{"id":68055,"date":"2016-11-09T12:39:45","date_gmt":"2016-11-09T11:39:45","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=68055"},"modified":"2016-11-09T22:51:06","modified_gmt":"2016-11-09T21:51:06","slug":"nr-125-2016","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/11\/09\/nr-125-2016\/","title":{"rendered":"Nr 125 2016"},"content":{"rendered":"

\n\tKlassisk järnnickel-meteorit hittad på Mars<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tFör första gången har en meteorit, som överlevt passagen genom Mars atmosfär och landat på ytan, kunnat närstuderas<\/a> med hjälp av laser. Meteoriten tillhör klassen järnnickel-meteoriter, den kallas "Egg Rock", och har studerats av Curisity-landarens specialinstrument Chemistry and Camera (ChemCam).<\/u>\n<\/p>\n

\n\t27 oktober dök bilden upp på den golfbollstora meteoriten. Curiosity stannade upp, och sedan "golfbollenn" beskjutits med nio laserpulser kunde dess kemi fastställas: Järn, nickel, fosfor dominerade. Grundämnen som en gång i smält form lagrats i en asteroids inre.\n<\/p>\n

\n\t\"nytt1a\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFoto från 30 oktober i år. Järnnickel-meteoriten är stor som en golfboll. Bildkälla:  NASA\/JPL-Caltech\/MSSS<\/em>\n<\/p>\n

\n\tMeteoriten kan ha legat på Mars yta i flera miljoner år.\n<\/p>\n

\n\tNu är frågan om detta är samma sorts meteorit som de meteoriter som plockats upp på jorden och som ansetts ursprungligen komma från Mars. Om det finns skillnader – vad beror det i så fall på? Forskning pågår!\n<\/p>\n

\n\t\"mars-meteor-egg-rock-pia21133-ci\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t Närbild. De vita prickarna är resultat av laserbeskjutningen, som avslöjat meteoritens kemi. Bildkälla: NASA\/JPL-Caltech\/LANL\/CNES\/IRAP\/LPGNantes\/CNRS\/IAS<\/em>\n<\/p>\n

\n\tAstronomikursen körde igång<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tPå tisdagkvällen (8.11) var dags för första kvällen i kursen "Lär länna universum", som vi driver ute på Tycho Brahe-observatoriet tillsammans med Medborgarskolan. Nästan tjugo anmälda.\n<\/p>\n

\n\tVi började med att hälsa välkommen, presentera varandra,  briefa om observatoriet och föreningen, vandrade runt bland teleskopen, fikade, gjorde nedslag i astronomins låååånga historia och avrundade med att titta framåt.\n<\/p>\n

\n\tKommande tisdag handlar det bl a om amatörastronomens roll.\n<\/p>\n

\n\tRullgardinen ner för USA och – NASA?<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tSka vi döma av vad den osannolike nye USA-presidenten Donald Trump<\/strong> tidigare sagt om NASA, så överlever organisationen men kan inte räkna med någon större spendersam vän i Vita huset. Hans prioriteringar ligger på annat håll.\n<\/p>\n

\n\t\"verandauteserveringar-se-bordsstativ-kompaktlaminat-svart_78396-1050x650\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tIll av den amerikanska mardrömmen?<\/em>\n<\/p>\n

\n\tMen: F d arvfienden Kina tar planetariesprång framåt<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tKina, Maos<\/strong> gamla Kina, tar rena kvantumsprång framåt inom astronomin och rymdfarten. Nu avslöjas att 2020 ska världens största planetarium invigas i Shanghai<\/a>, med planetarium, observatorium, ett tornteleskop, restaurang, utrymme för yngre m m.\n<\/p>\n

\n\tKostnaden ligger på ett antal hundra miljoner kr.\n<\/p>\n

\n\t\"00016c42b416198cc84e03\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: China Daily<\/em>\n<\/p>\n

\n\tPlanetariet uppförs i ett område med hygglig frånvaro av ljusföroreningar och dess huvudslogan blir det positiva och folkbildande "Connecting People and the Universe".<\/strong>\n<\/p>\n

