{"id":67794,"date":"2016-10-20T18:01:47","date_gmt":"2016-10-20T17:01:47","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=67794"},"modified":"2016-10-22T08:03:56","modified_gmt":"2016-10-22T07:03:56","slug":"nr-118-2016","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/10\/20\/nr-118-2016\/","title":{"rendered":"Nr 118 2016"},"content":{"rendered":"<h2 class=\"text_intro pr_first\">\n\t<strong>&quot;N&auml;rsynt&quot; ESO-studie av Eta Carinae-dubbeln <\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\tEn internationell forskargrupp har anv&auml;nt Very Large Telescope Interferometer f&ouml;r att observera dubbelstj&auml;rnan Eta Carinae i st&ouml;rre detalj &auml;n n&aring;gonsin tidigare. De uppt&auml;ckte nya och ov&auml;ntade strukturer inuti stj&auml;rnsystemet, bland annat i omr&aring;det mellan de tv&aring; stj&auml;rnorna d&auml;r vindar med extremt h&ouml;ga hastigheter kolliderar. Den nya inblicken i detta g&aring;tfulla stj&auml;rnsystem kan leda till b&auml;ttre f&ouml;rst&aring;else av hur de tyngsta stj&auml;rnorna utvecklas.\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\t<a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1637\/\">ESO:s pressmess h&auml;r.<\/a>\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/eso1637a-e1476982116828.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"eso1637a\" class=\"aligncenter size-full wp-image-67817\" height=\"246\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/eso1637a-e1476982116828.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\" style=\"text-align: center;\">\n\t<em><span>Ett forskarlag som leds av astronomen Gerd Weigelt vid Max Planck-institutet f&ouml;r radioastronomi (MPIfR) i Bonn, Tyskland, har anv&auml;nt Very Large Telescope Interferometer (VLTI) vid ESO:s Paranalobservatorium f&ouml;r att ta en unik bild av stj&auml;rnsystemet Eta Carinae i Carinanebulosan.<\/span><\/em>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><strong>Denna bj&auml;sse till dubbelstj&auml;rna <\/strong>best&aring;r av tv&aring; massiva stj&auml;rnor som g&aring;r i bana omkring varandra. B&aring;da stj&auml;rnor &auml;r mycket aktiva och alstrar vindar med hastigheter p&aring; uppemot tio miljoner kilometer i timmen. Det &auml;r f&ouml;rst nu som man kunnat studera det turbulenta omr&aring;det mellan de tv&aring; stj&auml;rnorna d&auml;r vindarna kolliderar.<\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><strong>&nbsp;Vi vet nu att utbrottet p&aring; 1830-talet<\/strong> orsakades av att den st&ouml;rre av stj&auml;rnorna kastade ut enorma m&auml;ngder gas och stoft under en kort tidsperiod. D&aring; skapades de tv&aring; karakt&auml;riska loberna som utg&ouml;r <\/span><a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Homunculus_Nebula\"><span>Homunculusnebulosan<\/span><\/a><span> och som idag omger stj&auml;rnorna. Den kombinerade effekten av de tv&aring; stj&auml;rnvindarna som i h&ouml;g hastighet brakar in i varandra ger upphov b&aring;de till temperaturer p&aring; uppemot flera miljoner grader och intensiv r&ouml;ntgenstr&aring;lning.<\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><strong>Det centrala omr&aring;det d&auml;r stj&auml;rnvindarna<\/strong> kolliderar &auml;r j&auml;mf&ouml;relsevis mycket litet &ndash; dess utstr&auml;ckning &auml;r ungef&auml;r en tusendel av storleken p&aring; Homunculusnebulosan. D&auml;rf&ouml;r har varken markbaserade teleskop eller rymdteleskop kunnat observera det i detalj. Men nu har forskarlaget anv&auml;nt den kraftfulla uppl&ouml;sningsf&ouml;rm&aring;gan hos instrumentet AMBER p&aring; VLTI f&ouml;r att f&ouml;r f&ouml;rsta g&aring;ngen blicka in i denna v&aring;ldsamma <\/span><span>milj&ouml;<\/span><span>. En smart kombination av tre av hj&auml;lpteleskopen vid VLT &ndash; en interferometer &ndash; ger tio g&aring;nger b&auml;ttre uppl&ouml;sning &auml;n ett av VLT:s enhetsteleskop. Resultatet blev <\/span><span>den skarpaste bilden hittills av systemet och dessutom ov&auml;ntade <\/span><span>insikter om <\/span><span>dess interna struktur.<\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span>En snygg inzoomning p&aring; Youtube har du h&auml;r:<\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<iframe allowfullscreen=\"\" frameborder=\"0\" height=\"315\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/OaBxMo4b74g\" width=\"560\"><\/iframe>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><strong>&ndash; V&aring;r dr&ouml;m har f&ouml;rverkligats eftersom<\/strong> vi nu kan f&aring; <\/span><span>till<\/span><span> extremt skarpa bilder i infrar&ouml;tt ljus. VLTI ger oss en unik m&ouml;jlighet att f&ouml;rb&auml;ttra v&aring;r <\/span><span>fysikaliska<\/span><span> f&ouml;rst&aring;else av Eta Carinae och m&aring;nga andra viktiga objekt, s&auml;ger<strong> Gerd Weigelt.