![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/09\/hubble040508LG1.jpg\")
<\/a>\n
G\u00f6sta Gahm, v\u00e5r gamle ordf\u00f6rande i SAS (Svenska Astronomiska S\u00e4llskapet) var p\u00e5 plats och l\u00e4rde oss uppt\u00e4cka b\u00e5de pyttesm\u00e5 protoplaneter i form av i Vintergatan fritt omkringflytande “globuletter” (l\u00e4s hans artikel i senaste PopAst) och den fantastiska bilden p\u00e5 en stj\u00e4rnhop som \u00e4r som en “stj\u00e4rna” f\u00f6r blotta \u00f6gat men som\u00a0 i verkligheten best\u00e5r av miljontals enskilda stj\u00e4rnor.<\/p>\n
I dag \u00e4r klotet en utmaning.<\/p>\n * Finns det ett svart h\u00e5l i dess centrum, vilket m\u00e5nga astronomer tror?<\/p>\n * \u00c4r klotet de stj\u00e4rnrika centrala resterna efter en dv\u00e4rggalax, som slukats av Vintergatan?<\/p>\n Svaren p\u00e5 b\u00e4gge fr\u00e5gorna i dag \u00e4r sannolikt ja.<\/p>\n Tack till v\u00e5r egen Uppsala-astronom Bertil Pettersson, som tipsar om att i universitetets bildbank finns ett antal fotografier p\u00e5 Knut Lundmark, v\u00e5rt s\u00e4llskaps grundare. Bilderna togs 20-21 augusti 1914, krigsh\u00f6sten, och visar Lundmark i farten under Kungliga Vetenskapsakademiens solf\u00f6rm\u00f6rkelseexpedition till Forssa, \u00c5ngermanland.<\/p>\n P\u00e5 bilden, som sannolikt \u00e4r tagen av professorn \u00d6sten Bergstrand, syns en beundrande frk Lindstedt spana in Lundmark. De som l\u00e4st Hans Bengtssons kommentarer h\u00e4r p\u00e5 Cassiopeiabloggen och f\u00f6ljer AstronomiGuiden, noterar att fr\u00e5getecknen kring Gregor Duszanowicz (\u00c5kersberga) uppt\u00e4ckt\u00a0 av \u00e4nnu en supernova – denna g\u00e5ng i galaxen PGC 18452 –\u00a0 sannolikt nu kan utr\u00e4tas till ett utropstecken.<\/p>\n Supernovan har f\u00e5tt namnet SN2010hr och hade vid uppt\u00e4ckten magnituden\u00a0 16.8.<\/p>\n Jo, d\u00e4r snurrar ett antal TNO:s, “trans-neptuniska objekt”, av vilka den st\u00f6rsta \u00e4r dv\u00e4rgplaneten Pluto. Men de flesta TNO:s \u00e4r extremt mycket mindre och d\u00e4rf\u00f6r desto sv\u00e5rare att uppt\u00e4cka.<\/p>\n Dock har nu astronomer med tillg\u00e5ng till NASA\/ESA:s Hubble-teleskop och dess arkiv\u00a0 f\u00e5tt tag i inte mindre \u00e4n 14 nya TNO:s, och i v\u00e4nten ligger betydligt fler. Det \u00e4r inga stora himlakroppar, men eftersom de har med sol- och planetsystemets skapelse att g\u00f6ra har forskarna h\u00e5llt sig i ett plan plusmines 5 grader \u00f6ver\/under ekliptikan (solens bana).<\/p>\n Finns d\u00e4r n\u00e5gra ljusstreck p\u00e5 de gamlas Hubble-pl\u00e5tarna, s\u00e5 handlar det om TNO:s.<\/p>\n Runt magnituderna 25-27 hittades de nya himlakropparna, som anses vara 40-100 km tv\u00e4rs\u00f6ver. Bland fynden finns till och med ett TNO-par, som roterar kring varandra ungef\u00e4r som Pluto\/Charon-systemet.<\/p>\n Av banber\u00e4kningar, lutningar etc, framg\u00e5r att dessa TNO:s \u00e4r resultatet av tidigare kollisioner, och nu hoppas astronomerna – n\u00e4r de forts\u00e4tter kartl\u00e4gga omr\u00e5dena l\u00e4ngre ut fr\u00e5n ekliptikan – med ytterligare hundratals fynd.<\/p>\n Israels amat\u00f6rastronomer har ett intressant h\u00f6gkvarter\u00a0 i Barekets astronomiklubb<\/a>, fr\u00e5n vars v\u00e4lutrustade observatorium – \u00e4ven ett fj\u00e4rrstyrningsteleskop finns – bedrivs en rad positiva verksamheter. Jag \u00e4r klart impad!<\/p>\n P\u00e5 hemsidan p\u00e5pekas att 95 procent av Israels\u00a0 inv\u00e5nare inte kan\u00a0 se Vintergatan p g a ljusf\u00f6rh\u00e5llandena, vilket bevisar vilket modernt samh\u00e4lle Israel \u00e4r.<\/p>\n \u00c4ven i Iraks Kurdistan-del finns aktiva amat\u00f6rer.<\/p>\n Egypten ber jag att f\u00e5 \u00e5terkomma till fram\u00f6ver.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Utst\u00e4llningen p\u00e5 Malm\u00f6 stadshus Gl\u00f6m inte att slinka in om Malm\u00f6 stadshus och f\u00e5 en god gajdning till v\u00e5rt kosmos genom n\u00e5gra av de mest slagkraftiga astrobilderna i dagens enorma utbud. Som denna fr\u00e5n Hubble-teleskopet: G\u00f6sta Gahm, v\u00e5r gamle ordf\u00f6rande i SAS (Svenska Astronomiska S\u00e4llskapet) var p\u00e5 plats och l\u00e4rde oss uppt\u00e4cka b\u00e5de pyttesm\u00e5 protoplaneter… L\u00e4s mer »Nr 156 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6809"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6809"}],"version-history":[{"count":35,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6809\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6848,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6809\/revisions\/6848"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6809"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6809"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6809"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a>Vi talar h\u00e4r om Omega Centauri, en enorm klotformig stj\u00e4rnhop. Ptolemaios p\u00e5 sin tid s\u00e5g den som en stj\u00e4rna, och det gjorde\u00a0 vi l\u00e5ngt fram i tiden. Flamsted, Halley, Cassini m fl s\u00e5g en punktformig himlakopp h\u00e4r, d\u00e4remot iakttog den skapsynte\u00a0 John\u00a0 Herschel den som en nebulosa.<\/p>\nUnika bilder p\u00e5 Knut Lundmark<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n\u00c4nnu en svensk supernova<\/h2>\n
Bortom Neptunus – vad finns d\u00e4r?<\/h2>\n
<\/a>Mer fr\u00e5n Mellan\u00f6stern<\/h2>\n
<\/a>Amat\u00f6rastronomer i grannl\u00e4nder som Jordanien, Syrien,\u00a0 Egypten? Minst tio \u00e5r gammal info ligger och skvalpar p\u00e5 Jordaniens astronomis\u00e4llskaps hemsida<\/a> medan Syriens motsvarighet verkar vara helt up-to-date<\/a>. D\u00e4r finns till och med en flik som handlar om kvinnliga astronomers insatser i v\u00e5r vetenskap, s\u00e5 d\u00e4r har fundamentalisterna inget att h\u00e4mta.<\/p>\n