{"id":66655,"date":"2016-09-02T17:22:12","date_gmt":"2016-09-02T16:22:12","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=66655"},"modified":"2016-09-03T21:20:35","modified_gmt":"2016-09-03T20:20:35","slug":"nr-97-2016","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/09\/02\/nr-97-2016\/","title":{"rendered":"Nr 97 2016"},"content":{"rendered":"<div>\n<div class=\"dnd-legend-wrapper\">\n<h2>\n\t\t\t<strong>&quot;MFF-bl&aring;&quot; Uranus syns b&auml;ttre och b&auml;ttre<\/strong><br \/>\n\t\t<\/h2>\n<p>\n\t\t\t&Ouml;ver hustakten i Malm&ouml; city, d&auml;r jag bor, ligger Uranus sydost nedom Pegasuskvadraten fram&aring;t natten, och jag spanade in &quot;sjuan&quot; h&auml;rom kv&auml;llen\/natten med min 12 ggr:s f&auml;ltkikare: Bara f&ouml;r at kolla f&auml;rgintrycket. En n&auml;stan Mff-ljusbl&aring; prick visade sig f&ouml;r mina &ouml;gon.\n\t\t<\/p>\n<div class=\"caption\">\n\t\t\t<strong>Sedan planeten uppt&auml;cktes 1781 av William Herschel<\/strong> har gasj&auml;tten bara hunnit med drygt tv&aring; varv runt solen.\n\t\t<\/div>\n<div class=\"caption\">\n\t\t\t<strong>Uppt&auml;cktshistorien &auml;r fascinerande.<\/strong> Vi vet ju att Herschel blev uppbragt n&auml;r det sades att han uppt&auml;ckt&nbsp; himlakroppen av en slump. Han menade att det var resultatet av hans metodiska genomg&aring;ng av stj&auml;rnhimlen och att han skulle ha uppt&auml;ckt den f&ouml;rr eller senare, om inte vid detta tillf&auml;lle (13 mars 1781). Genom sina idoga studier f&ouml;rvandlade Herschel objektet tfr&aring;n en misst&auml;nkt komet till solsystemets sjunde planet.\n\t\t<\/div>\n<div class=\"caption\">\n\t\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/Uranus_Sep2016_Finder_Chart-e1472816707610.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Uranus_Sep2016_Finder_Chart\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66748\" height=\"735\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/Uranus_Sep2016_Finder_Chart-e1472816707610.jpg\" width=\"500\" \/><\/a>\n\t\t<\/div>\n<div class=\"caption\" style=\"text-align: center;\">\n\t\t\t<em>Bildk&auml;lla: http:\/\/freestarcharts.com\/the-planets-this-month<\/em>\n\t\t<\/div>\n<p class=\"caption\">\n\t\t\t<strong>L&auml;nge trodde Herschel att han<\/strong> f&aring;tt &ouml;gonen p&aring; en komet eller n&aring;got &quot;nebul&ouml;st&quot;, skriver han i sin observationsjournal, men den v&auml;ldefinierade runda skivan med egenr&ouml;relse pekade efter en tid p&aring; n&aring;got helt annat. N&auml;r andra astronomer kopplades in och banber&auml;kningarna satte fart, uppt&auml;cktes ju snabbt att himlakroppen r&ouml;rde sig l&auml;ngs zodiaken n&auml;ra ekliptikan och att lutningen visavi ekliptikan&nbsp; var liten. Aha!\n\t\t<\/p>\n<p class=\"caption\">\n\t\t\t<strong>Objektet visade sig ha&nbsp; iakttagits <\/strong>tidigare, f&ouml;rsta g&aring;ngen redan 1690 av <strong>John Flamsteed<\/strong> som i sin katalog klassade &quot;stj&auml;rnan&quot; som 34 Taurii.\n\t\t<\/p>\n<p class=\"caption\">\n\t\t\t<strong>Och egentligen borde pricken ha<\/strong> observerats redan av stj&auml;rnsk&aring;dare i&nbsp; civilisationens vaggor, f&ouml;r den ligger precis p&aring; synlighetstr&ouml;skeln f&ouml;r blotta &ouml;gat.\n\t\t<\/p>\n<p class=\"caption\">\n\t\t\t<strong>Samtidens banber&auml;knare<\/strong> &#8211; jag pratar nu t ex om <strong>Alexis Bouvard<\/strong> i b&ouml;rjan av 1800-talet &#8211;&nbsp; fick snabbt problem. Skulle de bara nyttja de allra senaste, de allra exaktaste m&auml;tningarna som uppm&auml;tts av en liten b&aring;ge av Uranus bana eller skulle de ta h&auml;nsyn till &auml;ven de allra tidigaste, mindre exakta observationerna?