{"id":68370,"date":"2016-11-25T13:29:40","date_gmt":"2016-11-25T12:29:40","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=68370"},"modified":"2016-11-27T10:15:39","modified_gmt":"2016-11-27T09:15:39","slug":"nr-131-2016","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/11\/25\/nr-131-2016\/","title":{"rendered":"Nr 131 2016"},"content":{"rendered":"

\n\tOk kalla Proxima Centauri Proxima Centauri och Betelgeuse Betelgeuse!<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tIAU, yrkesastronomernas international, har en grupp astronomer i sina led vars uppgift är att namna stjärnor<\/a>. Så nu är det spikat att Proxima Centauri får heta så officiellt och att Alfa Cen heter Rigil Kentaurus. Betelgeuse får heta Betelgeuse liksom Polstjärnan får heta Polaris liksom alla övriga klassiska stjärnor får bära sina hävdvunna namn. Någon kupp har inte förekommit, vad W-bloggen kan se.\n<\/p>\n

\n\tEn rad stjärnor med exoplaneter har samtidigt officiellt fått egennamn (Algieba för Gamma-1 Leonis, Hamal för Alfa  Arietis, Muscida för Omicron Ursae Majoris.\n<\/p>\n

\n\t\"Ursa<\/a>\n<\/p>\n

\n\tOmicron i Stora Björnen får nu kallas Muscida. Stjärnan ligger vid nostippen\/näsan.  Bildkälla: IAU<\/em>\n<\/p>\n

\n\tDatorhaveri bakom Mars-kraschen<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tEtt tekniskt fel i datorn orsakade kraschen på Mars för en tid sedan. Datorn "trodde" att landaren Schiaparelli redan landat när den var på väg ner genom Mars atmosfär, rapporteras det nu.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tGud finns – eller gör hen?<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tFysikern Michio Kaku <\/strong>har med hjälp av “primitive semi – radius tachyons “ trott sig kunna konstatera att Gud finns<\/a> (i vissa rapporter "en Gud") – i en eller annan övergripande form.\n<\/p>\n

\n\tTack till Lars Olefeldt <\/strong>för tipset.\n<\/p>\n

\n\tTrevlig Lundmark-nyhet<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tTack till Helena Bergqvist,<\/strong>  kommunikatör på Lunds universitet, som tipsar oss att vår fantastiska Knut Lundmark<\/strong>-bild inför hans flygande solförmörkelseexpedition 1954 nu ligger dels på naturvetarnas facebook-sida, dels på LUM:s hemsida där vår professor Dainis Dravins <\/strong>berättar om Lundmarks och Erik Holmbergs<\/strong> pionjärtankar avseende mörk materia resp exoplaneter. Redan 1930-talet!!!\n<\/p>\n

\n\tFacebook-sidan finns här:\n<\/p>\n

\n\thttps:\/\/www.facebook.com\/naturvetenskap\/<\/a>\n<\/p>\n

\n\t LUM-artikeln hittar vi här:\n<\/p>\n

\n\thttp:\/\/www.lum.lu.se\/historiska-alster-avslojar-banbrytande-forskning\/<\/a>\n<\/p>\n

\n\tPå bilden ses även Martin Johnson<\/strong>, Lundmarks förtrogne, sedermera professor i parapsykologi – den förste i Europa (Utrechts Universitet). Lundmark inspirerade honom till parapsykutforsknignen och Martin forskade med sträng naturvetenskaplig metodik och statistik – och fann, kanske till sin besvikelse, inget påtagligt. När det gäller parapsykologi och alla dess fenomen är det mycket tro, lite vetande.\n<\/p>\n

\n\t\"15179051_1403108206368009_6018810715371092591_n\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tKnut Lundmark i flygarhjälm och Martin Johnson förbereder lyftet inför solförmörkelsen 30 juni 1954. Expeditionen utgick från flygflottiljen i Halmstad. Rapport följde i Cassiopeia, årsboken, för 1954. Bildkälla: www.knutlundmark.se<\/em>\n<\/p>\n

\n\tNy studie av kataklysmer<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tI en ny studie av kataklysmiska variabler <\/a>har upptäckts att dryga dussinet är förmörkelsevariabler med banperioder på 1,5 – 5,1 timmar!\n<\/p>\n

\n\tSvensk nattuggla i Science<\/em><\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tScience<\/em>, tidskriften, har bett ett antal unga forskare berätta vad de gjorde kl 2 på natten. Bland de som svarat är nattugglan och radioastronomen Magnus Vilhelm Persson<\/strong> på Onsla. Här är rapporten.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tKonstnärs syn på gravitationsvågorna<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tVad jag vet så är Cardiff University först i världen med att låta en konstnär syna och inspireras av gravitationsvågorna<\/a>, som definitivt sattes på kartan tidigare i år. Konstnären heter Penelope Cowley<\/strong>, och på universitetets sida kan även ses hennes  videokonst på temat. Hon har tidigare inspirerats av naturfenomenet med  magnetism.\n<\/p>\n

\n\tKonstverket invigs 25 november, det vill säga i dag när denna W-blogg sändes ut i cyberrymden.\n<\/p>\n

\n\t\"infinate-ligo-dreams\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tOljan heter "Infinite LIGO Dreams" 1,5×1,25 m i storlek. © Penelope Cowley<\/em>\n<\/p>\n

\n\tKonstnärens egen hemsida finns här:\n<\/p>\n

\n\t <\/em>www.peneloperosecowley.com<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ok kalla Proxima Centauri Proxima Centauri och Betelgeuse Betelgeuse! IAU, yrkesastronomernas international, har en grupp astronomer i sina led vars uppgift är att namna stjärnor. Så nu är det spikat att Proxima Centauri får heta så officiellt och att Alfa Cen heter Rigil Kentaurus. Betelgeuse får heta Betelgeuse liksom Polstjärnan får heta Polaris liksom alla… L\u00e4s mer »Nr 131 2016<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68370"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=68370"}],"version-history":[{"count":27,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68370\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":68417,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68370\/revisions\/68417"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=68370"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=68370"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=68370"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}