{"id":66344,"date":"2016-08-20T17:09:56","date_gmt":"2016-08-20T16:09:56","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=66344"},"modified":"2016-08-22T16:00:51","modified_gmt":"2016-08-22T15:00:51","slug":"nr-92-2016","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/08\/20\/nr-92-2016\/","title":{"rendered":"Nr 92 2016"},"content":{"rendered":"<h3>\n\t<u><strong>Knut Lundmark och den m&ouml;rka materian:<\/strong><\/u><br \/>\n<\/h3>\n<h2>\n\t<strong>Freese har b&aring;de r&auml;tt och fel<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t&Auml;rligt talat f&ouml;rst&aring;r jag inte varf&ouml;r 1930 blivit ett &quot;heligt &aring;r&quot; i historien om den m&ouml;rka massan\/materian. Jod&aring;, det &aring;ret kom p&aring; tyska <strong>Knut Lundmarks<\/strong> <a href=\"http:\/\/adsabs.harvard.edu\/abs\/1930MeLuF.125....1L\">&Uuml;ber die Bestimmung der Entfernungen, Dimensionen, Massen und Dichtigkeit f&uuml;r die n&auml;chstgelegenen anagalaktischen Sternsysteme<\/a>, en grundlig uppsats som citeras lite varstans, av <strong>Lars Bergstr&ouml;m, Virgina Trimble <\/strong>t ex, och nu&nbsp; senast av <strong>Katherine Freese <\/strong>i hennes bok <em>Kosmisk cocktail &#8211; Tre delar. <\/em>P&aring; tv&aring; st&auml;llen omtalas Lundmarks pionj&auml;rt&auml;nk. Tack f&ouml;r det!\n<\/p>\n<p>\n\tRapporten omtalas av Lundmark-eleven <strong>Erik Holmberg<\/strong> 1937 i kapitlet &quot;The Existence of Dark Matter in the Galaxies&quot;, kapitel X i &quot;A Study of Double and Multiple Galaxies Together with Inquiries into some General Metagalactic Problems&quot; &#8211; vilken m&aring;nga uppenbarligen f&aring;tt &ouml;gonen p&aring; under senare tid.\n<\/p>\n<p>\n\tEtt av sk&auml;len till att Lundmarks m&auml;tningar sen gl&ouml;mdes bort ska ha varit att uppsatsen var p&aring; tyska. Men hall&aring;!! Redan 1928 skrev han om skillnaden mellan galaxers graviterande massor och deras lumonisitetsmassor &#8211;&nbsp; p&aring; kulturspr&aring;ket engelska &#8211; i <em>Arkiv f&ouml;r matematik, astronomi och fysik<\/em>:\n<\/p>\n<p>\n\tI &quot;The Masses and Mass-Ratios of Anagalactic Nebulae&quot; (KVA, Band 21 A N:o 10)&nbsp; &aring;terges&nbsp; en tabell &ouml;ver de fyra galaxerna M81, NGC4594, M31 ooch M33 med f&ouml;rh&aring;llandet <u>Dark + Bright Matter\/ Bright Matter<\/u> utr&auml;knat.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>Bertil Lindblad<\/strong> hade r&auml;knat p&aring; samma sak n&aring;gra &aring;r tidigare (!) f&ouml;r Vintergatans del och d&auml;r funnit relationen 10:1.\n<\/p>\n<p>\n\tDet &auml;r t&auml;nkbart att det som skrevs f&ouml;r KVA inte n&aring;dde n&aring;n st&ouml;rre publik, varf&ouml;r Lundmark &aring;terkom till saken i<em> Meddelanden fr&aring;n Lunds Astronomiska Observatorium<\/em> (Series I, Vol. 125 , p. 1-13) 1930.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/kosmisk_cocktail-katherine_freese-36538871-frntl.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"kosmisk_cocktail-katherine_freese-36538871-frntl\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66361\" height=\"309\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/kosmisk_cocktail-katherine_freese-36538871-frntl.jpg\" width=\"201\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/kosmisk_cocktail-katherine_freese-36538871-frntl.jpg 201w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/kosmisk_cocktail-katherine_freese-36538871-frntl-195x300.jpg 195w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/kosmisk_cocktail-katherine_freese-36538871-frntl-130x200.jpg 130w\" sizes=\"(max-width: 201px) 100vw, 201px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tSom i alla dessa sammanhang h&auml;vdade Lundmark att den m&ouml;rka materian bestod av utd&ouml;da stj&auml;rnor, m&ouml;rka nebulosor, meteorer. kometer. Andra bidrag till diskrepansen i ekvationen hade han ingen aaaning om, kunde inte ha.