&nbsp; Oavsett hur, s&aring; var det n&aring;got konstigt: Uranus, som ju uppt&auml;ckaren ville namna <u>Georgium Sidus<\/u> f&ouml;r at hedra sin kung som precis som Herschel kom fr&aring;n Hannover,&nbsp; d&ouml;k inte upp d&auml;r tabellerna sa att den skulle. Felen uppgick med tiden till b&aring;gsekunder, till b&aring;gminuter, till hela grader. Misstankarna om&nbsp; att det fanns &auml;nnu en himlakropp l&auml;ngre ut som st&ouml;rde Uranus, bekr&auml;ftades i och med uppt&auml;ckten av Neptunus.\n\t\t<\/p>\n<p class=\"caption\">\n\t\t\t<strong>Tidiga svenska vinklar p&aring; Uranus? <\/strong>Jod&aring;. Redan sommaren och h&ouml;sten 1781 var<strong> Pehr Wilhelm Wargentin<\/strong>, Uppsalastronomen, p&aring; jakt efter planeten, och n&auml;r <strong>Daniel Melanderhjelm<\/strong>&nbsp; kom med sina b&auml;gge volymer <em>Astronomie <\/em>1795 kallade han d&auml;r planeten f&ouml;r <u>Herschel <\/u>och publicerade flera intressanta banelement. Melanderhjelm p&aring;pekade i en fotnot att astronomerna i Berlin valde att&nbsp; kalla planeten <u>Uranus<\/u>. Kunganamnet f&ouml;rsvann definitivt ur rullorna i och med Herschels egen bortg&aring;ng en bra bit in p&aring; 1800-talet.\n\t\t<\/p>\n<p class=\"caption\">\n\t\t\t<strong>Uranus &auml;r ett stort forskningsobjek<\/strong>t i dag, konstigt vore det annars i exoplaneternas tidevarv, och &auml;ven om vi inte har n&aring;n sond som snurrar precis omkring planeten f&ouml;r tillf&auml;llet s&aring; fokuserar fr&aring;n tid till annan de stora Keck- och Gemini-teleskopen p&aring; himlakroppen. D&auml;rf&ouml;r kunde i <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1512.05009\">v&aring;gl&auml;ngden &quot;n&auml;ra infrar&ouml;tt&quot; 2012-2014 studeras en rad fl&auml;ckar i Uranus atmosf&auml;r,<\/a> vindhastigheter uppm&auml;ttes m m. Bilden av en komplex gasplanet tr&auml;der fram (bilden nedan fr&aring;n denna rapport):\n\t\t<\/p>\n<div class=\"caption\">\n\t\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/sromovskyetal-1512-05009_f26.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"sromovskyetal-1512-05009_f26\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66714\" height=\"151\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/sromovskyetal-1512-05009_f26.jpg\" width=\"285\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/sromovskyetal-1512-05009_f26.jpg 214w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/sromovskyetal-1512-05009_f26-200x105.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 285px) 100vw, 285px\" \/><\/a>\n\t\t<\/div>\n<p class=\"caption\">\n\t\t\t<strong>En m&auml;rklig bild noterades fr&aring;n HST,<\/strong> n&auml;r m&aring;nen Ariels skugga f&ouml;ll p&aring; Uranus. &Aring;ret var 2006.\n\t\t<\/p>\n<div class=\"caption\">\n<div class=\"caption\">\n\t\t\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/hs-2006-42-a-web.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"hs-2006-42-a-web\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66717\" height=\"250\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/hs-2006-42-a-web.jpg\" width=\"400\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/hs-2006-42-a-web.jpg 400w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/hs-2006-42-a-web-300x187.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/hs-2006-42-a-web-200x125.