{"id":68420,"date":"2016-11-28T10:37:58","date_gmt":"2016-11-28T09:37:58","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=68420"},"modified":"2016-11-28T10:37:58","modified_gmt":"2016-11-28T09:37:58","slug":"nr-132-2016","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/11\/28\/nr-132-2016\/","title":{"rendered":"Nr 132 2016"},"content":{"rendered":"

\n\tHollywood-filmen Arrival diskuteras på vår träff i Malmö:<\/u><\/strong><\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\tHur ska vi prata med ET?<\/strong><\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\tPå fredag har den med spänning emotsedda rymd- och science fiction-filmen Arrival <\/em>Sverigepremiär. Filmen handlar om hur vi kan utbyta tankar med besökande rymdvarelser som inte kommunicerar på något jordiskt språk,  men redan på torsdagkvällen 1 december diskuteras ämnet på vår ASTB-träff Malmö. Gästföreläsare är lundaprofessorn David Dunér, <\/strong>specialist på filmens ämne: <\/span><\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\tVad vet forskningen idag om hur stor andel av universums planeter  som hyser  intelligent liv, hur många av dessa intelligenta livsformer kan utveckla avancerad teknik, vilken livslängd har dessa civilisationer? Hur kommer en kontakt med dem att gestaltas?<\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\tDavid Dunér är professor i idé- och lärdomshistoria och forskare i kognitiv semiotik vid Lunds universitet. <\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\t\"160820123109-arrival-film-large-169\"<\/a>
\n<\/h2>\n

\n\tNär de kommer och vill kommunicera med oss…<\/em>\n<\/p>\n

\n\t\"maxresdefault\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t… hur ska det då gå till? Bilder ur Arrival. Bildkälla: Paramount Pictures<\/em>\n<\/p>\n

\n\t* Mer fakta om mötet på www.astb.se<\/a>\n<\/p>\n

\n\t* David Dunérs hemsida på LU finns här<\/a>.\n<\/p>\n

\n\t* Filmen Arrival har en egen hemsida: http:\/\/www.arrivalmovie.com\/<\/a>\n<\/p>\n

\n\tNy bok om Harvard-kvinnorna<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDava Sobel<\/strong> har skrivit flera böcker (och en pjäs) med astronomihistoriskt inenhåll, t ex Galileis dotter<\/em> (kom på svenska år 2000 ).\n<\/p>\n

\n\tNu flaggar hon på sin hemsida för en ny bok<\/a> om kvinnornas roll på Harvard-observatoriet:\n<\/p>\n

\n\t\"51g4y9zjyxl-_sx327_bo1204203200_\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tHon samordnade månatlasarna<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tMer om kvinnor inom astronomin:  En av de "obesjungna hjältinnorna" inom månforskningen är engelskan Mary A Blagg <\/strong>(1858-1944), som åtog sig jättejobbet att samordna nomenklaturen för de tre stora månatlasarna på 1800-talet skapade av Edmund Neison,  J H Mädler<\/strong> och Julius Schmidt.<\/strong> Dessa pratade inte alltid samma språk och kallade inte alltid samma månkrater samma sak.\n<\/p>\n

\n\tSlutresultatet finns numera på nätet i sin helhet<\/a>. Ett häpnadsväckande imponerande arbete med mängder av detaljer för 4000 månobjekt!\n<\/p>\n

\n\tSupernovarester med öron<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tÖronen, som finns runt supernovarester och hur de skapats genom kollapsande supernovasmällar,  har nu studerats av några israeliska astronomer. Rapport med bild här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\"ears_0\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t \n<\/p>\n

\n\tFysiker är som vanligt folk<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tJag undrar om detta stämmer även för astronomer: Ju fler ekvationer som förekommer i ett vetenskapligt paper, desto färre fysiker läser rapporten. Nyheten här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tSakförhållandet tycks ha hög statistisk sigma-signifikans.\n<\/p>\n

\n\t\"pw-2016-11-18-randall-equations\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: physicsworld.com<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hollywood-filmen Arrival diskuteras på vår träff i Malmö: Hur ska vi prata med ET? På fredag har den med spänning emotsedda rymd- och science fiction-filmen Arrival Sverigepremiär. Filmen handlar om hur vi kan utbyta tankar med besökande rymdvarelser som inte kommunicerar på något jordiskt språk,  men redan på torsdagkvällen 1 december diskuteras ämnet på vår… L\u00e4s mer »Nr 132 2016<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68420"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=68420"}],"version-history":[{"count":27,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68420\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":68462,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68420\/revisions\/68462"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=68420"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=68420"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=68420"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}