{"id":68472,"date":"2016-11-30T13:26:45","date_gmt":"2016-11-30T12:26:45","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=68472"},"modified":"2016-12-01T22:36:05","modified_gmt":"2016-12-01T21:36:05","slug":"nr-133-2016","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/11\/30\/nr-133-2016\/","title":{"rendered":"Nr 133 2016"},"content":{"rendered":"<h2>\n\t<strong>Magnifika Orion<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tOrion &auml;r min favoritstj&auml;rnbild, och det blir inte s&auml;mre&nbsp; f&ouml;r att<strong> H&aring;kan Barreg&aring;rd<\/strong> via facebook &ouml;verl&auml;mnat denna fotografiska studie till allm&auml;nhetens k&auml;nnedom &#8211; notera t ex snedst&auml;llda H&auml;sthuvudnebulosan ovan M42 under understa stj&auml;rnan i b&auml;ltet:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/11\/15259675_1800688013521269_1353815747918881971_o-e1480498763124.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"15259675_1800688013521269_1353815747918881971_o\" class=\"aligncenter size-full wp-image-68476\" height=\"600\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/11\/15259675_1800688013521269_1353815747918881971_o-e1480498763124.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Foto: H&aring;kan Barreg&aring;rd<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tHur l&aring;ngt ner i magnitudskalan har H&aring;kan kommit?\n<\/p>\n<p>\n\tSj&auml;lv h&aring;ller jag p&aring; att rota i Orion med min f&auml;ltkikare. Jag har b&ouml;rjat s&aring; sm&aring;tt &#8211; efter 45 &aring;r -att&nbsp; syna ljusa variabler igen. Det g&aring;r s&aring; d&auml;r n&auml;r man &auml;r ringrostig.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Proplyd 133-353<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDet noteras, att v&aring;r gode professor emeritus <strong>G&ouml;sta Gahm<\/strong> och hans globuletter diskuteras i <a href=\"https:\/\/arxiv.org\/pdf\/1611.09761v1.pdf\">en ny rapport om en protoplanetskiva&nbsp;<\/a> kallad Proplyd 133-353 i Orion-nebulositeten, n&auml;ra en av Omikronstj&auml;rnorna.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Supernova gav oss sol- och planetsystemet<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tNya ber&auml;kningar pekar p&aring; att<a href=\"http:\/\/www.nature.com\/articles\/ncomms13639\"> f&ouml;r 4,6 miljarder &aring;r sen st&ouml;rde en supernovaexplosion ett gas-och stoftmoln i Vintergatan<\/a> s&aring; mycket att molnet kollapsade, gav oss f&ouml;rst en protosol med gas\/stoftskiva och s&aring; sm&aring;ningom b&aring;de en v&auml;ldefinierad sol och planeter. V&aring;rt astronomiska hem. Sp&auml;nnande!\n<\/p>\n<p>\n\tSupernovor b&aring;de ger och tar i kosmos.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Hur aktiv &auml;r solen?<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDet &auml;r sv&aring;rt att tro p&aring; expertisen n&auml;r de s&auml;ger att solen &auml;r ovanligt lugn just nu. Dessutom visar en ny rapport att solen &auml;r<a href=\"http:\/\/aasnova.org\/2016\/11\/29\/it-turns-out-the-sun-is-more-chill-than-we-previously-thought\/\"> en ov&auml;ntat nerd&auml;mpad (&quot;chill&quot;) solliknande stj&auml;rna<\/a>. Detta framg&aring;r genom spektrala studier av reflekterat solljus fr&aring;n &#8211; m&aring;nen!\n<\/p>\n<p>\n\tS&aring; h&auml;r s&aring;g v&aring;r hemmastj&auml;rna ut under ett varv nu i september-oktober-november i &aring;r:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/11\/current_eit_2841.gif\"><img decoding=\"async\" alt=\"current_eit_284\" class=\"aligncenter size-full wp-image-68480\" height=\"512\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/11\/current_eit_2841.gif\" width=\"512\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: ESA\/NASA\/SOHO<\/em>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Kvantastronomi<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tEn m&auml;rklig koppling <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1641\/\">mellan en neutronstj&auml;rna, vakuum och kvantfysisk<\/a> har studerats av ESO:s stora Chile-teleskop.