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 400px) 100vw, 400px\" \/><\/a>\n\t\t\t<\/div>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t\t\t\t<em>Bildk&auml;lla: ESA\/NASA\/L Sromovsky<\/em>\n\t\t\t<\/p>\n<\/p><\/div>\n<div class=\"caption\">\n\t\t\t<strong>Herschel uppt&auml;ckte 1787 tv&aring; <\/strong>av Uranus m&aring;nar (Oberon, Titania). Med sin teleskoparsenal, tidens b&auml;sta,&nbsp; tyckte&nbsp; sig Herschel kunna spana in ytterligare fyra m&aring;nar, men inga bekr&auml;ftelser d&ouml;k upp fr&aring;n andra astronomer. &Auml;ven sonen <strong>John Herschel<\/strong> jagade bekr&auml;ftelser fr&aring;n sin sydafrikanska horisont.&nbsp; F&ouml;rst 1851 kunde <strong>William Lassell <\/strong>uppt&auml;cka ytterligare drabanter. Herschel Seniors iakttagelser s&aring;gs av historikern <strong>Robert Grant<\/strong> (<em>The History of Physical Astronomy<\/em>, 1852) som &quot;problematical&quot;.\n\t\t<\/div>\n<div class=\"caption\">\n\t\t\t<strong>Ett fenomen som fascinerade<\/strong> m&aring;nga astronomer p&aring; 1800-talet var i vilken m&aring;n m&aring;narna f&ouml;rm&ouml;rkades av planeten.\n\t\t<\/div>\n<p>\n\t\t\t<strong>Allra m&auml;rkligast i Herschel\/Uranus-historien &auml;r<\/strong> kanske hans iakttagelser av planetens ringar. Dessa fastslogs inte f&ouml;rr&auml;n 1977.\n\t\t<\/p>\n<div class=\"caption\">\n\t\t\t<strong>Precis som Tycho Brahe hade <\/strong>skarpa &ouml;gon, hade &auml;ven William Herschel full&ouml;dig syn n&auml;r han drog p&aring; i 1000 ggr-f&ouml;rstoringarna med sina egentillverkade speglar och okular.<a href=\"http:\/\/phys.org\/news\/2007-04-william-herschel-uranus-18th-century.html\"> Den engelske astronomen <strong>Stuart Eves <\/strong>utesluter inte att Herschel verkligen s&aring;g ringarna<\/a>, som ljusm&auml;ssigt kan ha sett annorlunda ut d&aring; mot nu. Dessutom f&ouml;ljde p&aring; 1800-talet industrialismen och jordens atmosf&auml;r smutsades ner, vilket inte drabbade Herschel p&aring; hans aktiva tid. Vatten&aring;ngan i atmosf&auml;ren kan &auml;ven ha varit mindre p&aring; 1780\/90-talen, d&aring; till f&ouml;ljd av klimatskiftet efter den s&aring; kallade lilla istiden. Detta &auml;r INTE f&ouml;rsta g&aring;ngen somn klimat och astronomi kopplas ihop!\n\t\t<\/div>\n<div class=\"caption\">\n\t\t\t&nbsp;\n\t\t<\/div>\n<div class=\"caption\">\n\t\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/PIA17306-e1472804208593.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"PIA17306\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66729\" height=\"550\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/PIA17306-e1472804208593.jpg\" width=\"429\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/PIA17306-e1472804208593.jpg 429w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/PIA17306-e1472804208593-233x300.jpg 233w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/PIA17306-e1472804208593-156x200.jpg 156w\" sizes=\"(max-width: 429px) 100vw, 429px\" \/><\/a><\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t\t\t\t<em>Bildk&auml;lla: NASA\/Keck Telescopes<\/em>\n\t\t\t<\/p>\n<p>\n\t\t\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/uranusrings.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"uranusrings\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66730\" height=\"338\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/uranusrings.jpg\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/uranusrings.jpg 450w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/uranusrings-300x225.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/uranusrings-200x150.