\n\tRätt keps på rätt person<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tNumera sitter W-bloggsredaktören vid sin dator och skriver med en NASA-keps på huvudet. Han fick den under Alla helgon-helgen av kära släktingarna Mats<\/strong> och Annika Olsson<\/strong>, som för några månader sen var i Florida och som stack in om Kennedy Space Center och gjorde en rundtur på den ikoniska raketbasen. Och inhandlade både keps och t-shirt till yours truly.\n<\/p>\n

\n\tTHANKS, PALS!!!\n<\/p>\n

\n\t\"cap-nasa-white\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBadankan i kometvärlden<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tKometen 67P\/C-G, som Rosetta-sonden och dess landare Philae gav oss så mycket information om, hur förklarar astronomerna dess badanke-form med två lober och en förbindande "nacke" däremellan?\n<\/p>\n

\n\tEn ny teori kullkastar idén att kometen såg ut så från början<\/a>, dess nuvarande form är av betydligt yngre datum och kan räknas kanske i en miljard år. Två himlakroppar har stött ihop i en "low energy, subcatastrophic impact", en försiktig kyss som förklarar att badankan håller ihop i dag. \n<\/p>\n

\n\tPS. Look alikes?\n<\/p>\n

\n\t\"8308177-origpic-408eda\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tKometen?<\/em>\n<\/p>\n

\n\t\"new-3d-shape-model-shows-the-rosetta-comet-in-unprecedented-detail\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tAnkan?<\/em>\n<\/p>\n

\n\tSpiraler och ringar i den protoplanetära världen<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tSPHERE är en nykomling till VLT:s utbud av instrument och med dess kombination av nya tekniker ger det oss en kraftfull metod för att direkt studera de små detaljerna i protoplanetära skivor. Samspelet mellan protoplanetära skivor och växande planeter kan skapa skivor i olika former: enorma ringar, spiralarmar eller skuggiga hålrum. Dessa är av särskilt intresse eftersom man fortfarande inte funnit en tydlig länk mellan dessa strukturer och planeterna: en gåta som astronomer är väldigt angelägna att lösa. Som tur är gör SPHERE:s specialiserade funktioner det möjligt för forskarlag att direkt observera<\/span> protoplanetära skivors slående former.\n<\/p>\n

\n\tEtt exempel är den unga stjärnan<\/strong> RXJ1615 i stjärnbilden Skorpionen, 600 ljusår från jorden. Ett forskarlag som leds av Jos de Boer<\/strong> från Leidenobservatoriet i Nederländerna upptäckte ett komplext system av koncentriska ringar som omger den unga stjärnan och bildar en struktur som liknar en gigantisk version av ringarna omkring Saturnus. Lika intrikat skulptering av ringar har bara upptäckts en handfull gånger innan hos protoplanetära skivor. Vad som är ännu mer spännande är att systemet ser ut att bara vara 1,8 miljoner år gammalt. Skivan visar tecken på att den formats av planeter som fortfarande håller på att bildas.\n<\/p>\n

\n\t\"Protoplanetary<\/a>\n<\/p>\n

\n\tDessa tre protoplanetära skivor har observerats med instrumentet SPHERE som sitter på ESO:s Very Large Telescope. Observationerna syftade till att belysa den gåtfulla utveckling hos spirande planetsystem. Bildkälla: ESO<\/span><\/em>\n<\/p>\n

\n\tDen protoplanetära skivan RXJ1615:s ålde<\/strong>r gör detta till ett enastående system, eftersom de flesta andra protoplanetära skivor som man hittills har upptäckt är relativt gamla och välutvecklade. Men De Boers oväntade resultat gav snabbt eko. Ett forskarlag som leds av Christian Ginski<\/strong>, också från Leidenobservatoriet, observerade den unga stjärnan HD 97048 som befinner sig i stjärnbilden Kameleonten, cirka 500 ljusår bort från jorden. Genom en mödosam analys fann de att den ungdomliga skivan omkring stjärnan också består av koncentriska ringar. Symmetrin som dessa två system delar är överraskande eftersom de flesta protoplanetära system innehåller en mångfald av asymmetriska spiralarmar, hålrum och virvlar. Dessa upptäckter ökar avsevärt antalet kända system som har flera väldigt symmetriska ringar.<\/span>\n<\/p>\n

