{"id":66758,"date":"2016-09-05T08:29:33","date_gmt":"2016-09-05T07:29:33","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=66758"},"modified":"2016-09-05T19:46:59","modified_gmt":"2016-09-05T18:46:59","slug":"nr-98-2016","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/09\/05\/nr-98-2016\/","title":{"rendered":"Nr 98 2016"},"content":{"rendered":"<h2>\n\t<strong>Eta Carinaes M&Aring;NGA fyrverkerier<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tMycket pekar p&aring; att <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/pdf\/1609.00362v1.pdf\">Eta Carinae-systemet haft utbrott b&aring;de p&aring; 1200- och 1500-talen,<\/a> allts&aring; innan det stora fyrverkeriet p&aring; 1840-talet. 1843 skattade <strong>John Herschel<\/strong> dess visuella magnitud till -1, en av stj&auml;rnhimlens ljusaste himlakroppar.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/thesupernova.gif\"><img decoding=\"async\" alt=\"thesupernova\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66807\" height=\"632\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/thesupernova.gif\" width=\"596\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p class=\"article_title\" style=\"text-align: center;\">\n\t<em>&nbsp;En animation av Eta Car-bilder, tagna fr&aring;n Hubble Space Telescopes rymdhorisont &aring;ren 1993-2014. Det allra yttersta gas- och stoftmaterialet h&auml;rr&ouml;r fr&aring;n explosioner innan &quot;The&nbsp; Great Eruption&quot; p&aring; 1840-talet. Bildk&auml;lla: Kiminki et al.\/NASA<\/em>\n<\/p>\n<p class=\"article_title\">\n\tN&auml;r 792 punkters egenr&ouml;relser fastst&auml;llts i systemet f&aring;r vi dessa intressanta pilar: De r&ouml;da markerar den tidigare k&auml;nda 1800-talseruptionen, de bl&aring; och gr&ouml;na syftar p&aring; 1200- och 1500-talsutbrotten.\n<\/p>\n<h2 class=\"article_title\">\n\t&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/1-thesupernova-e1473058408899.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"1-thesupernova\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66813\" height=\"346\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/1-thesupernova-e1473058408899.jpg\" width=\"576\" \/><\/a><br \/>\n<\/h2>\n<div style=\"position: absolute; left: -99999px;\">\n\tVectors illustrating the observed proper motions of 792 features in the ejecta of Eta Carinae. The arrows are color-coded by the date of ejection from the central star. Until now, only one eruption was known (red arrows). Blue and green arrows mark previous eruptions (mid-13th and mid-16th centuries, respectively). Credit: Kiminki et al.\/NASA<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tRead more at: <a href=\"http:\/\/phys.org\/news\/2016-09-supernova-wasnt-tale-cosmic-eruptions.html#jCp\">http:\/\/phys.org\/news\/2016-09-supernova-wasnt-tale-cosmic-eruptions.html#jCp<\/a>\n\t<\/p>\n<\/div>\n<p class=\"article_title\">\n\tEn informativ intervju med inblandade astronomer <a href=\"http:\/\/www.webmarketshop.com\/the-supernova-that-wasnt-a-tale-of-three-cosmic-eruptions\/\">finns h&auml;r.<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>&rdquo;Tycho Brahes Uraniborg &#8211; en f&ouml;rebild f&ouml;r framtidens forskning&rdquo; <\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tS&aring; lyder f&ouml;redraget p&aring; torsdag kv&auml;ll (8 september), med start kl 18.30, Landskrona museum.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>Ole Schou<\/strong>, medlem i Sydsj&auml;llands Astronomiske Forening, kommer till Landskrona museum f&ouml;r att avsl&ouml;ja sin forskning kring <strong>Tycho Brahes <\/strong>astronomiska instrument. Ole beskriver f&ouml;redraget som en djupdykning bland Tycho Brahes allra viktigaste och mest nogranna m&auml;tinstrument, de han konstruerade och anv&auml;nde p&aring; slottet Uraniborg och observatoriet Stj&auml;rneborg. Ole beskriver instrumenten som &rdquo;En serie astronomiske instrumenter med en hidtil uset n&oslash;jagtighed. Foredraget vil beskrive de vigtigste af disse og deres anvendelse.&quot;\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/EmIlkDwwy_WlpFtsOQJHJqvWnHbk07cXU4-Ab8GhL5hXu5HiwqnRADKoMQSmpjQeWawwKzKzaBydXTOrLFG7-ti3O_lH0or7ujaLX7_1fw-e1473077900488.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"EmIlkDwwy_WlpFtsOQJHJqvWnHbk07cXU4-Ab8GhL5hXu5HiwqnRADKoMQSmpjQeWawwKzKzaBydXTOrLFG7-ti3O_lH0or7ujaLX7_1fw\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66833\" height=\"104\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/EmIlkDwwy_WlpFtsOQJHJqvWnHbk07cXU4-Ab8GhL5hXu5HiwqnRADKoMQSmpjQeWawwKzKzaBydXTOrLFG7-ti3O_lH0or7ujaLX7_1fw-e1473077900488.jpg\" width=\"300\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>8 september &auml;r ingen Tycho Brahe-dag,&auml;nd&aring; &auml;r den en i Landskrona.