{"id":68163,"date":"2016-11-13T18:55:55","date_gmt":"2016-11-13T17:55:55","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=68163"},"modified":"2016-11-14T14:24:20","modified_gmt":"2016-11-14T13:24:20","slug":"nr-127-2016","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/11\/13\/nr-127-2016\/","title":{"rendered":"Nr 127 2016"},"content":{"rendered":"

\n\tAnja hedrad med fint förmedlarpris<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tGrattis till Anja C Andersen <\/strong>(C:et står för Cetti) <\/strong>vid Niels Bohr Institutet i Köpenhamn, Anja som nyligen <\/a>tilldelades den fina H C Örsted<\/strong>-medaljen i silver för sitt populärastronomiska arbete.<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\"anja_kulturnat2013-4-496\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: nbi<\/em>\n<\/p>\n

\n\tAlla som läser t ex Weekend Avisen <\/em>och hennes "klummer" vet hur hon entusiasmerar läsekretsen och förklarar även komplexa förhållanden, inte minst när det gäller hennes egen specialitet som forskare: Universums dammpartiklar, de som bildar planeter och stjärnor om naturen får ha sin gång. Om detta pratar hon då och då på seminarier i Lund, vid astronomiska institutionen.\n<\/p>\n

\n\tPå Anja C Andersens danska är jordklotet inget annat än en "nullermand" – en dammtuss.\n<\/p>\n

\n\tRadio, tv, tidningar, böcker (inklusive tre barnböcker!), inga medier är Anja C Andersen främmande.\n<\/p>\n

\n\tAnja porträtterades av Björn Stenholm<\/strong> i Populär Astronomi<\/em> nr 4 2007 där hon även själv bidrog med artikeln "Kosmiskt stoft".\n<\/p>\n

\n\tÖrsted-medaljen utdelades av Selskabet for Naturlærens Udbredelse för en tid sen och har tidigare (1999) gått till bl a fysikprofessorn, <\/strong>universitetsrektorn i Köpenhamn Ove Nathan<\/strong> m fl. Denne Ove Nathan kommer jag ihåg för hans självbiografi i vilken han skrev om sin tid i Sverige som dansk flykting under andra världskriget.\n<\/p>\n

\n\tMedaljen utdelas med ojämna mellanrum.\n<\/p>\n

\n\tSKA-tekniken flyttar fram positionerna<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tResultaten från förra veckans Square Kilometre Array-konferens i Goa, Indien, har nu börjat komma in<\/a>. Bl a handlar det "adaptiv optik" inom radioastronomin!\n<\/p>\n

\n\tSynsam-skylt i kosmos?<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tNej, detta är ingen reklam för Synsam, Specsavers eller Smart Eyes eller nån liknande glasögonfirma, utan så ser de ut: ALMA-observationerna av mötet mellan de interaktiva spiralgalaxerna IC 2163 och NGC 2207.<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\"image_4348_1-ic-2163\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tEn komposit av ALMA\/Hubble ST-bilder. Bildkälla:ALMA \/ ESO \/ NAOJ \/ NRAO \/ M. Kaufman<\/em>\n<\/p>\n

\n\t"Ögonlocken" i IC 2163 är ungefär 1 kpc breda. Gas och stoft rör sig mot olika håll, galaxmöten som detta inbjuder till turbulens och med tiden stjärnbildning.\n<\/p>\n

\n\tFakta om de snuddande galaxerna:\n<\/p>\n

\n\t* Avståndet till dem<\/strong> är 114 miljoner ljusår, och de ligger i Canis Major\/Stora hundens stjärnbild.\n<\/p>\n

\n\t* Ögonlocken kommer att upplösas<\/strong> på relativt kort, några tiotals miljoner år.\n<\/p>\n

\n\t\"image_4348_2-ic-2163\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tALMA:s röda kol syns mot Hubble-teleskopets blå skimmer i IC2163. Bildkälla: M. Kaufman \/ B. Saxton \/ NRAO \/ AUI \/ NSF \/ ALMA \/ ESO \/ NAOJ \/ NASA \/ ESA \/ Hubble Team.<\/em>\n<\/p>\n

\n\t* Med ALMA (Atacama Large Millimeter\/submillimeter Array) <\/strong>har forskarna kunnat följa galaxerna på CO\/kolmonoxid-våglängden. Rörelserna från den yttre delen av ögolocken in mot centrum har en hastighet på 100 km\/s. Väl i mittområdet upphör de häftiga rörelserna och den molekylära gasen blir tätare.\n<\/p>\n

\n\t* Det är tänkbart att det vi ser<\/strong> är den preliminära öppningen i en galaxdans, som slutar med att galaxerna går ihop och bildar en enda stor galax. Denna "hierarkiska" uppbyggnad av galaxer tillhör i dag den så kallade standardmodellen.\n<\/p>\n

\n\tAsteroid blev nova<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tNu har det hänt igen att astronomer rapporterat in upptäckten av en nova, denna gång i M31, en nova som i själva verket är en asteroid i vårt planetsystem.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tM31, Andromedagalaxen, är så stor på himlavalvet att det måste hända att t ex asteroider passerar över.\n<\/p>\n

\n\tMystik över Abisko<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tI fredags fick ett gäng norrskensturister i Abisko plötsligt syn på ett märkligt himlafenomen:\n<\/p>\n

\n\t\"fuedump_strip\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: SpaceWeather.com<\/em>\n<\/p>\n

\n\tVad var det för något, det halvbågeformade molnet som sakta rörde sig på himlavalvet? Det var i alla fall inte norrsken.\n<\/p>\n

\n\tEfter en stund "klarnade bilden". Från Vandenburg-basen i Californien hade tidigare på dagen skickats upp en satellit med en Atlas-raket, och nu passade raktfolket på att fjärrtömma bränskletankarna i de översta raketsteget högt över Skandinavien\n<\/p>\n

\n\tSpaceWeather.com-sajten har storyn.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tI väntan på Arrival…<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\t… kan vi ju se trailern på Youtube. Svenskpremiär 2 december, men filmen går redan för fulla hus i USA och har fått, generellt sett, positiv kritik. Kvällen innan, 1 december, föreläser prof David Dunér<\/strong> för oss ASTB:are på samma ämne. Det ÄR en slump!?!\n<\/p>\n

\n\t