{"id":67019,"date":"2016-09-17T21:39:59","date_gmt":"2016-09-17T20:39:59","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=67019"},"modified":"2016-09-19T13:25:27","modified_gmt":"2016-09-19T12:25:27","slug":"nr-103-2016","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/09\/17\/nr-103-2016\/","title":{"rendered":"Nr 103 2016"},"content":{"rendered":"<h2>\n\t<strong>Kometen g&aring;r itu<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tD&aring; och d&aring; ser vi kometer som brister och g&aring;r itu, och nu har det h&auml;nt igen. Under tre dagar i januari i &aring;r spanade Hubble Space Telescope in kometen kallad <u>332P\/Ikeya-Murakami<\/u> (uppt&auml;ckt 2010 av tv&aring; japanska amat&ouml;rer).\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"http:\/\/hubblesite.org\/newscenter\/archive\/releases\/2016\/35\/full\/\">I HST-relisen p&aring;pekas,<\/a> att efter 4,5 miljarder &aring;r i v&aring;rt planetsystem, s&aring; har kanske denna komet bara drygt hundra &aring;r p&aring; sig innan allt &auml;r &ouml;ver. Bit f&ouml;r bit har kometen, som knuffats in fr&aring;n Kuiper-b&auml;ltet och numera ligger i en bana utanf&ouml;r Mars, fragmentiserats. Att detta sker beror p&aring; att kometen snurrar s&aring; fort att bitar ramlar av &#8211; centrifugalkraften! &#8211;&nbsp; och ut i den omgivande planetv&auml;rlden. Ett kometvarv tar 2-4 timmar. De st&ouml;rre bitarna p&aring; 20-50 meter g&aring;r i sin tur itu i mindre delar.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/hs-2016-35-e-web_print-e1474134158728.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"hs-2016-35-e-web_print\" class=\"aligncenter size-full wp-image-67037\" height=\"686\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/hs-2016-35-e-web_print-e1474134158728.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: ESA\/NASA\/HST<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tMycket pekar p&aring; att kometen g&aring;tt igenom ett antal katastrofer p&aring; bara n&aring;gra &aring;r.\n<\/p>\n<p>\n\tKometen &auml;r inte stor men &auml;nd&aring; s&aring; pass massiv att den b&ouml;r klarar av 25 utbrott av den typ vi ser ovan.\n<\/p>\n<p>\n\tKomets&ouml;nderfall v&auml;cker naturligtvis fr&aring;gor om vad som konstituerar det interplanet&auml;ra mediumet.\n<\/p>\n<h2 class=\"about-gallery-title\">\n\t<strong>Studie av Baileys p&auml;rlor gav segern<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p class=\"about-gallery-title\">\n\tMed sin annorlunda solkomposition fr&aring;n den totala solf&ouml;rm&ouml;rkelsen i Indonesien med Baileys p&auml;rlor&nbsp; (= solen tittar fram mellan m&aring;nens berg och dalar) och flott protuberans, vann kinesen<strong> Yu Jun<\/strong> trof&eacute;n IAPY 2016: Insight Astronomy of the Year. <a href=\"http:\/\/www.rmg.co.uk\/discover\/astronomy-photographer-competition\">Fakta om t&auml;vlingen h&auml;r.<\/a>\n<\/p>\n<div class=\"about-gallery-title\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/01-Bailys-Beads-\u00a9-Yu-Jun-e1474144533729.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"01-bailys-beads-yu-jun\" class=\"aligncenter size-full wp-image-67061\" height=\"268\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/01-Bailys-Beads-\u00a9-Yu-Jun-e1474144533729.jpg\" width=\"523\" \/><\/a>\n<\/div>\n<div class=\"about-gallery-title\" style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Foto: Yu Jun<\/em>\n<\/div>\n<h2>\n\t<strong>30-tons meteorit hittad i Argentina<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t<strong>Christian Vestergaard<\/strong> har fyndat det allra senaste i meteoritfyndssv&auml;ngen: En maffig 30-tons rymdsten, som nu kommit i dagen i Gancedo i Argentina. Youtubefilmen h&auml;r:\n<\/p>\n<p>\n\t<iframe allowfullscreen=\"\" frameborder=\"0\" height=\"315\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/7OsLN9kDxHQ\" width=\"560\"><\/iframe>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Tove Jansson skrev p&aring; svenska<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDet b&ouml;r p&aring;pekas att n&auml;r jag skrev om <strong>Tove Janssons<\/strong> och Mumindalen i W-bloggen s&aring; var jag ute och turnerade: Hon skrev ju sina b&ouml;cker direkt p&aring; svenska!\n<\/p>\n<p>\n\tTack till <strong>Kalevi Mattila<\/strong> f&ouml;r p&aring;pekandet.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Tycho-f&ouml;redrag mitt p&aring; &Ouml;resund<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tN&auml;r Gammel Danskens V&auml;nner nyligen gjorde en tur till Norge och Gjeller&aring;sen norr om Oslo, d&auml;r drycken numera fabriceras, seglade f&auml;rjan f&ouml;rbi Ven, varf&ouml;r W-bloggens redakt&ouml;r h&ouml;ll ett kort f&ouml;redrag f&ouml;r de f&ouml;rsamlade om<strong> Tycho Brahe <\/strong>och hans alkoholvanor<strong>.<\/strong> Jag tror det uppskattades.\n<\/p>\n<p>\n\tDet finns ju en del att ber&auml;tta om hans urinbl&aring;sa, hans &auml;lg som blev full, alla hans fester ute p&aring; &ouml;n, duellen som gjorde att han fick sig en n&auml;sbr&auml;nna&#8230;.