{"id":66414,"date":"2016-08-24T18:02:00","date_gmt":"2016-08-24T17:02:00","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=66414"},"modified":"2016-08-26T08:06:28","modified_gmt":"2016-08-26T07:06:28","slug":"nr-93-2016","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/08\/24\/nr-93-2016\/","title":{"rendered":"Nr 93 2016"},"content":{"rendered":"<h3 class=\"text_intro pr_first\">\n\t<u><strong>ESO-avsl&ouml;jande i dag bekr&auml;ftar ryktet (bl a i <em>Der Spiegel<\/em>):<\/strong><\/u><br \/>\n<\/h3>\n<h2 class=\"text_intro pr_first\">\n\t<strong>Proxima Centauri har en jordlik exoplanet<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\tI kv&auml;ll (24.8.2016) blev det officiellt: Astronomer har med hj&auml;lp av bland annat ESO:s teleskop <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1629\">funnit klara bevis f&ouml;r en planet som kretsar kring den n&auml;rmaste stj&auml;rnan till jorden, Proxima Centauri.<\/a> Den l&auml;nge efters&ouml;kta planeten, som f&aring;tt beteckningen Proxima b, g&ouml;r ett varv runt sin svala, r&ouml;da v&auml;rdstj&auml;rna var 11:e dag. Dess temperatur &auml;r lagom f&ouml;r att flytande vatten ska kunna finnas p&aring; dess yta. Denna steniga v&auml;rld med n&aring;got h&ouml;gre massa &auml;n jorden &auml;r den n&auml;rmast bel&auml;gna exoplaneten.\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\t<strong>Den kan ocks&aring; vara den n&auml;rmaste<\/strong> platsen utanf&ouml;r solsystemet som har m&ouml;jligheten att uppeh&aring;lla liv. En artikel som beskriver denna vetenskapliga milstolpe publiceras i tidsskriften<em> Nature&nbsp;<\/em> 25 augusti 2016.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>Drygt fyra ljus&aring;r fr&aring;n v&aring;rt solsystem<\/strong> ligger en r&ouml;d dv&auml;rgstj&auml;rna som f&aring;tt namnet <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Proxima_Centauri\">Proxima Centauri<\/a>, just d&auml;rf&ouml;r att den &auml;r den n&auml;rmaste stj&auml;rnan till jorden efter solen. Denna svala stj&auml;rna, som ligger i stj&auml;rnbilden Kentauren, &auml;r f&ouml;r ljussvag f&ouml;r att kunna ses med blotta &ouml;gat. I rymden ligger den n&auml;ra det mycket ljusstarkare stj&auml;rnparet k&auml;nt som <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Alpha_Centauri\">Alfa Centauri AB<\/a>.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>Under f&ouml;rsta halv&aring;ret 2016 studerades<\/strong> Proxima Centauri regelbundet med <a href=\"http:\/\/www.eso.org\/instruments\/harps\/\">spektrografen HARPS<\/a> p&aring; <a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/teles-instr\/lasilla\/\">ESO:s 3,6-metersteleskop<\/a> vid La Silla i Chile samtidigt som den bevakades av andra teleskop runt om i v&auml;rlden. Detta var <a href=\"https:\/\/palereddot.org\/\"><em>Pale Red Dot<\/em><\/a>-kampanjen, inom vilken ett forskarlag lett av<strong> Guillem Anglada-Escud&eacute;<\/strong> vid Queen Mary University, London, s&ouml;kte efter tecken p&aring; hur planetens gravitationella dragningskraft f&aring;r stj&auml;rnan att vackla fram och tillbaka.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>Med tanke p&aring; det stora allm&auml;nintresset<\/strong> delade forskarna med sig av kampanjens framsteg i realtid mellan januari och april 2016, b&aring;de p&aring; <a href=\"https:\/\/palereddot.org\/\"><em>Pale Red Dot<\/em><\/a>-sajten och via sociala medier. Deras rapporter kompletterades med m&aring;nga popul&auml;rvetenskapliga artiklar av specialister fr&aring;n hela v&auml;rlden.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/eso1629b-e1471975744496.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"The location of Proxima Centauri in the southern skies\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66421\" height=\"636\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/eso1629b-e1471975744496.