Olefeldt <\/strong>&auml;r om&ouml;jlig. Nu har han hittat n&auml;tinfo om ett tillslag fr&aring;n den irl&auml;ndska trafikpolisen i staden Gorey d&auml;r pl&ouml;tsligt ett flygande tefat k&ouml;rde omkring p&aring; gatorna. Polisen ingrep f&ouml;rst&aring;s och beslagtog fyrhjulingen, som drevs av diverse grejor fr&aring;n Irlands svar p&aring; Clas Ohlson. Ingenting pekade p&aring; utomjordisk tillverkning.\n\t\t<\/p>\n<p>\n\t\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/flying_saucer-e1471451011784.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"flying_saucer\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66312\" height=\"338\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/flying_saucer-e1471451011784.jpg\" width=\"450\" \/><\/a>\n\t\t<\/p>\n<p>\n\t\t\tDet finns &auml;ven <a href=\"https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=I4WbPToSvuE\">en liten Youtubesnutt h&auml;r.<\/a>\n\t\t<\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/section>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Carsten har blivit med nytt teleskop Nyligen blev gamle kompisen i Stockholm Carsten Nilsson farfar. D&auml;rp&aring; fyllde han 70, och hustru Annica och barn samlade sig till en verkligt fin sak &#8211; ett sprillans nytt teleskop, en naggande god liten Newtonreflektor. Foto: V&auml;ldigt privat Instrumentet &auml;r&nbsp; av m&auml;rket Sky-Watcher (inhandlat hos AstroSweden) Br&auml;nnvidd: 900 mm&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/08\/17\/nr-91-2016\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 91 2016<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/66288"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=66288"}],"version-history":[{"count":46,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/66288\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":66343,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/66288\/revisions\/66343"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=66288"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=66288"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=66288"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}