<\/strong><\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><strong>F&ouml;rutom bilderna har man kunnat best&auml;mma<\/strong> de intensiva stj&auml;rnvindarnas hastigheter&nbsp; tack vare spektralobservationer fr&aring;n kollisionszonen. Med hj&auml;lp av dessa hastigheter kan forskarlaget producera mer p&aring;litliga datormodeller av detta fascinerande stj&auml;rnsystemets <\/span><span>innanm&auml;te<\/span><span>. Detta kommer att bidra till en b&auml;ttre f&ouml;rst&aring;else f&ouml;r hur extremt massiva stj&auml;rnor av det h&auml;r slaget f&ouml;rlorar massa under tiden som de utvecklas.<\/span>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>9:an f&aring;r st&ouml;d<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tNya ber&auml;kningar ger <a href=\"http:\/\/iopscience.iop.org\/article\/10.3847\/2041-8205\/824\/2\/L22\">ytterligare st&ouml;d till teorien om en nionde planet<\/a> ute i Kuiper-b&auml;ltets m&ouml;rkaste delar.\n<\/p>\n<p>\n\tF&ouml;rmodad massa 10 ggr jordens, f&ouml;rmodad omloppstid runt solen 17 000 &aring;r, f&ouml;rmodat avst&aring;nd 660 au (1 au = medelavst&aring;ndet jorden-solen).\n<\/p>\n<div style=\"position: absolute; left: -99999px;\">\n\tccording to the researchers&#39; calculations, such a hypothetical planet would complete one <a class=\"textTag\" href=\"http:\/\/phys.org\/tags\/orbit\/\" rel=\"tag\">orbit<\/a> around the Sun roughly every 17,000 years and, at its farthest point from our central star, it would swing out more than 660 astronomical units, with one AU being the average distance between the Earth and the Sun.<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tRead more at: <a href=\"http:\/\/phys.org\/news\/2016-10-evidence-ninth-planet-roaming-solar.html#jCp\">http:\/\/phys.org\/news\/2016-10-evidence-ninth-planet-roaming-solar.html#jCp<\/a>\n\t<\/p>\n<\/div>\n<h2>\n\t<strong>Ambassaden i Zagreb bjuds in<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t&Auml;ven ambassaden i Zagreb &auml;r inbjuden n&auml;r<strong> Knut Lundmark<\/strong>-v&auml;nnen <strong>Goran Ivanicevic <\/strong>26 oktober ska f&ouml;rel&auml;sa i den kroatiska huvudstan f&ouml;r astronomiintresserade om det stora vintergatspanoramat, tillkommet p&aring; 50-talet p&aring; Lunds obsis.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Enslingen p&aring; Bock&ouml;n<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tEn av de m&auml;rkligaste, ja kanske den mest udda personen i v&aring;r svenska amat&ouml;rastronomi var den fattige stj&auml;rnintresserade <strong>August Mattson<\/strong>, kallad &quot;Enslingen p&aring; Bock&ouml;n&quot;. V&aring;ra astronomihstoriker <strong>Johan K&auml;rnf&auml;lt <\/strong>och<strong> Gustav Holmberg<\/strong> l&auml;r ha med honom i sin kommande bok, men inte bara det<strong>: Christian Vestergaard<\/strong> tipsar om att tv&aring; <a href=\"http:\/\/andersgsson.blogspot.se\/p\/enslingen-pa-bockon_26.html\">glada amat&ouml;rfilmare och lokalhistoriker nu &auml;ven gjort en film om honom<\/a> &#8211; premi&auml;ren spikad till&nbsp;19 november 2016 i &Ouml;stansj&ouml; Folkets Hus.\n<\/p>\n<p>\n\tOm enslingen aka &quot;Gubben Mattson&quot; <a href=\"https:\/\/amatorastronomi.wordpress.com\/2014\/07\/24\/gubben-mattson\/\">har Johan skrivit bl a h&auml;r. <\/a>D&auml;r framg&aring;r att Mattson st&aring;tt i brevkontakt med sin guru,<strong> Camille Flammarion<\/strong> i Paris.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/032wYzvgniqx-e1476978185562.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"032wyzvgniqx\" class=\"aligncenter size-full wp-image-67802\" height=\"626\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/032wYzvgniqx-e1476978185562.jpg\" width=\"400\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Enslingen i sk&aring;dartagen. <\/em>\n<\/p>\n<div class=\"pl20 mq875-pl0 js-collapsible-section\" id=\"introduction-content\">\n<h2>\n\t\t<strong>M&aring;nsm&auml;llen f&ouml;rklarar Dinos massd&ouml;d?