<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tOle Schou har under en l&auml;ngre tid unders&ouml;kt just noggrannheten och precisionen hos Tycho Brahes m&auml;tinstrument. Han uppmuntrar nu alla nyfikna att komma till Landskrona museum p&aring; torsdag, d&aring; han f&ouml;r f&ouml;rsta g&aring;ngen avsl&ouml;jar resultaten av sina unders&ouml;kningar i Sverige. F&ouml;redraget h&aring;lls p&aring; danska.\n<\/p>\n<p>\n\t(Tipset komemr fr&aring;n<strong> Stine Nordahn Frederiksen<\/strong>, Museipedagog och Curator Tycho Brahe-museet<strong>, och Nina Petersson<\/strong>, Platschef Tycho Brahe-museet.)\n<\/p>\n<h2 class=\"article_title\">\n\t<strong>Dr&ouml;nare filmar norrsken<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p class=\"article_title\">\n\t<strong>Lars Olefeldt<\/strong> har hittat en annorlunda norrskensfilm p&aring; vimeo &#8211; baserad p&aring; <a href=\"https:\/\/vimeo.com\/180028553\">en dr&ouml;nare som filmat norrskenen p&aring; Island.<\/a> Klart annorlunda!\n<\/p>\n<h2 class=\"article_title\">\n\t<strong>Zodiakalljuset b&auml;r p&aring; sp&auml;nnande hemligheter<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p class=\"article_title\">\n\tJag kan inte p&aring;minna mig att jag n&aring;nsin sett zodiakalljuset, s&aring; tack till W-bloggsl&auml;sare som p&aring;minner om fenomenet omtalat i f&ouml;rra bloggen (som Queen-gitarristen och astronomifanset<strong> Brian May <\/strong>doktorerade p&aring; 2007, vid Imperial College i London d&auml;r han tydligen fortfarande arbetar d&aring; och d&aring; mellan gigen).\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>Detta m&auml;rkliga ljus anses <\/strong>ju vara ytterligare bevis p&aring; att det i v&aring;r del av planetsystemet finn ett utbrett finf&ouml;rdelat moln av sm&aring;partiklar.&nbsp; Solljuset reflekteras av de millimeterstora partiklarna och ger oss zodiakalljuset l&auml;ngs ekliptikan (syns b&auml;st hos oss p&aring; h&ouml;stmorgnar och v&aring;rkv&auml;llar d&aring; ekliptikan n&auml;stan st&aring;r lodr&auml;t mot horisonten) .Po&auml;ngen &auml;r att det finns en koppling mellan kometer och kometers s&ouml;nderfall i&nbsp; meteorider, meteoridsv&auml;rmar och s&aring; zodiakalljuset.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>I en rapport som bara har<\/strong> n&aring;gra &aring;r p&aring; nacken p&aring;pekar Brian May och hans medf&ouml;rfattare att <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/pdf\/1212.4759v1.pdf\">det &auml;ven kan finnas inslag av mj&ouml;l fr&aring;n asteroidkrockar liksom interstell&auml;rt stoft <\/a>i zodiakalljuset, s&aring; mixen &auml;r mycket sp&auml;nnande. Han menar ocks&aring; att en mera djupg&aring;ende utforskning kan leda till insikter om hur ackretionen gick till vid solens bildande.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/Zodiacal-light.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Zodiacal-light\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66791\" height=\"446\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/Zodiacal-light.jpg\" width=\"600\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/Zodiacal-light.jpg 600w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/Zodiacal-light-300x223.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/Zodiacal-light-200x148.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 600px) 100vw, 600px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Foto: Brian May, 1971<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>I takt med att v&aring;ra instrument <\/strong>p&aring; jorden och i rymden blir allt k&auml;nsligare, t ex i det infrar&ouml;da omr&aring;det, diskuterar &auml;ven dagens astronomer i vilken m&aring;n zodiakalljuset st&ouml;r m&auml;tningar av objekt och bakgrundsstr&aring;lning p&aring;&nbsp; kosmologiska avst&aring;nd.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>En mycket trevlig och <\/strong>l&auml;rorik ber&auml;ttelse om <a href=\"http:\/\/what-when-how.com\/radial-velocities-in-the-zodiacal-dust-cloud\/the-zodiacal-light-the-phenomenon-part-1\/\">den tidiga utforskningen av zodiakalljuset finns p&aring; n&auml;tet<\/a>, f&ouml;rfattad av just Brian May. Tv&aring; bilder d&auml;rifr&aring;n fr&aring;n 1800-talet:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/tmp692_thumb-e1472995857405.