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>I denna bild kombineras ett foto p&aring; den s&ouml;dra stj&auml;rnhimlen ovanf&ouml;r ESO:s 3,6-meterteleskop vid La Sillaobservatoriet i Chile med bilder p&aring; stj&auml;rnorna Proxima Centauri (nere till h&ouml;ger) och dubbelstj&auml;rnan Alpha Centauri AB (nere till v&auml;nster) fr&aring;n NASA\/ESA:s rymdteleskop Hubble. Runt Proxima Centauri, den n&auml;rmast bel&auml;gna stj&auml;rnan till solsystemet, kretsar planeten Proxima b, som uppt&auml;cktes av instrumentet HARPS som sitter p&aring; ESO:s 3,6-meterteleskop. Bildk&auml;lla: <a href=\"https:\/\/www.facebook.com\/yuribeletskyphoto\">Y. Beletsky<\/a> (LCO)\/ESO\/ESA\/NASA\/M. Zamani<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>Guillem Anglada-Escud&eacute; ber&auml;tta<\/strong>r om bakgrunden till denna unika planetjakt.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>&ndash; De f&ouml;rsta svaga tecknen <\/strong>p&aring; en m&ouml;jlig planet uppt&auml;cktes s&aring; tidigt som 2013, men detektionen var inte &ouml;vertygande. Sedan dess har vi arbetat h&aring;rt med att f&aring; ig&aring;ng fortsatta m&auml;tningar med hj&auml;lp av ESO och andra. Den aktuella Pale Red Dot-kampanjen har vi planerat i ungef&auml;r tv&aring; &aring;rs tid, s&auml;ger han.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>N&auml;r m&auml;tningarna fr&aring;n <em>Pale Red Dot<\/em> kombinerades<\/strong> med tidigare observationer som genomf&ouml;rdes b&aring;de vid ESO:s observatorier och p&aring; annat h&aring;ll visade de tydliga tecken p&aring; ett verkligen sp&auml;nnande resultat. Ibland n&auml;rmar sig Proxima Centauri oss med en hastighet p&aring; omkring 5 kilometer i timmen &ndash; en vanlig g&aring;nghastighet f&ouml;r en m&auml;nniska &ndash; och ibland avl&auml;gsnar den sig med samma hastighet. Detta regelbundna m&ouml;nster av v&auml;xlande radialhastigheter upprepar sig med en period p&aring; 11,2 dagar. Tack vare en noggrann analys kunde forskarna visa att dessa pyttesm&aring; <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Dopplereffekt\">Dopplerf&ouml;rskjutningar<\/a> tydde p&aring; att h&auml;r finns en planet. Den har en massa p&aring; minst 1,3 g&aring;nger jordens och kretsar cirka 7 miljoner kilometer fr&aring;n Proxima Centauri, vilket &auml;r bara 5 procent av avst&aring;ndet mellan jorden och solen.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>Guillem Anglada-Escud&eacute; ber&auml;ttar<\/strong> om de senaste m&aring;nadernas sp&auml;nning.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>&ndash; Varje dag under Pale Red Dot-kampanjens 60 n&auml;tter<\/strong> kollade jag att signalen st&auml;mde. De f&ouml;rsta 10 var lovande, de f&ouml;rsta 20 st&auml;mde v&auml;l &ouml;verens med vad vi v&auml;ntat oss. Vid 30 dagar var resultatet s&aring; gott som definitivt, s&aring; vi b&ouml;rjade skriva ett utkast p&aring; artikeln!\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/eso1629f-e1471976195661.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"The sky around Alpha Centauri and Proxima Centauri (annotated)\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66426\" height=\"609\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/eso1629f-e1471976195661.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Denna bild av himlen omkring the ljusa stj&auml;rnan Alfa Centauri AB visar ocks&aring; den mycket svagare r&ouml;da dv&auml;rgstj&auml;rnan Proxima Centauri, solsystemets n&auml;rmaste stj&auml;rngranne. Bilden skapades fr&aring;n delar av Digitized Sky Survey 2. Den bl&aring; halon omkring Alfa Centauri AB &auml;r en artefakt fr&aring;n fotograferingen. Stj&auml;rnans f&auml;rg &auml;r i sj&auml;lva verket blekgul som solen.<strong> <\/strong>Bildk&auml;lla: Digitized Sky Survey 2 Acknowledgement: Davide De Martin\/Mahdi Zamani<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>R&ouml;da dv&auml;rgar som Proxima Centauri<\/strong> &auml;r aktiva och f&ouml;r&auml;nderliga stj&auml;rnor som kan variera p&aring; s&auml;tt som skulle kunna h&auml;rma tecken p&aring; en planet. F&ouml;r att utesluta detta bevakade forskarlaget noggrant stj&auml;rnans ljusstyrka under kampanjen med hj&auml;lp av <a href=\"http:\/\/www.spaceobs.com\/\">San Pedro de Atacama Celestial Explorations Observatory<\/a> i Chile samt <a href=\"https:\/\/lcogt.net\/\">Las Cumbres-observatoriets<\/a> teleskopn&auml;tverk. Radialhastighetsm&auml;tningar fr&aring;n n&auml;r stj&auml;rnan genomgick utbrott utesl&ouml;ts sedan fr&aring;n den slutgiltiga analysen.