{"id":67593,"date":"2016-10-11T20:09:03","date_gmt":"2016-10-11T19:09:03","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=67593"},"modified":"2016-10-12T16:03:51","modified_gmt":"2016-10-12T15:03:51","slug":"nr-115-2016","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/10\/11\/nr-115-2016\/","title":{"rendered":"Nr 115 2016"},"content":{"rendered":"
\n

\n\t\tFrida fick fint besök<\/strong>
\n\t<\/h2>\n

\n\t\tFrida Palmér <\/strong>och hennes renommé växer i vår community och så förnämligt att våra vänner inom yrkesastronomin i Lund härom dan gjorde ett besök vid hennes grav i Blentarp – detta i samband med en institutionsutflykt till Kulturens Östarp.\n\t<\/p>\n

\n\t\t– Då passade vi på att besöka Frida Palmérs grav, berättar institutionens bibliotekarie "m m" Eva Jurlander.<\/strong>
\n\t\tVår professor Dainis Dravins <\/strong>höll ett kort tal och det planterades en liten blomma.\n\t<\/p>\n

\n\t\tBlentarpsfödda Frida levde åren 1905-1966 och var den första kvinna i Sverige som doktorerade i astronomi, 1939 i Lund. Det finns mycket att berätta om henne – "astronomen som blev spion" – och mycket har berättats här i W-bloggen genom åren. Kolla på hennes namn i sökrutan t h.\n\t<\/p>\n

\n\t\t\"img_0130\"<\/a>\n\t<\/p>\n

\n\t\tProf Dainis Dravins pratar om Frida, och lavendlarna, som en gång stod i Karlavagnens formation, har vildvuxit till sig. Foto: Anders Johansen<\/em>\n\t<\/p>\n

\n\t\tVid besöket innan på Kulturens Östarp åt gänget från Lund både äggakaka och sen kaffe med spiddekaga.\n\t<\/p>\n

\n\t\tESO rapporterar:<\/u><\/strong>
\n\t<\/h3>\n

\n\t\tRR Lyrae-stjärnor finns i Vintergatans mitt<\/strong>
\n\t<\/h2>\n

\n\t\tUråldriga stjärnor som tillhör en typ som kallas RR Lyrae har för första gången upptäckts i mitten av Vintergatan med hjälp av ESO:s infraröda teleskop VISTA. RR Lyrae-stjärnor befinner sig vanligtvis i väldigt gamla stjärnpopulationer som är mer än 10 miljarder gamla. Denna upptäckt föreslår att de bukiga centrala delarna av Vintergatan troligen växte till sig från sammanslagningen av urtidsstjärnhopar. Dessa stjärnor kan till och med vara resterna från Vintergatans mest massiva och äldsta överlevande stjärnhop.\n\t<\/p>\n

\n\t\tVintergatans centrala delar är tätt befolkade <\/strong>med stjärnor – ett vanligt karaktärsdrag i många galaxer, men unik i och med att Vintergatans mitt befinner sig tillräckligt nära för att kunna studeras i detalj. Upptäckt av RR Lyrae-stjärnor i galaxens centrum ger astronomer övertygande bevis som hjälper dem välja mellan två konkurrerande teorier för hur dessa bulor bildas.\n\t<\/p>\n

\n\t\t\"Wide-field<\/a>\n\t<\/div>\n
\n\t\t \n\t<\/div>\n

\n\t\tDenna vidvinkelbild, tagen i synligt ljus, visar de rika molnen av stjärnor i stjärnbilden Skytten som ligger i riktning mot Vintergatans centrum<\/span>. Hela bilden är fylld med mängder av stjärnor – men många fler skyms bakom moln av stoft och är bara synliga i infraröda bilder. Denna vidvinkelbild skapades från fotografier tagna i rött och blått ljus som utgör en del av Digitized Sky Survey 2. Synfältet sträcker sig 3,5 grader x 3,6 grader.Bildkälla:<\/strong>ESO and Digitized Sky Survey 2. Acknowledgment: Davide De Martin and S. Guisard (www.eso.org\/~sguisard<\/a>)<\/em>\n\t<\/p>\n