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"tmp692_thumb\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66798\" height=\"692\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/tmp692_thumb-e1472995857405.jpg\" width=\"550\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Stj&auml;rnkarta fr&aring;n&nbsp; &quot;Observations on the Zodiacal Light from April 2, 1853, to April 22, 1855, made chiefly on board the United States Steam-Frigate Mississippi, during her late cruise in Eastern Seas, and her voyage homeward: with conclusions from the data&quot;.<\/em>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/tmp693_thumb_thumb.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"tmp693_thumb_thumb\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66799\" height=\"480\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/tmp693_thumb_thumb.jpg\" width=\"398\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/tmp693_thumb_thumb.jpg 398w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/tmp693_thumb_thumb-248x300.jpg 248w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/tmp693_thumb_thumb-165x200.jpg 165w\" sizes=\"(max-width: 398px) 100vw, 398px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Zodiakalljuset &ouml;ver tyska stan Freiburg am Breisgau 5 mars 1856.<\/em>\n<\/p>\n<h3>\n\t<u><strong>PS.<\/strong><\/u><br \/>\n<\/h3>\n<p>\n\tV&auml;rldsartisten Brian May har naturligtvis en egen hemsida. D&auml;r kan bl a l&auml;sas om asteroiden som namnats till hans &auml;ra <a href=\"http:\/\/www.brianmay.com\/brian\/brianssb\/brianssbsep16a.html#05\">liksom om den nya asteroid <\/a>som uppkallats efter <strong>Freddie Mercury<\/strong>, Queen-s&aring;ngaren.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Asteroid Bennu f&aring;r fint bes&ouml;k<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tTrots raketexplosionen f&ouml;rra veckan p&aring; Cape Canaveral,<a href=\"http:\/\/www.space.com\/33959-osiris-rex-nasa-mission-to-study-asteroid-bennu-quick-video-primer.html\"> forts&auml;tter nedr&auml;kningen som vanligt f&ouml;r upps&auml;ndandet av NASA:s asteroidutforskare<\/a> OSIRIS-REx. M&aring;let &auml;r asteroiden Bennu, som ska gr&auml;vas ut in situ via en l&aring;ng arm och materialet d&auml;refter forslas tillbaka till jorden med planerad &quot;landning&quot; hemmavid &aring;r 2024.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Dagens anagram<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t<span style=\"font-family:comic sans ms,cursive;\"><span style=\"font-family:arial,helvetica,sans-serif;\">Om vi g&aring;r in p&aring; en sajt <a href=\"http:\/\/www.anagramgenius.com\/archive\/astronomer-2.html\">som heter Anagram genius, <\/a>s&aring; uppt&auml;cker vi f&ouml;ljande anagram:<\/span><\/span>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong><span style=\"font-family:comic sans ms,cursive;\">Astronomers = No more stars.<\/span><\/strong>\n<\/p>\n<p>\n\tHrmm&#8230;\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/logo-home.gif\"><img decoding=\"async\" alt=\"logo-home\" class=\"aligncenter size-full wp-image-66825\" height=\"33\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/logo-home.gif\" width=\"276\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Eta Carinaes M&Aring;NGA fyrverkerier Mycket pekar p&aring; att Eta Carinae-systemet haft utbrott b&aring;de p&aring; 1200- och 1500-talen, allts&aring; innan det stora fyrverkeriet p&aring; 1840-talet. 1843 skattade John Herschel dess visuella magnitud till -1, en av stj&auml;rnhimlens ljusaste himlakroppar. &nbsp;En animation av Eta Car-bilder, tagna fr&aring;n Hubble Space Telescopes rymdhorisont &aring;ren 1993-2014. Det allra yttersta gas-&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/09\/05\/nr-98-2016\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 98 2016<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/66758"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=66758"}],"version-history":[{"count":48,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/66758\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":66839,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/66758\/revisions\/66839"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=66758"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=66758"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=66758"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}