<\/strong><br \/>\n\t<\/h2>\n<p>\n\t\tSchr&ouml;dinger-bass&auml;ngen &#8211; centrerad p&aring; koordinaterna 75&deg;S, 132.5&deg;E p&aring; m&aring;nens baksida &#8211; har <span class=\"stix\">&sim;<\/span>320&thinsp;km:s diameter och har <a href=\"http:\/\/www.nature.com\/articles\/ncomms13161#f1\">specialstuderats av ett team astronomer<\/a>. M&aring;let: Att f&ouml;rs&ouml;ka f&ouml;rst&aring; hur nedslaget som utrotade dinosaurierna gick till. Ringbergen i Schr&ouml;deringers mittdelar p&aring;minner om resterna efter nedslaget p&aring; jorden, i rapporten kallat &quot;K&ndash;T Chicxulub impact crater&quot;. M&aring;nytan v&auml;ndes ut och in.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tF&ouml;rhoppningsvis ska vi s&aring; sm&aring;ningom f&aring; ner prover fr&aring;n Schr&ouml;dinger f&ouml;r analyser i de jordiska labben.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/ncomms13161-f1-e1476979467698.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"ncomms13161-f1\" class=\"aligncenter size-full wp-image-67805\" height=\"430\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/ncomms13161-f1-e1476979467698.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n\t<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t\t<em>Schr&ouml;dinger-bass&auml;ngen har svaret p&aring; dinosauriernas massd&ouml;d? Bildk&auml;lla: http:\/\/www.nature.com\/articles\/ncomms13161#f1<\/em>\n\t<\/p>\n<h2>\n\t\t<strong>Vad h&auml;nde med Schiaparelli?<\/strong><br \/>\n\t<\/h2>\n<p>\n\t\tKontakten med den ESA\/ryska Marslandaren Schiaparelli <a href=\"http:\/\/www.esa.int\/Our_Activities\/Space_Science\/ExoMars\/Schiaparelli_descent_data_decoding_underway\">br&ouml;ts i samband med landningen 20.10<\/a>, och trenden h&aring;ller i sig: Mars &auml;r inte ryssarnas starkaste gren.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/Schiaprelli-site-animation-f.gif\"><img decoding=\"async\" alt=\"schiaprelli-site-animation-f\" class=\"aligncenter size-full wp-image-67834\" height=\"390\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/Schiaprelli-site-animation-f.gif\" width=\"566\" \/><\/a>\n\t<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t\t<em>Olycksplatsen fotograferad &quot;f&ouml;re&quot; och &quot;efter&quot; av NASA:s Mars Reconnaissance Orbiter, 19 och 20 oktober.Bildk&auml;lla:<br \/>\n\t\tNASA \/ JPL \/ MSSS<\/em>\n\t<\/p>\n<h2>\n\t\t<strong>G&ouml;teborgsvits<\/strong><br \/>\n\t<\/h2>\n<p>\n\t\t&#8211; Det&nbsp;&auml;r&nbsp;bara&nbsp;de&nbsp;b&auml;sta&nbsp;astronauterna&nbsp;som&nbsp;f&aring;r&nbsp;&aring;ka&nbsp;till&nbsp;rymden. Det&nbsp;&auml;r&nbsp;d&auml;rf&ouml;r&nbsp;man&nbsp;satt&acute;eliten&nbsp;d&auml;r.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/laughing-smiley-267.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"laughing-smiley-267\" class=\"aligncenter size-full wp-image-67824\" height=\"180\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/laughing-smiley-267.png\" width=\"270\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/laughing-smiley-267.png 270w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/10\/laughing-smiley-267-200x133.png 200w\" sizes=\"(max-width: 270px) 100vw, 270px\" \/><\/a>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tUpphovsman? Inte jag. Gissa tv&aring; g&aring;nger&#8230;\n\t<\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>&quot;N&auml;rsynt&quot; ESO-studie av Eta Carinae-dubbeln En internationell forskargrupp har anv&auml;nt Very Large Telescope Interferometer f&ouml;r att observera dubbelstj&auml;rnan Eta Carinae i st&ouml;rre detalj &auml;n n&aring;gonsin tidigare. De uppt&auml;ckte nya och ov&auml;ntade strukturer inuti stj&auml;rnsystemet, bland annat i omr&aring;det mellan de tv&aring; stj&auml;rnorna d&auml;r vindar med extremt h&ouml;ga hastigheter kolliderar. Den nya inblicken i detta g&aring;tfulla&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/10\/20\/nr-118-2016\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 118 2016<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/67794"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=67794"}],"version-history":[{"count":33,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/67794\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":67836,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/67794\/revisions\/67836"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=67794"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=67794"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=67794"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}