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a>\n\t\t\t<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t\t\t\t<em>Infrar&ouml;da ringar&#8230; r&ouml;daktiga ungef&auml;r s&aring; som Herschel uppfattade dem. Bildk&auml;lla: KeckTelescopes<\/em>\n\t\t\t<\/p>\n<h2>\n\t\t\t\t<strong>SN-sm&auml;ll i M108?<\/strong><br \/>\n\t\t\t<\/h2>\n<p>\n\t\t\t\tF&ouml;rsiktighet &auml;r en dygd, och den nya misst&auml;nkta supernovasm&auml;llen i M108 f&ouml;rses med alla m&ouml;jliga kryptiska reservationer och&nbsp; f&ouml;rtecken i <a href=\"http:\/\/www.astronomerstelegram.org\/?read=9434\">uppt&auml;ckarrapporten i Astronomers&acute; Telegram.<\/a>\n\t\t\t<\/p>\n<p>\n\t\t\t\tDet stora problemet just nu &auml;r att M108 ligger n&auml;ra solen och inte kommer&nbsp; att bli n&aring;bar f&ouml;r n&aring;gra instrument f&ouml;rr&auml;n om tv&aring; m&aring;nader.\n\t\t\t<\/p>\n<h2>\n\t\t\t\t<strong>ESA-sond fick en kyss<\/strong><br \/>\n\t\t\t<\/h2>\n<p>\n\t\t\t\tDet &auml;r sv&aring;rt att veta hur ofta meteorider eller rymdskrotspartiklar kolliderar med alla v&aring;ra 1000-tals rymdsondrar och satelliter, men det h&auml;nder &#8211; det har &auml;ven&nbsp; h&auml;nt ISS, den internationella rymdstationen. Och nu tror alla att &auml;ven<a href=\"http:\/\/www.esa.int\/Our_Activities\/Observing_the_Earth\/Copernicus\/Sentinel-1\/Copernicus_Sentinel-1A_satellite_hit_by_space_particle\"> en solpanel p&aring; ESA:s Copernicus Sentinel-1A f&aring;tt en kyss <\/a>av en millimeterstor partikel 23 augusti.\n\t\t\t<\/p>\n<p>\n\t\t\t\tSatelliten befann sig p&aring; 700 km:s h&ouml;jd &ouml;ver jordytan rakt under vid tillf&auml;llet och n&auml;r trafikolyckan intr&auml;ffade noterades en svag f&ouml;rs&auml;mring i kraftf&ouml;rs&ouml;rjningen ombord liksom pyttef&ouml;r&auml;ndringar i sondens orientering och bana.\n\t\t\t<\/p>\n<p>\n\t\t\t\tKamerasystemet ombord, som egentligen redan gjort sitt efter upps&auml;ndningen 2014, noterade tr&auml;ffen p&aring; solpanelen. Bildbevis h&auml;r:\n\t\t\t<\/p>\n<p>\n\t\t\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/Sentinel-1A_fragment_impact_in_space_large-e1472827960734.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Sentinel-1A_fragment_impact_in_space_large\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66752\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/Sentinel-1A_fragment_impact_in_space_large-e1472827960734.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n\t\t\t<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t\t\t\t<em>Bildk&auml;lla: ESA<\/em>\n\t\t\t<\/p>\n<h2>\n\t\t\t\t<strong>Sommartriangeln skapades av&#8230; guess who?<\/strong><br \/>\n\t\t\t<\/h2>\n<\/p><\/div>\n<div class=\"caption\">\n\t\t\tAtt Vega i Lyran, Altair i &Ouml;rnen och Deneb i Svanen bildar asterismen &quot;sommartriangeln&quot; vet alla.\n\t\t<\/div>\n<div class=\"caption\">\n\t\t\tVad alla inte vet &auml;r att asterismen uppfanns av <strong>Patrick Moore <\/strong>1958!\n\t\t<\/div>\n<h2 class=\"caption\">\n\t\t\t<strong>Gammal trotj&auml;nare eller ung glop?<\/strong><br \/>\n\t\t<\/h2>\n<p class=\"caption\">\n\t\t\tAstronomerna &auml;r villr&aring;diga. &Auml;r stj&auml;rnan IRAS 19312+1950 gammal eller ung?\n\t\t<\/p>\n<p class=\"caption\">\n\t\t\tVintergatsobjektet ligger i ett kemiskt rikt stoft-och gasmoln (mark&ouml;r f&ouml;r h&ouml;g &aring;lder, kan man tycka), men forskarna menar att vi ser en protostj&auml;rna i vardande &#8211; ungef&auml;r med tio ggr solens massa och ett energiutspr&auml;tt 20 000 ggr solens.&nbsp; Tecken p&aring; en klassisk stj&auml;rnkrubba syns inte.