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Eldklot &ouml;ver Sk&aring;ne<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tSvenska,&nbsp;danska&nbsp;och&nbsp;norska&nbsp;meteorkameror&nbsp;registrerade&nbsp;ett&nbsp;eldklot&nbsp;&ouml;ver&nbsp; Sk&aring;ne runt 18.25 CET i m&aring;ndags (28.11). &Auml;ven fr&aring;n Oxies horisont noterades fenomenet.\n<\/p>\n<p>\n\tMeteorforskaren <strong>Eric Stempels<\/strong> briefar om sin sajt (toppas av den nya &Ouml;landssm&auml;llen):<br \/>\n\t<a href=\"http:\/\/www.astro.uu.se\/meteorwiki\/FirstResults\" target=\"_blank\">http:\/\/www.astro.uu.se\/meteorwiki\/FirstResults<\/a><br \/>\n\tDanska massmedier uppm&auml;rksammade &quot;intr&auml;nglingen&quot; i m&aring;ndags som kan ha varit p&aring; 125 kg innan den brann upp under den sekundsnabba passagen l&auml;ngs en bana ovan Trelleborg-Karlshamn, ungef&auml;r.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Erasmus &ouml;de delas av m&aring;nga<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tSituationen &auml;r inte den allra b&auml;sta i Europa. <a href=\"http:\/\/www.nzz.ch\/schweiz\/sind-die-romands-schweizer-1.18327899\">H&auml;r &auml;r det Schweiz som f&aring;r p&aring; tafsen<\/a>, men egentligen handlar den om oss alla.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/11\/erasmus-chappatte-e1480508367397.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"erasmus-chappatte\" class=\"aligncenter size-full wp-image-68497\" height=\"256\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/11\/erasmus-chappatte-e1480508367397.jpg\" width=\"454\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tErasmus liv och verk &auml;r temat f&ouml;r &aring;rets Augustpristagare, fackbok,<em> Gutenberggalaxens nova. En ess&auml;ber&auml;ttelse om Erasmus av Rotterdam, humanismen och 1500-talets medierevolution<\/em><strong>. <\/strong>F&ouml;rfattare: <strong>Nina Burton.<\/strong><br \/>\n\tErasmus&nbsp; var v&auml;stv&auml;rldens f&ouml;rste b&auml;sts&auml;ljare, en flitigt n&auml;tverkande humanist som med boktryckarkonsten byggde broar mellan religion och vetenskap.\n<\/p>\n<p>\n\tI en fantasieggande ber&auml;ttelse f&aring;r vi f&ouml;lja den litter&auml;ra stj&auml;rnan Erasmus av Rotterdam under 1500-talets medierevolution i Europa.&nbsp;Med ett livfullt spr&aring;k ges en historielektion med perspektiv p&aring; v&aring;r egen tid.\n<\/p>\n<p>\n\tS&aring; st&aring;r det i reklamen, men det beh&ouml;ver inte vara fel f&ouml;r det. Boken SKA l&auml;sas!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Magnifika Orion Orion &auml;r min favoritstj&auml;rnbild, och det blir inte s&auml;mre&nbsp; f&ouml;r att H&aring;kan Barreg&aring;rd via facebook &ouml;verl&auml;mnat denna fotografiska studie till allm&auml;nhetens k&auml;nnedom &#8211; notera t ex snedst&auml;llda H&auml;sthuvudnebulosan ovan M42 under understa stj&auml;rnan i b&auml;ltet: Foto: H&aring;kan Barreg&aring;rd Hur l&aring;ngt ner i magnitudskalan har H&aring;kan kommit? Sj&auml;lv h&aring;ller jag p&aring; att rota i&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/11\/30\/nr-133-2016\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 133 2016<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68472"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=68472"}],"version-history":[{"count":27,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68472\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":68517,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68472\/revisions\/68517"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=68472"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=68472"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=68472"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}