\n<\/p>\n<p>\n\tF&ouml;rslag lades dessutom om att utse Tycho postumt till &Aring;rets Gammeldansk, en hederstitel som utdelas varje &aring;r av GDV.\n<\/p>\n<p>\n\tGDV har stark stj&auml;rnkompetens i sina led. En annan ASTB-medlem i v&auml;nkretsen &auml;r t ex l&auml;karen <strong>Anders S Larsson<\/strong>, som &auml;ven han deltog p&aring; trippen till det sensommarfagra Norge.\n<\/p>\n<p>\n\tH&ouml;jdpunkten? Utan tvekan Arcusgruppens allra hemligaste: Rummet med tusentals tunnor alkoholhaltiga varor av olika styrkor, f&auml;rger och smaker. Det var n&auml;stan som att tr&auml;da in i en katedral!\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/14359056_595452260637707_4158218247880812168_n-e1474130809680.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"14359056_595452260637707_4158218247880812168_n\" class=\"aligncenter size-full wp-image-67022\" height=\"667\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/14359056_595452260637707_4158218247880812168_n-e1474130809680.jpg\" width=\"500\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Foto; Claes Westlin<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tAv v&auml;nnerna till v&auml;nf&ouml;reningen fick vi &auml;ven smygv&auml;gen h&ouml;ra den glada men inofficiella nyheten att Sn&auml;ller&ouml;d, br&auml;nneriet med r&ouml;tter mitt i Sk&aring;ne p&aring; Sn&auml;ller&ouml;ds s&auml;teri, kommer med en annorlunda g&aring;va till lundaborna i samband med universitetets stundande 350-&aring;rsjubileum:<br \/>\n\tEn Lunda-snaps!\n<\/p>\n<p>\n\tP&aring; den vackert bl&aring; etiketten syns Kungshuset, vars torn ju fungerade som ett astronomiskt observatorium p&aring; 1700-talet.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/snallerods_logo.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"snallerods_logo\" class=\"aligncenter size-full wp-image-67024\" height=\"186\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/snallerods_logo.png\" width=\"313\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/snallerods_logo.png 313w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/snallerods_logo-300x178.png 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/snallerods_logo-200x118.png 200w\" sizes=\"(max-width: 313px) 100vw, 313px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Asteroider med ringar<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tJapanska forskare vid universitetet i Kobe har studerat hur n&aring;gra sm&aring;planeter, s&aring; kallade kentaurer (de snurrar mellan Jupiter och Neptunus), <a href=\"http:\/\/www.kobe-u.ac.jp\/en\/NEWS\/research\/2016_09_16_01.html\">kan ha f&aring;tt sina m&auml;rkliga ringsystem.<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Futurohus till salu<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t<strong>Lars Olefeldt <\/strong>p&aring;minner hugade spekulanter om att ett s&aring; kallat Futurohus i Norrk&ouml;ping numera &auml;r till salu p&aring; Blocket. Husen, som skapades av den finske arkitwektern <strong>Matti Suuronen<\/strong>, finns lite varstans i v&auml;rlden och &auml;r helt klart kultobjekt i dag. Men bo i ett? Njaee&#8230;.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/250px-Futuro_WeeGee_Espoo.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"250px-futuro_weegee_espoo\" class=\"aligncenter size-full wp-image-67041\" height=\"167\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/250px-Futuro_WeeGee_Espoo.jpg\" width=\"250\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/250px-Futuro_WeeGee_Espoo.jpg 250w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/250px-Futuro_WeeGee_Espoo-200x133.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 250px) 100vw, 250px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Futurohus i Esbo. Bildk&auml;lla: Wikipedia<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Kometen g&aring;r itu D&aring; och d&aring; ser vi kometer som brister och g&aring;r itu, och nu har det h&auml;nt igen. Under tre dagar i januari i &aring;r spanade Hubble Space Telescope in kometen kallad 332P\/Ikeya-Murakami (uppt&auml;ckt 2010 av tv&aring; japanska amat&ouml;rer). I HST-relisen p&aring;pekas, att efter 4,5 miljarder &aring;r i v&aring;rt planetsystem, s&aring; har kanske&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/09\/17\/nr-103-2016\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 103 2016<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/67019"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=67019"}],"version-history":[{"count":41,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/67019\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":67072,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/67019\/revisions\/67072"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=67019"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=67019"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=67019"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}