{"id":66570,"date":"2016-08-28T21:49:42","date_gmt":"2016-08-28T20:49:42","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=66570"},"modified":"2016-08-30T14:59:33","modified_gmt":"2016-08-30T13:59:33","slug":"nr-95-2016","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/08\/28\/nr-95-2016\/","title":{"rendered":"Nr 95 2016"},"content":{"rendered":"<div>\n<h2>\n\t\t<strong>Juno har b&ouml;rjat jobba<\/strong><br \/>\n\t<\/h2>\n<p>\n\t\tNASA:s Juno-sond har avverkat<a href=\"https:\/\/www.nasa.gov\/feature\/jpl\/nasas-juno-successfully-completes-jupiter-flyby\"> sin f&ouml;rsta kringflygning &ouml;ver v&aring;r gasj&auml;tte i solsystemet.<\/a> Efter g&aring;rdagens (= 27.8) fullbordade testvarv kom Juno Jupiter s&aring; n&auml;ra som 4200 km och n&aring;dde d&aring; en hastighet p&aring; 208 000 km\/tim visavi planeten.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&#8211; Early post-flyby telemetry indicates that everything worked as planned and Juno is firing on all cylinders, sa&nbsp; <strong>Rick Nybakken<\/strong>, en av projektets vetenskapliga&nbsp; ledare (med misst&auml;nkt skandinaviskt namn).\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/img_26281.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"img_2628\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66615\" height=\"1107\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/img_26281.png\" width=\"831\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/img_26281.png 831w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/img_26281-225x300.png 225w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/img_26281-768x1024.png 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/img_26281-150x200.png 150w\" sizes=\"(max-width: 831px) 100vw, 831px\" \/><\/a>\n\t<\/p>\n<div class=\"credits\" style=\"text-align: center;\">\n\t\t<em>Jupiters norra pol p&aring; v&auml;g in i bilden, som togs 27 augusti p&aring; 703 000 km:s avst&aring;nd. R&ouml;da fl&auml;cken noteras. Bildk&auml;lla: NASA\/JPL-Caltech\/SwRI\/MSSS<\/em>\n\t<\/div>\n<p>\n\t\tN&auml;r Juno gjort sitt i februari 2018 har sonden snurrat ytterligare 35 varv.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tVid detta f&ouml;rsta testvarv k&ouml;rdes alla instrument ombord p&aring; max. Allt fungerade, och kommande veckor l&auml;r vi f&aring; veta mer om inneh&aring;llet i m&auml;tningarna. En intelligent gissning &auml;r att skolb&ouml;ckerna i astrronomi f&aring;r skrivas om.\n\t<\/p>\n<h3>\n\t\t<u><strong>Mer om Jupiter:<\/strong><\/u><br \/>\n\t<\/h3>\n<h2>\n\t\t<strong>Den cigarren var inte god<\/strong><br \/>\n\t<\/h2>\n<p>\n\t\tDe som har gamla tummade <strong>Sir James Jeans<\/strong>-b&ouml;cker i sitt astronomibibliotek kommer ih&aring;g hur han f&ouml;reslog att planeter bildades: Genom att tv&aring; stj&auml;rnor passerade varandra och, om det var en massiv stj&auml;rna,&nbsp; genom gravitationen slet loss gas och stoft fr&aring;n t ex solens atmosf&auml;r. Resultatet blev den fam&ouml;sa cigarrmodellen.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tEn f&ouml;ljd av James Jeans teori var att planetbildning var extremt s&auml;llsynt i Vintergatan.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tI dag, ser jag, <a href=\"http:\/\/www.jpl.nasa.gov\/news\/news.php?feature=6605\">r&auml;knar Jet Propulsion Lab med att det finns kanske en miljard Jupiter-liknande <\/a>planeter bara i v&aring;r egen hemmagalax.\n\t<\/p>\n<h2>\n\t\t<strong>Annorlunda stj&auml;rnskapande i Orion<\/strong><br \/>\n\t<\/h2>\n<p>\n\t\tVinterhalv&aring;rert n&auml;rmar sig, och Orion drar sig sakta in mot s&ouml;der &#8211; Orion som &auml;r W-bloggens favoritstj&auml;rnbild. Favoritskapet beror inte minst p&aring; att h&auml;r ligger ikonen M42,&nbsp; Orionnebulosan, som st&auml;ndigt bjuder p&aring; nyheter fr&aring;n astronomernas sida. Max Planck-forskarna <strong>Amelia M Stutz <\/strong>och<strong> Andrew Gould <\/strong>har t ex i &aring;r kommit med&nbsp; en rapport som visar hur stj&auml;rnskapande, utdragna S-formade filament fungerar:\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tGravitation och magnetf&auml;lt samverkar, och resultatet av dessa sv&auml;ngningar &auml;r unga stj&auml;rnhopar.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tDet allra m&auml;rkligaste &auml;r att processen l&ouml;per s&aring; snabbt (astronomiskt snabbt, f&aring;r till&auml;ggas). P&aring; bara n&aring;gra miljoner &aring;r har vi pl&ouml;tsligt f&aring;tt en helt krubba med nya stj&auml;rnor.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tSkapelseprocesserna brukar i en&nbsp; standardmodell handla om inst&ouml;rtande gas\/stoft-moln, h&auml;r &auml;r en annan typ av&nbsp; f&ouml;rklaringar n&ouml;dv&auml;ndiga.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tSyn f&ouml;r s&auml;gen ger denna illustration fr&aring;n molnet Orion A:\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/standard_full.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"standard_full\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66592\" height=\"346\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/standard_full.jpg\" width=\"540\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/standard_full.jpg 540w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/standard_full-300x192.