\n\t\t<\/p>\n<div class=\"caption\">\n\t\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/spitzeriras19312rectarrow_sm-e1472828570511.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"spitzeriras19312rectarrow_sm\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66755\" height=\"253\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/spitzeriras19312rectarrow_sm-e1472828570511.jpg\" width=\"450\" \/><\/a>\n\t\t<\/div>\n<div class=\"credits\" style=\"text-align: center;\">\n\t\t\t<em>Bildk&auml;lla: NASA\/JPL-Caltech<\/em>\n\t\t<\/div>\n<\/p><\/div>\n<p>\n\t\tStj&auml;rnan ligger 12 000 ljuss&aring;r fr&aring;n oss och har tidigare klassats som en gammal trotj&auml;nare i denna vintergatstrakt. Radioastronomer p&aring; Chalmers&nbsp;<strong> Kay Justtanont<\/strong> och <strong>Eva Wirstr&ouml;m<\/strong> &auml;r med i forskarteamet bakom nyheten fr&aring;n NASA och rymdteleskopen<span class=\"text_exposed_show\"> Herschel och Spitzer, facebooktipsar v&aring;r professor d&auml;r <strong>Cathy Horellou:<\/strong><\/span>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<span class=\"text_exposed_show\"><a href=\"https:\/\/www.nasa.gov\/feature\/goddard\/2016\/nasa-team-probes-peculiar-age-defying-star\" rel=\"nofollow\" target=\"_blank\">ttps:\/\/www.nasa.gov\/&hellip;\/nasa-team-probes-peculiar-age-defyin&hellip;<\/a>&amp; <\/span><span class=\"text_exposed_show\"><a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1607.00432\" rel=\"nofollow\" target=\"_blank\">http:\/\/arxiv.org\/abs\/1607.00432<\/a><\/span>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tHur man &auml;n diskuterar den syrerika stj&auml;rnan och dess omgivning i rymden inklusive f&ouml;rekomsten av diverse molekyler och de h&auml;ftiga stj&auml;rnvindarna (90 km\/sek), s&aring; pekar allt p&aring; en protostj&auml;rna.\n\t<\/p>\n<h2>\n\t\t<strong>Inte nobelt av s<\/strong><strong>enf&auml;rdige Leijonborg<\/strong><br \/>\n\t<\/h2>\n<p>\n\t\tHela den svenska akademiska och intellektuella milj&ouml;n har m&aring;tt illa av Karolinska-skandalen; forskningssamh&auml;llet beh&ouml;ver granskas med ny lupp och nya skarpa &ouml;gon. &quot;Sj&auml;lvsanering&quot; tror ingen p&aring;.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tAtt <strong>Lars Leijonborg<\/strong> f&ouml;rst nu (2.9.2016), efter en massa turer, l&auml;mnar in som styrelseordf&ouml;rande f&ouml;r Karolinska institutet &auml;r bara s&aring; typiskt f&ouml;r personer som fastnat i makthavarnomenklaturan. Bristande sjukdomsinsikt r&aring;der bland dessa h&ouml;ga herrar och damer. Han skulle l&auml;mnat in direkt, naturligtvis!\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tAktionen f&ouml;r att placera ESS i Lund och finansiera projektet ska dock inte tas ifr&aring;n honom.\n\t<\/p>\n<div class=\"wrapper-mail-body\" id=\"wrapper\">\n<div class=\"x-mail-message-body \" id=\"mail-message-body\">\n<div>\n<h2>\n\t\t\t\t\t<strong>Metallicas James Hetfield ph dr i astrofysik &#8211; p&aring; Caltech?<\/strong><br \/>\n\t\t\t\t<\/h2>\n<p>\n\t\t\t\t\tNjae&auml;&auml;, det tror vi inte p&aring;. Och det tror nog ingen annan heller, men det &auml;r ett roligt practical joke. F&ouml;r n&aring;got annat kan det inte vara. Dock har <strong>Anders Nyholm,<\/strong> W-bloggens sidekick p&aring; Alba Nova i Stockholm, hittat fram till en artikel 2003 av <strong>Ariel Zandivarez<\/strong> et al i vilken Metallica-musikerna <strong>James Hetfield<\/strong> och <strong>Lars Ulrich <\/strong>tackas f&ouml;r st&ouml;det:\n\t\t\t\t<\/p>\n<p>\n\t\t\t\t\t<a href=\"http:\/\/articles.adsabs.harvard.edu\/\/full\/2003MNRAS.340.1400Z\/0001408.000.html\">http:\/\/articles.adsabs.harvard.edu\/\/full\/2003MNRAS.340.1400Z\/0001408.000.html<\/a>\n\t\t\t\t<\/p>\n<p>\n\t\t\t\t\t&#8211; S&aring;ledes har Metallica-medlemmarna skymtat i den astronomiska litteraturen, noterar Anders.