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>Proxima b kretsar mycket n&auml;rmare <\/strong>dess stj&auml;rna &auml;n Merkurius bana runt solen i v&aring;rt solsystem, men stj&auml;rnan &auml;r ocks&aring; l&aring;ngt ljussvagare &auml;n solen. En f&ouml;ljd av detta &auml;r att Proxima b ligger mitt i den <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Circumstellar_habitable_zone\">beboeliga zonen<\/a> som omger stj&auml;rnan. Temperaturen p&aring; dess yta uppskattas kunna till&aring;ta f&ouml;rekomsten av flytande vatten. Trots Proxima b:s tempererade bana kan f&ouml;rh&aring;llandena p&aring; dess yta p&aring;verkas starkt av utbrott i ultraviolett ljus och r&ouml;ntgenstr&aring;lning fr&aring;n stj&auml;rnan. Utbrotten v&auml;ntas vara mycket mer intensiva &auml;n de som solen skickar mot jorden.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/eso1629e-e1472017250851.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Artist's impression of the planet orbiting Proxima Centauri\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66453\" height=\"385\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/eso1629e-e1472017250851.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>S&aring; h&auml;r f&ouml;rest&auml;ller sig ESO:s rymdkonstn&auml;r att planeten Proxima b ser ut. Planeten g&aring;r i bana runt den r&ouml;da dv&auml;rgstj&auml;rnan Proxima Centauri, solsystemets n&auml;rmast bel&auml;gna stj&auml;rna. Dubbelstj&auml;rnan Alfa Centauri AB syns ocks&aring; i bilden uppe till h&ouml;ger om Proxima. Proxima b, som &auml;r lite tyngre &auml;n jorden, har en bana som ligger inuti den beboeliga zonen runt Proxima Centauri, d&auml;r temperaturen &auml;r lagom f&ouml;r att flytande vatten ska kunna existera p&aring; dess yta. Ill: ESO\/M. Kornmesser<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>I tv&aring; andra artiklar tar forskarna<\/strong> upp fr&aring;gan om beboeligheten hos Proxima b och dess m&ouml;jliga klimat. De kommer fram till att flytande vatten kan finnas p&aring; planetens yta bara i dess soligaste trakter, antingen p&aring; det halvklotet som alltid riktas mot stj&auml;rnan (<a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/videos\/eso1629g\/\">synkron rotation<\/a>) eller i ett tropiskt b&auml;lte (3:2-resonansrotation). Klimatet p&aring; Proxima b &auml;r helt olikt jordens, p&aring; grund av den starka str&aring;lningen fr&aring;n v&auml;rdstj&auml;rnan och hur planeten har bildats, och det &auml;r inte troligt att Proxima b har &aring;rstider.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>Uppt&auml;ckten blir b&ouml;rjan p&aring; omfattande <\/strong>nya observationer b&aring;de med dagens instrument och med n&auml;sta generationen av j&auml;tteteleskop s&aring; som <a href=\"http:\/\/www.eso.org\/e-elt\/\">E-ELT<\/a> (European Extremely Large Telescope). Proxima b blir ett viktigt m&aring;l i jakten p&aring; bevis f&ouml;r liv p&aring; annat h&aring;ll i universum. Alfa Centauri-systemet &auml;r dessutom m&aring;let f&ouml;r m&auml;nsklighetens f&ouml;rsta planerade f&ouml;rs&ouml;k att resa till ett annat stj&auml;rnsystem, projektet <a href=\"https:\/\/breakthroughinitiatives.org\/Initiative\/3\">StarShot<\/a>.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>&ndash; M&aring;nga exoplaneter har uppt&auml;ckts <\/strong>och fler kommer att uppt&auml;ckas. Men att leta efter den som &auml;r den n&auml;rmaste m&ouml;jliga motsvarighet till jorden och lyckas har varit ett minne f&ouml;r livet f&ouml;r oss alla. Bakom den h&auml;r uppt&auml;ckten ligger de ber&auml;ttelser och anstr&auml;ngningar som m&aring;nga m&auml;nniskor gjort och som nu kommit samman. Resultatet &auml;r ocks&aring; en hyllning till dem alla. S&ouml;kandet f&ouml;r liv p&aring; Proxima b ligger n&auml;st p&aring; tur, avslutar Guillem Anglada-Escud&eacute;.