{"id":67841,"date":"2016-10-24T21:50:02","date_gmt":"2016-10-24T20:50:02","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=67841"},"modified":"2016-10-25T11:49:50","modified_gmt":"2016-10-25T10:49:50","slug":"nr-119-2016","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/10\/24\/nr-119-2016\/","title":{"rendered":"Nr 119 2016"},"content":{"rendered":"

\n\tRadioastronomin tar nya kliv i Afrika<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tPå torsdagkväll (27.10) underhåller Onsala-professorn  Cathy Horellou<\/strong> oss på ASTB-mötet (info här<\/a>) på temat "Radioastronomi i Afrika". De som redan nu vill fuska i ämnet, rekommenderas bl a denna artikel från i fjor  av Cathy och några av hennes kolleger <\/a>där vi kan läsa om SKA-projektet och ett afrikanskt land som snart kommer att göra sig påmint inom den radioastronomiska sfären:
\n\tGhana.\n<\/p>\n

\n\tEn 32-meters skål<\/strong> (surplus från en nerlagd antenn för satellitkommunikation kallad  Kuntunse Intelsat Satellite Communication Earth Station) håller på att rustas upp och kommer att ingå i African Very Long Baseline Interferometry (VLBI) Network (AVN) liksom European VLBI Network. Ghana förutsätts bli värd för en station i en kommande SKA Phase 2-uppföljning.\n<\/p>\n

\n\t\"satellite-ghana\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: Ghana Cosmos Diary<\/em>\n<\/p>\n

\n\tDet påpekas, att från Ghana,<\/strong> som ligger 5 grader norr om ekvatorn, kan hela Vintergatan studeras liksom nästan hela himlavalvet, både norra och södra. Plus för Ghana är samtidigt tillgången till underjordisk kabelelektronik, som förbinder kontitentens västra och östra delar, med hopp om större bandbredd, snabbare internet m m.\n<\/p>\n

\n\t\"bernardwithdegree\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBernard Duah Asabere.<\/em>\n<\/p>\n

\n\tHuvudförfattaren till <\/strong>artikeln ovan heter Bernard Duah Asabere<\/strong>. Bernard är från Ghana, men han har varit doktorand vid University of Johannesburg. Blev doktor för inte så länge sen! Cathy har varit hans handledare här i Sverige och han kommer att bli chef för det nya radioastronomiska observatoriet i Ghana. \n<\/p>\n

\n\t\"13528859_1204302086276133_8334571103544323714_n\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tCathy håller även ett vakande öga över fysiken på Chalmers. Här med en annan kollega… Foto: Gwenaelle Black.  <\/em>\n<\/p>\n

\n\tAstronomin inne i Yorkshire<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tLundaförfattaren K Arne Blom<\/strong> med hustru Karin<\/strong> är stora älskare av Yorkshire  i England – naturen och kulturen – och berättar att i grevskapet, som fostrat flera astronomer (Fred Hoyle<\/strong> t ex), finns i dag inte mindre än 17 astronomiska sällskap "typ" vårt eget. I framkanten ligger Huddesfield Astronomical Society, som förfogar över ett eget observatorium liksom West Yorkshire Society.\n<\/p>\n

\n\tNöden är uppfinningarnas moder. Observatorier har inrättats i övergivna andra världskrigs-byggnader, takkupoler från gamla silos är väldigt användbara, traktoraxlar och utblåsningsrör går alldeles utmärkt att använda till teleskops monteringar. Fem av sällskapen har egna observatorier och alla bedriver utåtriktad verksamhet.\n<\/p>\n

\n\tSenast stod det om föreningslivet i tidskriften Dalesman<\/em>, septembernumret, 2016.\n<\/p>\n

\n\t\"Copyright:<\/a>\n<\/p>\n

\n\tGammalt och nytt i Huddersfield: Silotak som kupol – försedd med solceller överst!<\/em>\n<\/p>\n

\n\tNya stjärnhopar hittade i solens närhet<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tNio nya öppna stjärnhopar har upptäckts<\/a> i solens närhet i Vintergatan. Åldersspannet 70 miljoner är . 1 miljard år, avstånden 200-500 pc.\n<\/p>\n

\n\tUranus har fler småmånar?<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tFortfarande genererar Voyager 2-farkosten nyheter. Vid Uranuspassagen 1986 studerades Uranus alfa- och betaringar, och störnignar i ringarna tyder på förekomsten av minst två småmånar ("moonlets").<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkonst på hög nivå<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tPlötsligt så blev jag nyfiken på fenomenet med målande astronomer, alltså astronomer som är hobbykonstnärer. Lite grand har intresset med läkare att göra, många medicinare är både duktiga musiker och hanterar paletten med bravur.\n<\/p>\n