\n\t\t\t\t<\/p>\n<p>\n\t\t\t\t\tHur Anders och andra &auml;n letat i t ex&nbsp;Astrophysics Data System s&aring; hittas inte en enda astronomisk publikation i namnet Hetfield.\n\t\t\t\t<\/p>\n<p>\n\t\t\t\t\tOasis-gitarristen&nbsp;<strong> Brian May<\/strong> f&ouml;rblir den ende i den riktigt tunga pop- och rock rock&acute;n roll-sf&auml;ren med bevisade astronomiska insikter genom avhandlingsarbete, f&ouml;rfattarskap&nbsp; m m. Avhandlingern 2007 hette <em>A Survey of Radial Velocities in the Zodiacal Dust Cloud <\/em>och finns att skaffa via n&auml;tet.\n\t\t\t\t<\/p>\n<p>\n\t\t\t\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/9780387777054.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"9780387777054\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66769\" height=\"206\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/9780387777054.jpg\" width=\"153\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/9780387777054.jpg 153w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/9780387777054-148x200.jpg 148w\" sizes=\"(max-width: 153px) 100vw, 153px\" \/><\/a>\n\t\t\t\t<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t\t\t\t\t<em>&Auml;kta vara, men detta &auml;r en&#8230;<\/em>\n\t\t\t\t<\/p>\n<p>\n\t\t\t\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/images.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"images\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66768\" height=\"169\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/images.jpg\" width=\"298\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/images.jpg 298w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/images-200x113.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 298px) 100vw, 298px\" \/><\/a>\n\t\t\t\t<\/p>\n<\/p><\/div>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t\t\t\t<em>&#8230;typisk fejk. Bildk&auml;lla: <\/em><br \/>\n\t\t\t\t<em>fejkk&auml;llan sj&auml;lv, https:\/\/www.ncscooper.com\/metallicas-james-hetfield-celebrates-a-phd-in-astrophysics\/<\/em>\n\t\t\t<\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>&quot;MFF-bl&aring;&quot; Uranus syns b&auml;ttre och b&auml;ttre &Ouml;ver hustakten i Malm&ouml; city, d&auml;r jag bor, ligger Uranus sydost nedom Pegasuskvadraten fram&aring;t natten, och jag spanade in &quot;sjuan&quot; h&auml;rom kv&auml;llen\/natten med min 12 ggr:s f&auml;ltkikare: Bara f&ouml;r at kolla f&auml;rgintrycket. En n&auml;stan Mff-ljusbl&aring; prick visade sig f&ouml;r mina &ouml;gon. Sedan planeten uppt&auml;cktes 1781 av William Herschel har&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/09\/02\/nr-97-2016\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 97 2016<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/66655"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=66655"}],"version-history":[{"count":60,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/66655\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":66782,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/66655\/revisions\/66782"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=66655"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=66655"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=66655"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}