{"id":6658,"date":"2010-09-09T20:52:47","date_gmt":"2010-09-09T19:52:47","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=6658"},"modified":"2010-09-09T21:06:13","modified_gmt":"2010-09-09T20:06:13","slug":"nr-153-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/09\/09\/nr-153-2010\/","title":{"rendered":"Nr 153 2010"},"content":{"rendered":"

Superbild p\u00e5 SN 1987 A<\/h2>\n
\"\"<\/a>
V\u00e5r senaste supernova synlig f\u00f6r blotta \u00f6gat, SN 1987 A. Fotocredit: NASA, ESA, K. France (University of Colordo, Boulder), and P. Challis and R. Kirshner (Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics)<\/figcaption><\/figure>\n

\n

Somliga tycker att den ser ut som flygande\u00a0 tefatet i N\u00e4rkontakt av tredje graden<\/em>, men detta \u00e4r rena rama verkligheten: Hubble-bilden p\u00e5 supernovan SN1987A sl\u00e4pptes h\u00e4romdan och flimrade f\u00f6rbi p\u00e5 diverse sajter. Och vi vi kan ju inte annat \u00e4n bli f\u00f6rv\u00e5nade \u00f6ver det vi ser – jag har\u00a0 i och f\u00f6r sig sett den punktformiga \u00a0 chockv\u00e5gsringen f\u00f6rr. Ett m\u00e4rkligt resultat av ett kosmiskt m\u00f6te mellan material fr\u00e5n supernovan och den omgivande materin.<\/p>\n

Men s\u00e5 h\u00e4r lysande!<\/p>\n

F\u00f6rmodligen skapades ringen 20 000 \u00e5r innan sj\u00e4lva explosionen, och dess diameter uppskattas i dag till 1 ljus\u00e5r.<\/p>\n

\u00c4ntligen kommer h\u00f6sten!<\/h2>\n

Nu \u00e4r h\u00f6ststj\u00e4rnhimmeln sakteliga p\u00e5 g\u00e5ng, och jag laddar upp med mina tv\u00e5 f\u00e4ltkikare 10×25 respektive 12×50 plus en tre-fyra b\u00f6cker med tips om himmelsobjekt. H\u00f6sten har, n\u00e4r \u00e5rstiden funkar som b\u00e4st, f\u00f6ljande tre f\u00f6rdelar f\u00f6r en balkongastronom med blickarna riktade \u00e5t s\u00f6der:<\/p>\n

* Det \u00e4r fortfarande hyggligt varmt ute, du beh\u00f6ver inte p\u00e4lsa p\u00e5 dig till vansinne.<\/p>\n

* M\u00f6rkret kommer tidigare och tidigare, s\u00e5 stj\u00e4rnorna syns p\u00e5 vettig tid.<\/p>\n

* Halv\u00e5rets intressantare stj\u00e4rnbilder b\u00f6rjar ge sig till k\u00e4nna. Andromeda f\u00f6rst\u00e5s, senare Orion, Oxen, Plejaderna…hela paletten.<\/p>\n

Tre parametrar som talar till h\u00f6stens f\u00f6rdel.<\/p>\n

\"\"<\/a>
En fj\u00e4ttrad Andromeda. En v\u00e5t dr\u00f6m f\u00f6r en amat\u00f6rastronom. M\u00e5lning: Gustav Dor\u00e9<\/figcaption><\/figure>\n

\n

\u00c4r det slut nu?<\/h2>\n

I en tidigare blogg (nr 110) skrev jag om astronomen,\u00a0 Nya Zeal\u00e4ndaren\u00a0 John Hearnshaw som statistiskt g\u00e5tt igenom den astronomiska forskningen\u00a0 och uppt\u00e4ckt att samtidigt<\/span> som det produceras mer och mer finslipande vetenskapliga rapporter, g\u00f6rs det f\u00e4rre och f\u00e4rre epokg\u00f6rande uppt\u00e4ckter. Kurvorna g\u00e5r inte riktigt \u00e5t samma h\u00e5ll, om jag s\u00e4ger s\u00e5.<\/p>\n

\"\"<\/a>D\u00e4rf\u00f6r k\u00e4nns det som en uppmaning att ta del av Bengt Gustafssons (bilden)\u00a0 inledande f\u00f6redrag n\u00e4r han g\u00e4star Svenska Astronomiska S\u00e4llskapets m\u00f6te i huvudstan 18 september och eftermiddagen \u00e4gnad temat “framtida j\u00e4tteteleskop”.<\/p>\n

Bengt Gustafsson \u00e4r prof em fr\u00e5n Uppsala och hans\u00a0 f\u00f6redrag b\u00e4r den utmanande titeln:<\/p>\n

Vad \u00e5terst\u00e5r att uppt\u00e4cka i universum?<\/strong><\/span><\/p>\n

Hej d\u00e5, Gud!<\/h2>\n

\"\"<\/a>* Vaf\u00f6r finns n\u00e5nting<\/strong> i st\u00e4llet f\u00f6r ingenting?<\/p>\n