\n\tEtt särskilt spektakulärt exempel<\/strong> av en mer vanlig asymmetrisk skiva fångades av ett forskarlag som leds av astronomen Tomas Stolker<\/strong> från Anton Pannekoekinstitutet för astronomi i Nederländerna. Denna skiva omger stjärnan HD 135344B, ungefär 450 ljusår bort. Denna stjärna är välstuderad sedan tidigare, men nu har SPHERE gjort det möjligt att se makalösa nya detaljer i stjärnans protoplanetära skiva. Det stora hålrummet och två framträdande strukturer som påminner om spiralarmar tros ha skapats av en eller flera massiva protoplaneter som så småningom kommer att utvecklas till Jupiterliknande världar. <\/span>\n<\/p>\n

\n\tMan observerade dessutom fyra mörka ränder<\/strong> som visade sig vara skuggor som skapas genom hur materialet i HD 135344B:s skiva förflyttas. Anmärkningsvärt genomgick en av dessa ränder tydliga förändringar under månaderna som man observerade skivan: ett sällsynt exempel av att observera planetutvecklingen i realtid, vilket pekar mot förändringar i den inre skivan som SPHERE inte kan observera direkt. Förutom att producera vackra bilder ger dessa fladdrande skuggor oss en unik metod för att undersöka dynamiken i skivornas de inre områden. <\/span>\n<\/p>\n

\n\tPrecis som för de koncentriska ringarna<\/strong> som upptäcktes av de Boer och Ginski, visar observationerna från Stolkers forskarlag att de komplexa och föränderliga miljöerna hos skivorna som omger unga stjärnor fortfarande kan ge överraskande nya upptäckter. <\/span>\n<\/p>\n

\n\tHela ESO-messet här.<\/span><\/a>\n<\/p>\n

\n\tETI-resultat ifrågasatt<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tNär de två kanadensiska forskarna E F Borra<\/strong> och E Trottier <\/strong>fick publicerat sin analys av 234 solliknande stjärnor med artikelrubriken "Discovery of peculiar periodic spectral modulations in a small fraction of solar type stars", som antydde att de sett något utomjordiskt intelligensskapat (ETI)  där ute i Vintergatan, förstod de nog inte att de skulle få kritik och till och med förlöjligas.\n<\/p>\n

\n\tDet var inte i <\/em>National Enquirer <\/cite>de publicerade materialet utan i supervetenskapliga PASP, Publications of the Astronomical Society of the Pacific<\/em>.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tSenast diskuteras deras spekulationer på norska forskning.no-sajten.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tAstronomi på bre´ skånska<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tJag gillar kompisen Lars Yngves<\/strong> nya tidskriftsprojekt Nils-Ude – Julatining 2016<\/em>, speciellt meningsutbytet i en ruta mellan Nils-Ude och en vän på bänken:\n<\/p>\n

\n\t– Di e rent otroled att di såm glor i kikare kan hitta nya planetår ude i rymden.\n<\/p>\n

\n\t– Ja,men jau tytjer ad´ed e myed konstiare ad di haur kunnad taued reda på ha planetårna hiddår. \n<\/p>\n

\n\t\"nils-ude<\/a>\n<\/p>\n

\n\tÄntligen i en tidningskiosk nära dig.<\/em>\n<\/p>\n

\n\tEn bra skånsksvensk parlör är Kalle Linds<\/strong> Skånsk-svensk ordbok : från abekatt till övanpo.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Klassisk järnnickel-meteorit hittad på Mars För första gången har en meteorit, som överlevt passagen genom Mars atmosfär och landat på ytan, kunnat närstuderas med hjälp av laser. Meteoriten tillhör klassen järnnickel-meteoriter, den kallas "Egg Rock", och har studerats av Curisity-landarens specialinstrument Chemistry and Camera (ChemCam). 27 oktober dök bilden upp på den golfbollstora meteoriten. Curiosity… L\u00e4s mer »Nr 125 2016<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68055"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=68055"}],"version-history":[{"count":43,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68055\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":68108,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68055\/revisions\/68108"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=68055"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=68055"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=68055"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}