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>PS1 till Proxima Cen-uppt&auml;ckten<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tProxima Centauri har inte varit k&auml;nd i mer &auml;n drygt hundra &aring;r. Stj&auml;rnan uppt&auml;cktes av den annorlunda skotske astronomen, autodidakten<strong> R T A Innes <\/strong>p&aring; The Union Observatory i Sydafrika, och eftersom vi numera har tillg&aring;ng till ett fantastiskt n&auml;tarkiv <a href=\"http:\/\/articles.adsabs.harvard.edu\/cgi-bin\/nph-iarticle_query?1915CiUO...30..235I&amp;amp;data_type=PDF_HIGH&amp;amp;whole_paper=YES&amp;amp;type=PRINTER&amp;amp;filetype=.pdf\">kan uppt&auml;ckarartikeln snabbt gr&auml;vas fram.<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t&quot;A Faint Star of Large Proper Motion&quot; var titeln p&aring; den lilla rapporten 1915, i vilken Innes hyllar bruket av blinkkomparatorn som hj&auml;lpreda vid m&auml;tning av stj&auml;rnors egenr&ouml;relser. I fallet Proxima Cen j&auml;mf&ouml;rde han pl&aring;tar fr&aring;n 1910 och 1915.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/Innes.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Innes\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66462\" height=\"136\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/Innes.jpg\" width=\"120\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>R T A Innes (1861-1933)<\/em>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>PS2<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t<em>Popul&auml;r Astronomi<\/em> uppm&auml;rksammar f&ouml;rst&aring;s den spektakul&auml;ra v&auml;rldsnyheten, <a href=\"http:\/\/www.popularastronomi.se\/2016\/08\/hej-proxima-b-jordstor-planet-upptackt-hos-narmaste-stjarnan\/\">inkl med svensk expertkommentar.<\/a>\n<\/p>\n<h3>\n\t<u><strong>Familjesidan noterar:<\/strong><\/u><br \/>\n<\/h3>\n<h2>\n\t<strong>Irma v&auml;lkomnas till v&aring;rt kosmos<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tP&aring; W-bloggen &auml;r vi inte fr&auml;mmande f&ouml;r familj&auml;ra nyheter, s&aring; grattis till oss alla p&aring; klotet&nbsp; &#8211; v&aring;r stj&auml;rncommunity har f&aring;tt lilla<strong> Irma<\/strong> att ta till sig. Grattis till f&ouml;r&auml;ldrarna <strong>Astrid Stenholm<\/strong> och hennes <strong>Andreas<\/strong> och naturligtvis till astronomikompisen<strong> Bj&ouml;rn Stenholm<\/strong>, glad och stolt f&ouml;rstag&aring;ngsmorfar. Irma verkar kanske lite &quot;&aring;&quot; banan, ja allts&aring; vintergatan, men hon samlar sig bara.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/2016_0817_14194000-1-e1471982126898.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"2016_0817_14194000-1\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66445\" height=\"600\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/2016_0817_14194000-1-e1471982126898.jpg\" width=\"400\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Foto: Mycket privat<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tIrma &auml;r ett gammalt fint klassiskt namn med f&ouml;rflutet i gudav&auml;rlden och det l&auml;r betyda ungef&auml;r &quot;den starka&quot;.\n<\/p>\n<p>\n\tIrma &auml;r ocks&aring; namnet p&aring; en asteroid, uppt&auml;ckt i Paris redan 1877, s&aring; stj&auml;rnv&auml;rlden finns med i bilden. Bj&ouml;rn har ju sj&auml;lv f&aring;tt en asteroid uppkallad efter sig, s&aring; morfar och dotterdotter har faktiskt tv&aring; sm&aring;planeter att prata om mellan bl&ouml;jbytena och v&auml;llingkoken.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>H&aring;lighet runt Tychos supernova<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tKinesiska astronomer har med en kombo av radioteleskop och rymdteleskop <a href=\"http:\/\/phys.org\/news\/2016-08-astronomers-large-cavity-tycho-supernova.html\">uppt&auml;ckt en stor h&aring;lighet runt supernovaresten<\/a> av <strong>Tycho Brahes<\/strong> Nova Stella-sm&auml;ll fr&aring;n 1572.\n<\/p>\n<p>\n\tUppt&auml;ckten g&ouml;r inte de astrofysikaliska f&ouml;rklaringarna bakom explosionen l&auml;ttare att f&ouml;rst&aring;, snarare tv&auml;rtom. D&auml;remot styrks tesen att detta var en Typ Ia-explosion med materia&ouml;verf&ouml;ring till en vit dv&auml;rg.