* Varf\u00f6r existerar vi? <\/strong><\/p>\n

*Varf\u00f6r har vi de naturlagar<\/strong> vi har och inga andra?<\/p>\n

Stephen Hawkings nyaste bok heter The Grand Design <\/em>och tar sk\u00e4ppan full av \u00f6desfr\u00e5gor. Framf\u00f6r allt avskaffar han f\u00f6r sin del och s\u00e4kert f\u00f6r m\u00e5nga andra fenomenet Gud. Skapelsen av universum beh\u00f6ver inget gudomligt ingripande, noterar icke-nobelpristagaren Hawking (som skrivit boken tillsammans med fysikerkollegan och Star Trek<\/em>-medarbetaren Leonard Mlodinow).<\/p>\n

Ett citat fr\u00e5n ett utdrag ur boken som publicerades f\u00f6r en vecka sen i The Times<\/em>, London:<\/p>\n

\u201cBecause there is a law such as gravity, the Universe can and will create itself from nothing. Spontaneous creation is the reason there is something rather than nothing, why the Universe exists, why we exist.\u201d<\/span><\/p>\n

Med tanke p\u00e5 steady state-teorin (J Jeans, F Hoyle m fl)\u00a0 s\u00e5 denna undran: Finns det rentav en anglosaxisk tradition att f\u00f6rklara astronomiska fenomen med skapelse ur intet? \u00c4mnet tarvar snart en filosofs och\/eller\u00a0 id\u00e9historikers insats.\"\"<\/a><\/p>\n

Temat i Hawkings bok \u00e4r, har jag f\u00f6rst\u00e5tt, n\u00e5got som kallas\u00a0 M-teorin, som f\u00f6ruts\u00e4tter existensen\u00a0 av flera universa – inte bara ett, v\u00e5rt eget. Och alla har skapats ur ingenting, och det \u00e4r inte ens s\u00e4kert att det finns liv i dessa andra multiversa.<\/p>\n

En ganska sp\u00e4nnande fr\u00e5ga f\u00e5r n\u00e5n sorts tentativt svar i boken: Ett universum utan liv, en d\u00f6f\u00f6dd skapelse utan reflekterande inv\u00e5nare – vad \u00e4r meningen med det? Vad \u00e4r po\u00e4ngen? “Nyttan”?<\/p>\n

En brytpunkt f\u00f6r Hawking\u00a0 var uppt\u00e4ckten p\u00e5 1990-talet av den f\u00f6rsta exoplaneten. D\u00e4rmed fick hans f\u00f6retr\u00e4dare p\u00e5 professorsstolen i Cambridge, Sir Isaac Newton, en definitiv kn\u00e4ck.<\/p>\n

Jag v\u00e4ntar med sp\u00e4nning p\u00e5 att boken, som inte f\u00e5tt s\u00e4rskilt v\u00e4nlig kritik, snart ska komma i mina h\u00e4nder. Och p\u00e5 p\u00e5hoppen p\u00e5 min fysikguru Richard Feynman, som enligt Hawking var en f\u00e4rgstark fysiker som spelade bongotrummor p\u00e5 en stripteaseklubb.<\/p>\n

Samtidigt p\u00e5 jorden…<\/h2>\n

.. har arkeologerna hittat en bos\u00e4ttning i Kharga-oasen i Egypten, 18 mil v\u00e4sterut\u00a0 fr\u00e5n Thebes\/Luxor.<\/p>\n

Bos\u00e4ttningen \u00e4r \u00e5tminstone 3500 \u00e5t gammal, har best\u00e5tt av n\u00e5gra tusen inv\u00e5nare och man undrar f\u00f6rst\u00e5s: Hur s\u00e5g de p\u00e5 stj\u00e4rnhimlen? Massor av f\u00f6rem\u00e5l har kommit i dagen, vilket framg\u00e5 av New York Times rapportering.<\/p>\n

Finns det liv i universum?<\/h2>\n

\"\"<\/a>Svaret p\u00e5 rubrikens fr\u00e5ga – aprop\u00e5 Stephen Hawking ovan – ges p\u00e5 Swedbank Stadium i Malm\u00f6 15 september, d\u00e5 den allsvenska ledarduon MFF och HIF m\u00f6ts. HIF var mitt favoritlag d\u00e5 jag v\u00e4xte upp i H\u00f6\u00f6r, MFF sen 55 \u00e5r som Malmmmebo….<\/p>\n

Jag lovar er – det finns liv!<\/p>\n

Konstanten varierar<\/h2>\n

Forskare har uppt\u00e4ckt att finstrukturkonstanten \u03b1 som i alfa inte alls \u00e4r konstant. Det har varit p\u00e5 k\u00e4nn n\u00e5gra \u00e5r, men nu tycks det mer eller mindre\u00a0 bevisat<\/a>.<\/p>\n

Den enda konstanten som h\u00e5ller\u00a0 kom de gamla kloka grekerna p\u00e5:<\/p>\n

Panta rei!<\/p>\n

Allting flyter.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Superbild p\u00e5 SN 1987 A Somliga tycker att den ser ut som flygande\u00a0 tefatet i N\u00e4rkontakt av tredje graden, men detta \u00e4r rena rama verkligheten: Hubble-bilden p\u00e5 supernovan SN1987A sl\u00e4pptes h\u00e4romdan och flimrade f\u00f6rbi p\u00e5 diverse sajter. Och vi vi kan ju inte annat \u00e4n bli f\u00f6rv\u00e5nade \u00f6ver det vi ser – jag har\u00a0 i… L\u00e4s mer »Nr 153 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6658"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6658"}],"version-history":[{"count":25,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6658\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6723,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6658\/revisions\/6723"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6658"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6658"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6658"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}