\n\t\tTyvärr så ställs dessa utmärkta <\/strong>avståndsindikerande stjärnor ofta i skuggan av yngre, ljusare stjärnor och i vissa områden döljs de även av stoft. Därför var det inte tidigare möjligt att upptäcka RR Lyrae-stjärnor i Vintergatans extremt tätpackade hjärta innan den offentliga VVV-kartläggningen genomfördes i infrarött ljus. Forskarteamet beskrev uppgiften att lokalisera RR Lyrae-stjärnorna bland det trånga trängslet av ljusstarka stjärnor som en rejäl utmaning.\n\t<\/p>\n

\n\t\tDeras hårda arbete belönades<\/strong> dock med identifieringen av dussintals RR Lyrae-stjärnor. Upptäckten indikerar att resterna av en uråldrig klotformig stjärnhop ligger utspridda i mitten av Vintergatans bula.\n\t<\/p>\n

\n\t\tDessa stjärnor är inte bara starka bevis<\/strong> för en viktig teori för galaxbildning, de är också sannolikt mer än 10 miljarder år gamla – de bleka men envisa kvarlevorna från kanske Vintergatans äldsta och mest massiva stjärnhop.<\/span>\n\t<\/p>\n

\n\t\tESO:s rapport här.<\/span><\/a>\n\t<\/p>\n

\n\t\tAstronomisk Selskab fyller 100<\/strong>
\n\t<\/h2>\n

\n\t\tVåra danska vänner går i jubileumstankar i höst: Astronomisk Selskab fyller 100.<\/a>
\n\t\tMan var ju med en gång i tiden.\n\t<\/p>\n

\n\t\tTack till Christian Vestergaard<\/strong> för tipset.\n\t<\/p>\n

\n\t\tNär inte "Broen" fanns, förekom ett flitigt utbyte över Öresund. Nu när Broen finns, är det helt dött. Tråkigt! Vi måste skärpa till oss.\n\t<\/p>\n

\n\t\t\"as-jubilogo-300x167\"<\/a>\n\t<\/p>\n

\n\t\tBoken om Gamla obsis arkitekt<\/strong>
\n\t<\/h2>\n

\n\t\tTack till författaren K Arne Blom<\/strong>, som gett mig ett ex av årsboken från Föreningen Gamla Lund<\/a>: Zettervall i Lund: Arkitektur och stadsbyggnad i 1800-talet<\/em>,  skriven av arkitekturhistotrikernn Anders Bodin.<\/strong>\n\t<\/p>\n

\n\t\tDetta är en välkomponerad "Det bästa" från den med spänning emotsedda doktorsavhandling i flera delar, som är på gång från Bodins sida om Helgo Zettervall<\/strong>, arkitekten som gjort så mycket i Lund (Gamla obsis, Allhelgonakyrkan, Villa Thuna, moderniseringen av domkyrkan m m).\n\t<\/p>\n

\n\t\tHur utföll bedömningen av Gamla obsis (som då var Nya obsis) från 1860-talet i Stadsparken, ett beställningsverk av astronomiprofessorn Axel Möller<\/strong>? Samtida bedömare fann byggnaden "tämligen fantastisk", men kritik saknades inte: Balansen och skal vacklar, ansågs det, fasadens kulissverkan noterades.\n\t<\/p>\n

\n\t\t\"250px-lundsobserv\"<\/a>\n\t<\/p>\n

\n\t\tVäckte frågor – då som nu… Bildkälla: wikipedia<\/em>\n\t<\/p>\n

\n\t\tNär avhandlingen i sin helhet  kommer i boktryck, ska vi rapportera. Kanske ett möte med Bodin för Historiska klubben? Vi får se.\n\t<\/p>\n

\n\t\tPoängen med Gamla obsis är att det var Zettervalls första arbete för universitetet i Lund.\n\t<\/p>\n

\n\t\t\"5cxay3sjgge0irw9r3nkhkvogvs\"<\/a>\n\t<\/p>\n

\n\t\tHalostjärnor runt – klothopar!<\/strong>
\n\t<\/h2>\n

\n\t\tVarför skulle det inte finnas stjärnor i en halo runt en klotformig stjärnhop? Det  är klart det gör. Senast exemplen i M3 och M13 diskuteras här.<\/a>\n\t<\/p>\n