\n<\/p>\n<p>\n\tP&aring; svenska &auml;r han inne p&aring; sp&aring;ret (samma tabellv&auml;rden) 1929 i <em>Popul&auml;r Astronomisk Tidskrift<\/em> h&auml;fte 1 och 2&nbsp;<em> &#8211; <\/em>artikeln heter &quot;Stj&auml;rnsystemens byggnad och &ouml;vriga egenskaper&quot;<em>. <\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tI Lundmarks bidrag om stj&auml;rnlumonisiteter, stj&auml;rnors massor, t&auml;theter, diametrar m m, i storverket <em>Handbuch der Astrophysik, <\/em>vars huvudmaterial sammanst&auml;lldes 1929, &aring;terger Lundmark&nbsp; p&aring; nytt sina tidigare ber&auml;kningar. I det till&auml;gg till handboken som publicerades i b&ouml;rjan av 30-talet har han inget nytt att till&auml;gga.\n<\/p>\n<p>\n\tI Handboken, som, s&aring;vitt jag vet, var n&auml;stsista g&aring;ngen han sj&auml;lv ber&ouml;rde temat, s&aring;g relationerna ut s&aring; h&auml;r:\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<strong><span style=\"font-family:courier new,courier,monospace;\">M 81 100:1<\/span><\/strong>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<strong><span style=\"font-family:courier new,courier,monospace;\">NGC 4594 30:1<\/span><\/strong>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<strong><span style=\"font-family:courier new,courier,monospace;\">Andromda, M31 20:1<\/span><\/strong>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<strong><span style=\"font-family:courier new,courier,monospace;\">M51 10:1<\/span><\/strong>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<strong><span style=\"font-family:courier new,courier,monospace;\">M33 6:1<\/span><\/strong>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<strong><span style=\"font-family:courier new,courier,monospace;\">Vintergatan 10:1<\/span><\/strong>\n<\/p>\n<p>\n\tI dag s&auml;ger vi att kanske 80 procent av universums massa best&aring;r av den m&ouml;rka o&aring;tkomliga delen, s&aring; helt galet var inte Lundmark p&aring; det. Tur eller skicklighet &#8211; v&auml;lj sj&auml;lv!\n<\/p>\n<p>\n\tNORDITA-professorn Katherine Freeses bok &auml;r, bortsett fr&aring;n denna lilla besserwissiga korrigering\/f&ouml;rdjupning, en &#8211; renodlad njutning! Lundmark skulle ha uppskattat den mycket och sett boken som rentav &quot;j&auml;vulusiskt bra&quot;.\n<\/p>\n<p>\n\tMen m&auml;rkes&aring;ret var 1928.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Klassisk nova fr&aring;n start till m&aring;l<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t&Auml;ven denna nyhet skulle novaforskaren<strong> Knut Lundmark<\/strong> ha gillat: Novan V1213 Cen (Nova Centauri 2009) har faktiskt kunnat studeras fr&aring;n f&ouml;rexplosionsstadiet till sm&auml;llen och eftersk&ouml;rden. Helt unikt.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"http:\/\/www.nature.com\/nature\/journal\/vaop\/ncurrent\/full\/nature19066.html\">Rapport h&auml;r.<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>V&auml;rldens st&ouml;rsta teleskop p&aring; g&aring;ng<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tN&auml;r vi ses p&aring; ASTB:s storm&ouml;te h&auml;rn&auml;st, kommande torsdag kv&auml;ll 25 aug lovar v&aring;r ordf&ouml;rande<strong> Peter Linde <\/strong>ber&auml;tta om v&auml;rldens st&ouml;rsta teleskop, det sameuropeiska European Extremely Large Telescope = E-ELT vars &quot;first light&quot; b&ouml;r kunna detekteras,&nbsp; enligt planerna, 2024 AD.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/eelt_eso-e1471697282785.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Artist\u2019s impression of the European Extremely Large Telescope\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66370\" height=\"344\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/eelt_eso-e1471697282785.jpg\" width=\"550\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bj&auml;sse p&aring; g&aring;ng. Bildk&auml;lla: ESO<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tPeter har sj&auml;lv arbetat med simuleringar kring teleskopet.