\n<\/p>\n<p>\n\tRunt resterna av Tychos ursprungsobjekt finns i dag h&aring;ligheter, knutor, filament, h&auml;ftiga vindar r&aring;der, h&auml;r ges och tas i ett s&auml;llsynt komplext och dramatiskt spel mellan naturkrafter.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/13-astronomersd.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"13-astronomersd\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66434\" height=\"480\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/13-astronomersd.jpg\" width=\"782\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/13-astronomersd.jpg 782w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/13-astronomersd-300x184.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/13-astronomersd-200x122.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 782px) 100vw, 782px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<div style=\"position: absolute; left: -99999px;\">\n\tThe large-field WISE [12&ndash;4.6] &micro;m infrared image around the Tycho&rsquo;s supernova remnant (SNR). The red circle shows the position and size of the shell-like structure in the Tycho&rsquo;s SNR, while the yellow dashed ellipse shows the cavity found in the MWISP CO images. The three white dashed lines are shown to guide the eye for the stream-like structures seen in the CO images. The white arrows mark the positions of the pillar-like structures found in the WISE image. Credit: Chen et al., 2016.<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tRead more at: <a href=\"http:\/\/phys.org\/news\/2016-08-astronomers-large-cavity-tycho-supernova.html#jCp\">http:\/\/phys.org\/news\/2016-08-astronomers-large-cavity-tycho-supernova.html#jCp<\/a>\n\t<\/p>\n<\/div>\n<div style=\"position: absolute; left: -99999px;\">\n\t<b>Abstract<\/b><br \/>\n\tWe present large-field (3&#215;2 deg^2) and high-sensitivity CO(1-0) molecular line observations toward the Tycho&#39;s supernova remnant, using the 13.7-meter radio telescope of the Purple Mountain Observatory. Based on the CO observations, we discover a large cavity around the remnant, with radii of about 0.3&#215;0.6 deg (or ~13&#215;27 pc at a distance of 2.5 kpc), which is further supported by the complementary infrared images from the space telescopes. The observed CO line broadenings and asymmetries in the surrounding clouds, the infrared pillar-like structures found around the remnant, in concert with enhanced 12CO(2-1)\/(1-0) intensity ratio detected in previous studies, indicate strong interaction of the large cavity with a wind in the region. After excluding the scenario of a large bubble produced by bright massive stars, we consider that the large cavity could be most likely explained by the accretion wind from the progenitor system of the Tycho&#39;s supernova. The CO gas kinematics indicates that the large cavity is expanding at a velocity of about 4 km\/s. The estimated velocity (~1000 km\/s, with a mass-loss rate of ~10^(-6)*M_sun*yr^(-1)) and timescale (~4&#215;10^6 yr) of the wind needed for creating such a cavity are consistent with the predictions from the wind-regulated accretion model. We conclude that Tycho&#39;s supernova, the prototypical Type-Ia supernova in the Milky Way, arose from accretion onto a white dwarf.<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tRead more at: <a href=\"http:\/\/phys.org\/news\/2016-08-astronomers-large-cavity-tycho-supernova.html#jCp\">http:\/\/phys.org\/news\/2016-08-astronomers-large-cavity-tycho-supernova.html#jCp<\/a>\n\t<\/p>\n<\/div>\n<div style=\"position: absolute; left: -99999px;\">\n\tWe present large-field (3&#215;2 deg^2) and high-sensitivity CO(1-0) molecular line observations toward the Tycho&#39;s supernova remnant, using the 13.7-meter radio telescope of the Purple Mountain Observatory. Based on the CO observations, we discover a large cavity around the remnant, with radii of about 0.3&#215;0.6 deg (or ~13&#215;27 pc at a distance of 2.5 kpc), which is further supported by the complementary infrared images from the space telescopes. The observed CO line broadenings and asymmetries in the surrounding clouds, the infrared pillar-like structures found around the remnant, in concert with enhanced 