\n\tMen astronomer? Jag lät frågan gå vidare till vännerna på astronomiska institutionen i Lund och Eva Jurlander<\/strong>, med hjälp av Dainis Dravins<\/strong>, har hittat ett exempel: Helena Uthas, <\/a><\/strong>som pluggade astronomi i Lund <\/a>och som ställde ut på Aurora i lärdomsstan 2004. Tack för tipset till Eva och Dainis!\n<\/p>\n

\n\t\"1\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tOrionnebulosan i konstnärsljus. Ill:Helena Uthas<\/em>\n<\/p>\n

\n\tInför Aurora-utställningen "Between Earth and Sky" <\/span>målade Helena  som besatt, och vid vernissagen var inte ens alla oljorna riktigt torra.\n<\/p>\n

\n\tSamtidigt tipsar mig Carl-Olof Börjeson <\/strong>om boken Osäkra rum – Tolkning, omtolkning och feltolkning i konsten<\/em> (Atlantis), skriven av Hans Henrik Brummer. <\/strong>Redan i "företalet" diskuteras förhållandet mellan astrofysik och bildkonst, hur det forskande intellektet ställs på prov inom båda disciplinerrna, inte minst när det gäller tidsfaktorn. "Det ligger en svårbestämbar melankoli i vissheten att det ljus som kommeer från stjärnorna är gammalt. Likaså i mötet med konstens bräckliga föremål – de kommer från världar med betydligt trängre tidsmått men icke desto mindre avlägsna."\n<\/p>\n

\n\tDino slog skallen i månen<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tLars Olefeldt <\/strong>har hittat denna engelska text på nätet:\n<\/p>\n

\n\t"Scientists have shown that the moon is moving away at a tiny, although measurable distance from the earth every year. If you do the math, you can calculate that 85 million years ago the moon was orbiting the earth at a distance about 35 feet from the earth surface.
\n\tThis would explain the death of the dinosaurs – the tallest ones, anyway."<\/font><\/u>\n<\/p>\n

\n\tStackars Jan Långben bland the dinos!<\/font>\n<\/p>\n

\n\tFuglesang gästade "travlarna" och sjöng egna snapsvisor<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tTravellers´ Club i Malmö, där Knut Lundmark <\/strong>en gång var medlem, har ju hedrat Christer Fuglesang<\/strong> med ett hedersledamotskap, och därför var också vår förste astronaut i Malmö i lördags för att prata för den 80-årsjubilerande klubben. Själv kan han i december fira 10 år som rymdresenär!!!
\n\t– Utgångspunkten var det föredrag han brukar hålla. Om hur det kom sig, förberedelser, träning rymdresorna ett och två. Bilder på en stooor skärm. De är ju fantastiska och han pratar själv så lätt som en fjäder. Mycket trevligt. Manusfritt, givetvis.  Följt av en begåvad frågestund, påpekar en av de närvarande, Gunnar Bernstrup.<\/strong>
\n\t– Esrange fyllde 50 samma dag och dit var han också inbjuden men föredrog vårt lilla möte.Och han fick också möjlighet att frejdigt framföra egenskrivna – åtminstone texten – snapsvisor.\n<\/p>\n

\n\t\"uteochreser\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla:https:\/\/gunnarbernstrup.wordpress.com\/<\/em>\n<\/p>\n

\n\tDet var högt i taket på Rådhuset i Malmö under jubileumskvällen, så ingen kommer ihåg hur Fuglesangs snapsvisor löd. Kanske som denna (mel "Blinka lilla stjärna där")?\n<\/p>\n

\n\tHinka lilla pärla där<\/span><\/strong>\n<\/p>\n

\n\tdu är inte till besvär.<\/span><\/strong>\n<\/p>\n

\n\tJag är packad,<\/span><\/strong>\n<\/p>\n

\n\tdu är grann<\/span><\/strong>\n<\/p>\n

\n\tär du kvinna eller man?<\/span><\/strong>\n<\/p>\n

\n\tHinka lilla pärla där<\/span><\/strong>\n<\/p>\n

\n\tJag vet inte vem jag är.<\/span><\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Radioastronomin tar nya kliv i Afrika På torsdagkväll (27.10) underhåller Onsala-professorn  Cathy Horellou oss på ASTB-mötet (info här) på temat "Radioastronomi i Afrika". De som redan nu vill fuska i ämnet, rekommenderas bl a denna artikel från i fjor  av Cathy och några av hennes kolleger där vi kan läsa om SKA-projektet och ett afrikanskt… L\u00e4s mer »Nr 119 2016<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/67841"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=67841"}],"version-history":[{"count":46,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/67841\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":67900,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/67841\/revisions\/67900"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=67841"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=67841"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=67841"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}