<a href=\"http:\/\/articles.adsabs.harvard.edu\/cgi-bin\/nph-iarticle_query?2000ESOC...57...20A&amp;amp;data_type=PDF_HIGH&amp;amp;whole_paper=YES&amp;amp;type=PRINTER&amp;amp;filetype=.pdf\"> I en uppsats,<\/a> f&ouml;rfattad tillsammans med prof <strong>Arne Ardeberg<\/strong>, diskuteras i vilken m&aring;n galaxerna i Virgo-hopen kan avlockas n&aring;gra hemligheter med adaptiv optik p&aring; ett 25-meters teleskop. F&ouml;rfattarna till&auml;t sig &auml;ven spekulera i vad ett 50- eller 100-meters teleskop skulle kunna bidra med.\n<\/p>\n<p>\n\tDen som vill f&ouml;rhandsbriefa sig om E-ELT<a href=\"https:\/\/www.eso.org\/sci\/facilities\/eelt\/\"> kan g&aring; in p&aring; instrumentets hemsida.<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tMer info om torsdagsm&ouml;tet<a href=\"http:\/\/www.astb.se\/\"> p&aring; ASTB:s hemsida.<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/kallelse_logo-e1471704355816.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"kallelse_logo\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66373\" height=\"109\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/kallelse_logo-e1471704355816.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Sten&aring;ldersastronomer i Skottland<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tNu diskuteras p&aring; nytt<a href=\"http:\/\/www.thenational.scot\/news\/stargazers-conclusive-evidence-that-standing-stones-were-built-to-lunar-and-solar-cycles.21417\"> hur pass &quot;astronomiska&quot; flertusen&aring;riga stens&auml;ttningar i Skottland<\/a> kan ha varit. Riktningarna till solen och m&aring;nen sp&ouml;kar, bl a m&aring;nens nordligaste position p&aring; himlavalvet.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Hur m&aring;nga stj&auml;rnor frodas i dag?<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tIbland f&aring;r vi tuffa fr&aring;gor p&aring; TBO: Som&nbsp; hur m&aring;nga av himlens stj&auml;rnor, som vi kan se f&ouml;r blotta &ouml;gat, har under ljusets v&auml;g till oss rent faktiskt d&ouml;tt stj&auml;rnd&ouml;den och finns inte l&auml;ngre?\n<\/p>\n<p>\n\tEftersom stj&auml;rnhimlen &auml;r en tidsmaskin och alla stj&auml;rnor vi kan se ligger i Vintergatan, s&aring; finns alla kvar, p&aring; ett eller annat vis.&nbsp; &Auml;ven om Betelgeuse supernovasm&auml;ller &quot;idag&quot; tar det 600-700 &aring;r innan vi uppt&auml;cker det. &Aring; andra sidan kan den mycket v&auml;l ha briserat f&ouml;r 600-700 &aring;r sen&#8230;\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/large-e1471706247966.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"large\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66381\" height=\"378\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/large-e1471706247966.jpg\" width=\"550\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>T&auml;nk om Betelgeuse exploderade f&ouml;r 600-700 &aring;r &quot;sin tid&quot;&#8230; Bildk&auml;lla: HST<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tMycket pedagogiskt &auml;r att vi visar den kvasar som &auml;r den l&auml;ngst bort bel&auml;gna himlakroppen vi kan f&aring; in i v&aring;ra TBO-teleskop. Ljuset fr&aring;n kvasaren, en suddig pixel i CCD-kameran f&ouml;r v&aring;r fj&auml;rrstyrare, har haft 10 miljarder &aring;r p&aring; sig att n&aring; oss, och inga kvasarer finns kvar l&auml;ngre i universum.