\n\t\tRöntgenstrålning från Venus<\/strong>
\n\t<\/h2>\n

\n\t\tVenus har kommit lite i skuggan av andra grannplaneter, men nu kommer en rapport som visar att planetens mörka sida, sidan vänd mot jorden, spottade ut egentillverkad röntgenstrålning<\/a> under Venuspassagen 2012. Instrument ombord på SDO (Solar Dynamic Observatory) brukades.\n\t<\/p>\n

\n\t\tAtt räkna fram den äkta varan och reducera den från det förväntade signalbruset, är ingen sinekur. Hur tar man bort röntgenfotoner som kommer från solens korona, t ex? Vilken roll spelar Venus långa magnetosfär? Det är en oerhört komplicerad affär.\n\t<\/p>\n

\n\t\t\"fig1_cover-702x336\"<\/a>\n\t<\/p>\n

\n\t\tVenuspassagfen 2012. Våglängd 193 Å. Bildkälla: NASA\/SDO<\/em>\n\t<\/p>\n

\n\t\tEnligt forskarna förväntas denna typ av studier även spela roll vid observationer av exoplaneter, t ex Jupiterstora exos utan påtagliga magnetfält men nära sina stjärnor.\n\t<\/p>\n<\/div>\n

\n\tLundmarks epitafium<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tVår Knut Lundmark<\/strong>-vän i Kroatien Goran Ivanicevic<\/strong> undrar hur minnesorden över Lundmark på Lundmark-monumentet i Älvsbyn blir på engelska.\n<\/p>\n

\n\t\"OLYMPUS<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: www.knutlundmark.se<\/em>\n<\/p>\n

\n\tMitt förslag är detta:\n<\/p>\n

\n\tKnut Lundmark<\/cite>\n<\/p>\n

\n\t1889 – 1958<\/cite>\n<\/p>\n

\n\tAstronomer multilearned<\/em>\n<\/p>\n

\n\tpopular educator<\/em>\n<\/p>\n

\n\tfriend of his<\/em>\n<\/p>\n

\n\thome region<\/em>\n<\/p>\n

\n\this genius penetrated<\/cite><\/em>\n<\/p>\n

\n\tthe limits of the Galaxy<\/cite><\/em>\n<\/p>\n

\n\the measured the dazzling deep <\/cite>\n<\/p>\n

\n\tof the cosmos<\/cite>\n<\/p>\n

\n\tand discovered a<\/cite>\n<\/p>\n

\n\tuniverse of enormous before unknown size<\/cite>\n<\/p>\n

\n\tof the nebulosities in the sky<\/cite>\n<\/p>\n

\n\tbeyond the spiral nebulae<\/cite>\n<\/p>\n

\n\the perceived a galaxy of galaxies.<\/cite>\n<\/p>\n

\n\t9:an ska heta Erebus<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tJag visste inte om det, men nu vet jag det: Att den av Mike Brown <\/strong>& Co prognostiserade nionde planeten i vårt solsystem, ännu inte upptäckt, har ett namn:\n<\/p>\n

\n\tErebus på svenska.\n<\/p>\n

\n\tEn gud dold i mörker.\n<\/p>\n

\n\tEn pedagogisk bild på en tysk facebook-sajt<\/a> ser ut så här:\n<\/p>\n

\n\t\"14317624_650322585129871_2609501259460525951_n\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tOm Erebus finns i verkligheten, kan himlakroppen ligga nånstans runt Orions stjärnbild.\n<\/p>\n

\n\tTrump siktar mot ett svart hål<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tSkillnaden mellan president Barack Obama <\/strong>och presidentkandidaten Donald Trump <\/strong>är att Obama siktar mot Mars, Trump mot ett svart hål.\n<\/p>\n

\n\t\"images\"<\/a>
\n<\/h3>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Frida fick fint besök Frida Palmér och hennes renommé växer i vår community och så förnämligt att våra vänner inom yrkesastronomin i Lund härom dan gjorde ett besök vid hennes grav i Blentarp – detta i samband med en institutionsutflykt till Kulturens Östarp. – Då passade vi på att besöka Frida Palmérs grav, berättar institutionens bibliotekarie "m m" Eva Jurlander. Vår professor Dainis Dravins höll ett kort tal och… L\u00e4s mer »Nr 115 2016<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/67593"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=67593"}],"version-history":[{"count":49,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/67593\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":67661,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/67593\/revisions\/67661"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=67593"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=67593"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=67593"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}