12CO(2-1)\/(1-0) intensity ratio detected in previous studies, indicate strong interaction of the large cavity with a wind in the region. After excluding the scenario of a large bubble produced by bright massive stars, we consider that the large cavity could be most likely explained by the accretion wind from the progenitor system of the Tycho&#39;s supernova. The CO gas kinematics indicates that the large cavity is expanding at a velocity of about 4 km\/s. The estimated velocity (~1000 km\/s, with a mass-loss rate of ~10^(-6)*M_sun*yr^(-1)) and timescale (~4&#215;10^6 yr) of the wind needed for creating such a cavity are consistent with the predictions from the wind-regulated accretion model. We conclude that Tycho&#39;s supernova, the prototypical Type-Ia supernova in the Milky Way, arose from accretion onto a white dwarf.<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tRead more at: <a href=\"http:\/\/phys.org\/news\/2016-08-astronomers-large-cavity-tycho-supernova.html#jCp\">http:\/\/phys.org\/news\/2016-08-astronomers-large-cavity-tycho-supernova.html#jCp<\/a>\n\t<\/p>\n<\/div>\n<div style=\"position: absolute; left: -99999px;\">\n\tThe large-field WISE [12&ndash;4.6] &micro;m infrared image around the Tycho&rsquo;s supernova remnant (SNR). The red circle shows the position and size of the shell-like structure in the Tycho&rsquo;s SNR, while the yellow dashed ellipse shows the cavity found in the MWISP CO images. The three white dashed lines are shown to guide the eye for the stream-like structures seen in the CO images. The white arrows mark the positions of the pillar-like structures found in the WISE image. Credit: Chen et al., 2016.<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tRead more at: <a href=\"http:\/\/phys.org\/news\/2016-08-astronomers-large-cavity-tycho-supernova.html#jCp\">http:\/\/phys.org\/news\/2016-08-astronomers-large-cavity-tycho-supernova.html#jCp<\/a>\n\t<\/p>\n<\/div>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Den IR-k&auml;nsliga WISE-sonden uppfattar skeendet s&aring; h&auml;r i Cassiopeia: Inom den inre r&ouml;da cirkeln ligger skalet fr&aring;n supernovan, den gula cirkeln markerar h&aring;ligheten. Bildk&auml;lla: Chen et al, 2016.<\/em>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Stereo-B p&aring; banan igen<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tGrattis till NASA, som<a href=\"http:\/\/www.nasa.gov\/feature\/goddard\/2016\/nasa-establishes-contact-with-stereo-mission\"> lyckats f&aring; kontakt med sin solsond STEREO-B igen<\/a>. Kontakten f&ouml;rlorades i oktober&nbsp; 2014 med sonden, som tandemk&ouml;r med STEREO-A.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Passande dress f&ouml;r v&aring;ra stj&auml;rnkvinnor<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tJag har alltid retat mig p&aring; att kvinnor har ett s&aring; mycket roligare mode &auml;n vi m&auml;n. Ta bara fenomenet herrbyxor. P&aring; Dressman, Malmstr&ouml;m, Marty etc, finns bara enf&auml;rgade,gr&aring; och svarta byxor, det verkar som om vi m&auml;n alltid &auml;r p&aring; v&auml;g mot en begravning. Inga rutiga brallor t ex s&aring; l&aring;ngt &ouml;gat kan se.\n<\/p>\n<p>\n\tS&aring; annorlunda f&ouml;r kvinnor, &auml;ldre och yngre.\n<\/p>\n<p>\n\tSyn p&aring; s&auml;gen fick jag av v&aring;r Onsalaprofessor <strong>Cathy Horellou<\/strong> p&aring; facebook, som delade med sig av denna bild p&aring; en verkligt annorlunda, snygg, och&#8230; ja,&nbsp; belysande damkl&auml;nning:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/iush_glow_in_the_dark_constellation_dress.gif\"><img decoding=\"async\" alt=\"iush_glow_in_the_dark_constellation_dress\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66410\" height=\"513\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/iush_glow_in_the_dark_constellation_dress.gif\" width=\"513\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: http:\/\/www.thinkgeek.com<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"http:\/\/geekologie.com\/2016\/08\/im-seeing-stars-a-glow-in-the-dark-const.php\">H&auml;r finns hemsidan, <\/a>med m&aring;tt, prisuppgifter etc.