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/standard_full-200x128.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 540px) 100vw, 540px\" \/><\/a>\n\t<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t\t<em>Bildk&auml;lla: Herschel\/WISE\/A. M. Stutz \/MPIA<\/em>\n\t<\/p>\n<div class=\"box_image float_left\" style=\"width: 540px\">\n<p>\n\t\t\tProtostj&auml;rnorna &auml;r fortfarande under uppbyggnad och h&aring;ller sig n&auml;ra filamenten medan de redan f&auml;rdigkokta tyngre stj&auml;rnorna spr&auml;tter i v&auml;g utanf&ouml;r omr&aring;det &#8211; som om de slungats ut.&nbsp;\n\t\t<\/p>\n<p>\n\t\t\tArtikeln av Amelia M. Stutz och&nbsp; Andrew Gould heter &quot;Slingshot Mechanism in Orion: Kinematic Evidence For Ejection of Protostars by Filaments&quot; <a href=\"http:\/\/www.aanda.org\/articles\/aa\/abs\/2016\/06\/aa27979-15\/aa27979-15.html\">och har publicerats i <em>Astronomy &amp; Astrophysics.<\/em><\/a>\n\t\t<\/p>\n<h2>\n\t\t\t<strong>Senaste idiotin f&aring;r mothugg<\/strong><br \/>\n\t\t<\/h2>\n<p>\n\t\t\tDen f&auml;rskaste konspirationsteorin om en &quot;hemlig planet&quot; p&aring; kollisionskurs mot jorden<a href=\"http:\/\/24malmo.se\/2016\/08\/27\/malmoastronomen-om-nya-domedagsteorin-komplett-vansinne-ar-bara-fornamnet\/\"> f&aring;r h&auml;ftigt mothugg <\/a>av v&aring;r ordf&ouml;rande <strong>Peter Linde!<\/strong>\n\t\t<\/p>\n<p>\n\t\t\tTack Peter f&ouml;r att du rensar i det vildvuxna konspirationsogr&auml;set.\n\t\t<\/p>\n<p>\n\t\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/peter_linde_150.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"peter_linde_150\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66597\" height=\"154\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/peter_linde_150.jpg\" width=\"150\" \/><\/a>\n\t\t<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t\t\t<em>Peter &auml;r n&auml;stan f&ouml;rbannad<\/em>\n\t\t<\/p>\n<h2>\n\t\t\t<strong>Vad h&auml;nde med Sovjets m&aring;nplaner?<\/strong><br \/>\n\t\t<\/h2>\n<p>\n\t\t\t<strong>Lars Olefeldt<\/strong> har hittat en Youtube-film, som diskuterar de sovjetiska planerna p&aring; bemannade m&aring;nf&auml;rder.\n\t\t<\/p>\n<p>\n\t\t\t<iframe allowfullscreen=\"\" frameborder=\"0\" height=\"315\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/Vi6fjs_8Yx8\" width=\"560\"><\/iframe><br \/>\n\t\t\t&nbsp;\n\t\t<\/p>\n<h2>\n\t\t\t<strong>1-0 till Scheiner<\/strong><br \/>\n\t\t<\/h2>\n<p>\n\t\t\t<strong>Galielo Galilei<\/strong> hade en framst&aring;ende konkurrent i uppt&auml;ckten och m&auml;tningarna av&nbsp; de allra f&ouml;rsta teleskopiska solfl&auml;ckarna i <strong>Christoph Scheiner.<\/strong>\n\t\t<\/p>\n<p>\n\t\t\tI dag h&aring;ller Scheiners material och studier i b&ouml;cker och brev fr&aring;n 1611-1631 <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1608.07172\">f&ouml;r tunga vetenskapliga rapporter<\/a>. Det g&ouml;r inte Galileis teckningar.\n\t\t<\/p>\n<p>\n\t\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/scheiner_rosa_ursina2-l-e1472395955377.gif\"><img decoding=\"async\" alt=\"scheiner_rosa_ursina2-l\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66606\" height=\"481\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/scheiner_rosa_ursina2-l-e1472395955377.gif\" width=\"450\" \/><\/a>\n\t\t<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t\t\t<em>Scheiners solfl&auml;ckar fr&aring;n 1625.<\/em>\n\t\t<\/p>\n<h2>\n\t\t\t<strong>Hollywoods klokaste sk&aring;dis&#8230;<\/strong><br \/>\n\t\t<\/h2>\n<p>\n\t\t\t.. lever tyv&auml;rr inte l&auml;ngre.\n\t\t<\/p>\n<p>\n\t\t\tVi borde sk&auml;nka honom en tanke d&aring; och d&aring;.\n\t\t<\/p>\n<p>\n\t\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/218393-e1472417080212.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"218393\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66626\" height=\"585\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/218393-e1472417080212.jpg\" width=\"450\" \/><\/a>\n\t\t<\/p>\n<p>\n\t\t\t&nbsp;\n\t\t<\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Juno har b&ouml;rjat jobba NASA:s Juno-sond har avverkat sin f&ouml;rsta kringflygning &ouml;ver v&aring;r gasj&auml;tte i solsystemet. Efter g&aring;rdagens (= 27.8) fullbordade testvarv kom Juno Jupiter s&aring; n&auml;ra som 4200 km och n&aring;dde d&aring; en hastighet p&aring; 208 000 km\/tim visavi planeten. &#8211; Early post-flyby telemetry indicates that everything worked as planned and Juno is firing&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/08\/28\/nr-95-2016\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 95 2016<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/66570"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=66570"}],"version-history":[{"count":34,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/66570\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":66650,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/66570\/revisions\/66650"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=66570"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=66570"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=66570"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}