{"id":66879,"date":"2016-09-08T16:17:59","date_gmt":"2016-09-08T15:17:59","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=66879"},"modified":"2016-09-08T20:16:21","modified_gmt":"2016-09-08T19:16:21","slug":"nr-100-2016","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/09\/08\/nr-100-2016\/","title":{"rendered":"Nr 100 2016"},"content":{"rendered":"

\n\tAniara (1):<\/u><\/strong>
\n<\/h3>\n

\n\tNär får Harry Martinson sin asteroid och sin Merkuriuskrater?<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tÅrets 100:e W-blogg fokuserar på vad vi inom ASTB ska ägna oss åt på nästkommande stormöte, på Lunds stadsbibliotek (torsdag 29.9):\n<\/p>\n

\n\tHarry Martinsons<\/strong> epos, "en revy om människan i tid och rum" – Aniara.<\/em>\n<\/p>\n

\n\t\"aniarafram\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tDet är i år 60 år sedan Aniara<\/em> kom ut i bokform,  och det firar vi med ett föredrag av lundaprofessorn i litteraturvetenskap Johan Stenström<\/strong>, Johan som är verksam som vice ordförande i Harry Martinson-sällskapet.\n<\/p>\n

\n\t\"johanstenstrm06-600x399\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tJohan Stenström. Foto: Lunds universitet\/Kennet Ruona<\/em>\n<\/p>\n

\n\tDet finns mycket astronomi i Aniara:\n<\/p>\n

\n\t * Rymdskeppet gör en nödgir<\/strong> för en asteroid och kommer ur banan mot Mars. Rymdstenar och rymdgrus förstörde motoriken ombord. En tidigare goldonder hade störtat mot Jupiter. En supernova blossar upp i Berenikes hår – varför just där? Rymdskeppet är på väg mot Lyrans stjärnbild – varför just dit? \n<\/p>\n

\n\t* Ombord finns  en astronom,<\/strong> "ödmjuk i sin gärning", en forskare som hånas av  yngre rymdsnobbar när han föreläser.\n<\/p>\n

\n\t* Chefsastronomen berättar om<\/strong> Aniaras evighetslånga rymdvandring och jämför resan  med en vandrande blåsa i Guds andes glas.\n<\/p>\n

\n\t* Ett kosmiskt spjut kommer<\/strong> farande. Solen hade i gången tid mött köldnebulosan Golmos. Aniara spanar in en kolsvart sol ("som namnlöst slocknad är"). En galax förevisas av astronomen. Dess rök är – stjärnor.\n<\/p>\n

\n\tHarry Martinson har, vad jag vet, inte fått någon asteroid uppkallad efter sig, inte heller en krater på annars författartäta Merkurius. Ett försök i den senare riktningen härom året misslyckades. Allt detta borde vara en hederssak för svenska astronomer med inflytande i de namngivande sammanhangen att rätta till och åtgärda.\n<\/p>\n

\n\tEtt eget sällskap<\/a> har han däremot!\n<\/p>\n

\n\t\"logo-hemsidan-huvud-ny-version22\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tI vårt eget astronomiska sällskap finns ett par Aniara-kännare. Bertil Falk <\/strong>skrev en understeckare i  Dagens Nyheter <\/em>2004 o<\/em>m tänkbara inspiratörer<\/a> för Harry Martinson inom sf-genren.\n<\/p>\n

\n\tEn flitig medlem hos oss är pensionerade men ständigt aktive  Rolf Hepp<\/strong>, legendarisk koreograf, dansare på Malmö stadsteater. Rolfs balett Aniara<\/em> har vi sett vid olika tillfällen i vårt sällskap i en inspelning från Lunds stadsteater med Rolfs egen, då mycket unga dotter i den bärande framtidsrollen. Musik: Ralph Lundsten!<\/strong>\n<\/p>\n

\n\tDe som var med på ASTB-utflykten till Harry Martinsons Jämshög och dess Harry Martinson-museum där för ett antal år sen  kommer ihåg skådespelaren och regissören Arne Strömgren,<\/strong> som gav oss en gripande tolkning av några centrala Aniara-dikter. Platsen: Den skollokal där Martinson gått som ung skolgrabb. Ett stort ögonblick för alla närvarande.\n<\/p>\n

\n\tNästa ASTB-möte är alltså 29 september, med start kl 19. Plats: Lunds stadsbibliotek, atriumgården där. Stadsbibliotekets info här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tAsteroid dök bara upp<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tHoppsan! Apropå Aniara rapporterar Earth Sky<\/a> att vi precis (= 7 september) passerats av en liten asteroid på 1\/10-dels månavstånd. Asteroiden var inte känd för tre dagar sen, den bara dök upp.\n<\/p>\n

\n\tHimlakroppen skulle ha kunnat ställa till det för ett antal satelliter, men så skedde inte.\n<\/p>\n

\n\tKlassisk nova hittad<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tEn klassisk nova har identifierats 7.9 mot Vintergatans centrum, rapporterar Astronomers Telegram. <\/a>\n<\/p>\n

\n\tNovan ligger just nu runt 11:e magnituden.\n<\/p>\n

\n\tTvå galaxhopar blir… en<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tGalaxhopar som i universums begynnelse  "går ihop" studeras intensivt av våra proffskolleger. Vad händer mellan hoparna, t ex? Hur ser de materiella bryggorna mellan hoparna ut – och varför?\n<\/p>\n

\n\tHär är en rykande aktuell rapport<\/a> från Leiden,skriven på ett rätt begripligt sätt även för en vanlig dödlig i communityns ytterkanter.\n<\/p>\n

\n\t\"akamatsuetal-1608-01669_f3\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tRadioastronomiska mätningar av hoparna. Bildkälla: Rapporten ovan<\/em>\n<\/p>\n

\n\tAv bara farten får vi lära oss att ICM idag står för "intracluster medium".\n<\/p>\n

\n\tNy neutronstjärne-mästare<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tSakta, saktare, saktast… det är inte lätt att komparera glosan, men nu har i alla fall Chandra-astronomerna identifierat neutronstjärnan med den längsta perioden<\/a>: 24 000 sekunder (6,67 timmar).\n<\/p>\n

\n\tStjärnan tillhör klassen magnetarer, men dessa brukar rotera ett varv per var 10:e sekund.\n<\/p>\n

\n\tInga björnar, inget liv<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDen beboeliga zonen är ju ett innebegrepp i dag när vi diskuterar förutsättningar för liv i den exoplanetära världen. Lars Olefeldt<\/strong> har på nätet hittat ett pedagogisk upplägg som ser ut så här:\n<\/p>\n

\n\t\"drsfyt8\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Aniara (1): När får Harry Martinson sin asteroid och sin Merkuriuskrater? Årets 100:e W-blogg fokuserar på vad vi inom ASTB ska ägna oss åt på nästkommande stormöte, på Lunds stadsbibliotek (torsdag 29.9): Harry Martinsons epos, "en revy om människan i tid och rum" – Aniara. Det är i år 60 år sedan Aniara kom ut… L\u00e4s mer »Nr 100 2016<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/66879"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=66879"}],"version-history":[{"count":32,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/66879\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":66917,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/66879\/revisions\/66917"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=66879"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=66879"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=66879"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}