\n<\/p>\n<p>\n\tJag ska prata med Gammel Dansk-kompisen <strong>Claes Schmidt<\/strong> aka <strong>Sara Lund<\/strong> &#8211; man kan bli transa f&ouml;r mindre!\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/constellation-dress-1-e1471979501612.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"constellation-dress-1\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66441\" height=\"263\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/constellation-dress-1-e1471979501612.jpg\" width=\"263\" \/><\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Snygg stj&auml;rnhimmel &ouml;ver &Ouml;resundsbron<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tJag har inte sett stj&auml;rnor s&aring; h&auml;r vackert fotograferade &ouml;ver &Ouml;resundsbron, men h&auml;r kommer en flott variant, dokumenteread av kompisen <strong>Axel Wendel:<\/strong>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/14125155_10154391960442889_2939126337988689415_o-e1472057053293.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"14125155_10154391960442889_2939126337988689415_o\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66481\" height=\"400\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/14125155_10154391960442889_2939126337988689415_o-e1472057053293.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Foto: Axel Wendel<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tPylonerna med sp&auml;nnande skuggor, ett upplyst K&ouml;penhamn, svagt med moln, stj&auml;rnor (Arkturus mitt i bilden), en tendens till Vintergatan&#8230; Saturnus t v om pylonerna?&nbsp; En ovanligt v&auml;lkomponerad studie. Tack Axel!\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>&Auml;nnu en d&aring;lig vits<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDen gamle professorn springer p&aring; en f&auml;rsk tredjeamanuens p&aring; observatoriet, som inte h&auml;lsar p&aring; honom.\n<\/p>\n<p>\n\tProfessorn blir paff och stirrar argt p&aring; den unge mannen:\n<\/p>\n<p>\n\t&#8211; Vet ni vem jag &auml;r?\n<\/p>\n<p>\n\tTredjeamanuensen till en f&ouml;rbipasserande:\n<\/p>\n<p>\n\t&#8211; Vill du hj&auml;lpa den h&auml;r gamle mannen till r&auml;tta? Han vet inte vem han &auml;r.\n<\/p>\n<p>\n\tN&auml;sta g&aring;ng h&auml;lsar fortfarande inte tredjeamanuensen, varp&aring; professorn utbrister:\n<\/p>\n<p>\n\t&#8211; Vem tror ni att ni &auml;r? Jag?\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/old-man-with-a-stick-crossing-isolated-vector-illustration_17594626.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"old-man-with-a-stick-crossing-isolated-vector-illustration_17594626\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66439\" height=\"150\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/old-man-with-a-stick-crossing-isolated-vector-illustration_17594626.jpg\" width=\"97\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tAv h&auml;nsyn till de inblandade har jag anonymiserat b&aring;de observatorium och personer.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>ESO-avsl&ouml;jande i dag bekr&auml;ftar ryktet (bl a i Der Spiegel): Proxima Centauri har en jordlik exoplanet I kv&auml;ll (24.8.2016) blev det officiellt: Astronomer har med hj&auml;lp av bland annat ESO:s teleskop funnit klara bevis f&ouml;r en planet som kretsar kring den n&auml;rmaste stj&auml;rnan till jorden, Proxima Centauri. Den l&auml;nge efters&ouml;kta planeten, som f&aring;tt beteckningen Proxima&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/08\/24\/nr-93-2016\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 93 2016<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/66414"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=66414"}],"version-history":[{"count":53,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/66414\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":66489,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/66414\/revisions\/66489"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=66414"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=66414"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=66414"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}