\n<\/p>\n<h2 class=\"title\">\n\t<strong>Gigantiskt skal i Vintergatan<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p class=\"title\">\n\tEnergibegreppet &auml;r inte helt enkelt, men om vi s&auml;ger att 1 erg = 10 upph&ouml;jt till minus 7 joule och att det motsvarar ungef&auml;r en kvarts kalori, s&aring; f&ouml;rst&aring;r vi att\n<\/p>\n<p class=\"title\">\n\t<img decoding=\"async\" align=\"MIDDLE\" alt=\"$\\gtrsim \\,\\,3\\times \\,{10}^{52}$\" src=\"http:\/\/cdn.iopscience.com\/images\/2041-8205\/827\/2\/L27\/apjlaa36fcieqn1.gif\" \/>\n<\/p>\n<p>\n\t&auml;r en obegripligt stor energim&auml;ngd uttryckt i erg. S&aring; mycket slit ligger bakom skapandet av Vintergatans snabba och enorma superskal, &quot;supershells&quot;, best&aring;ende av neutralt v&auml;te.\n<\/p>\n<p>\n\tNu har ett s&aring;dant skal <a href=\"http:\/\/iopscience.iop.org\/article\/10.3847\/2041-8205\/827\/2\/L27\/meta;jsessionid=7E4C976717D79F9C5FE682403A62C752.c3.iopscience.cld.iop.org\">identifierats i Vintergatans ytterkant,<\/a> och fenomenet v&auml;cker f&ouml;rst&aring;s en m&auml;ngd&nbsp; fr&aring;gor. Kan det r&ouml;ra sig om ett fragment fr&aring;n en tidigare galax, ett h&ouml;ghastighetsmoln som triggats av kraschen mot vintergatsskivan eller vad?\n<\/p>\n<p>\n\tBland teorierna bakom dessa superskal p&aring; flera tusen ljus&aring;r h&ouml;r att de skapats genom en seriesm&auml;ll av supernovor.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Visst finns det liv i kosmos<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tJag sprang p&aring; <a href=\"https:\/\/barbararoberts.wordpress.com\/2013\/04\/\">en blogg p&aring; n&auml;tet <\/a>och uppt&auml;ckte denna m&auml;rkliga bild, en stilstudie av Castor A. Bilden kommer fr&aring;n Strasbourg Astronomical Data Centre (CDS), fotot &auml;r i UV och dokumenterades under&nbsp; POSS II-projektet =&nbsp; Second Palomar Observatory Sky Survey.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/cosmic-insects-e1471708645616.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"cosmic-insects\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66385\" height=\"500\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/cosmic-insects-e1471708645616.jpg\" width=\"500\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: <\/em>http<em>s:\/\/barbararoberts.wordpress.com\/2013\/04\/<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tI n&aring;gra av de stora observatoriernas k&auml;llare finns ju 10 000-tals &auml;ldre pl&aring;tar och p&aring; n&aring;gra av dem har insekter smugit sig in. W-bloggen har uppm&auml;rksammat fenomenet f&ouml;rr, och &auml;mnet &auml;r outt&ouml;mligt.\n<\/p>\n<p>\n\tT&auml;nk p&aring; v&aring;r solforskarpionj&auml;r <strong>Yngve &Ouml;hman<\/strong> som en g&aring;ng ber&auml;ttade att han var tvungen att flytta sitt solteleskop fr&aring;n Abisko till Capri. N&auml;r myggen och knotten kom i siktlinjen mellan solen och teleskopet var det som ett fyrverkeri!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Knut Lundmark och den m&ouml;rka materian: Freese har b&aring;de r&auml;tt och fel &Auml;rligt talat f&ouml;rst&aring;r jag inte varf&ouml;r 1930 blivit ett &quot;heligt &aring;r&quot; i historien om den m&ouml;rka massan\/materian. Jod&aring;, det &aring;ret kom p&aring; tyska Knut Lundmarks &Uuml;ber die Bestimmung der Entfernungen, Dimensionen, Massen und Dichtigkeit f&uuml;r die n&auml;chstgelegenen anagalaktischen Sternsysteme, en grundlig uppsats som&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/08\/20\/nr-92-2016\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 92 2016<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/66344"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=66344"}],"version-history":[{"count":44,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/66344\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":66413,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/66344\/revisions\/66413"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=66344"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=66344"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=66344"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}