{"id":68518,"date":"2016-12-02T12:53:41","date_gmt":"2016-12-02T11:53:41","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=68518"},"modified":"2016-12-03T12:09:22","modified_gmt":"2016-12-03T11:09:22","slug":"nr-134-2016","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/12\/02\/nr-134-2016\/","title":{"rendered":"Nr 134 2016"},"content":{"rendered":"<h2>\n\t<strong>Ljusstarkaste kvasaren hittills<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tTack till <strong>Hans Bengtsson<\/strong> som tipsar oss om att kvasaren (ibland definierad &auml;ven som en blazar) med beteckningen CTA 102 i Pegasus stj&auml;rnbild har drastiskt &ouml;kat i ljusstyrka, flera magnituder fr&aring;n vilomagnituden runt 17m,&nbsp; och svenska amat&ouml;rastronomer ligger i framkanten av observationerna. <a href=\"http:\/\/astronet.se\/phpBB3\/viewtopic.php?t=14139\">P&aring; sajten astronet.se kan vi f&ouml;lja dramatiken<\/a> med foto, ljuskurva, koordinater. Just nu ligger den visuellt n&aring;nstans mellan 11.5-12 magnituder. Och visar ingen avsikt att avta!\n<\/p>\n<p>\n\tKlassikern 3C 273 har tidigare varit k&auml;nd som den visuellt ljusaste p&aring; himlavalvet, men nu har vi en ny rekordh&aring;llare, n&aring;bar f&ouml;r de flesta amat&ouml;rastronomer med hyggligt goda teleskop.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"http:\/\/www.astronomerstelegram.org\/?read=9808\">Yrkesastronomerna &auml;r naturligtvis p&aring; hugget <\/a>och efterlyser m&auml;tningar som visar p&aring; sm&aring;&nbsp; ljusf&ouml;r&auml;ndringar p&aring; n&aring;gra timmar.\n<\/p>\n<p>\n\tKvasarer &auml;r gamla, de finns faktiskt inte l&auml;ngre i v&aring;rt nuvarande universum, utan det vi ser &auml;r skeenden i universums absoluta b&ouml;rjan n&auml;r galaxbildning med aktiva galaxk&auml;rnor, svarta h&aring;l m m &auml;gde rum. Den nu aktuella kvasaren s&auml;nde ut sitt ljus f&ouml;r 8 miljarder &aring;r sen.\n<\/p>\n<p>\n\tVariabelinternationalen AAVSO har<a href=\"https:\/\/www.aavso.org\/aavso-special-notice-426\"> en bra sammanfattning h&auml;r<\/a> av vad just denna kvasar &aring;tstadkommit senaste &aring;ren.\n<\/p>\n<p>\n\tRyssen<a href=\"http:\/\/spaceweathergallery.com\/full_image.php?image_name=Filipp-Romanov-EErEdEmEdN-_1480528707.jpg&amp;PHPSESSID=933q7q5pni8smb1ci4nkgu2fd6\"><strong> Filipp Romanov <\/strong>tog denna tidiga bild 30.11:<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/Filipp-Romanov-EErEdEmEdN-_1480528707-e1480674929926.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"filipp-romanov-eeredemedn-_1480528707\" class=\"aligncenter size-full wp-image-68527\" height=\"323\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/Filipp-Romanov-EErEdEmEdN-_1480528707-e1480674929926.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: spaceweather.com\/F Romanov<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t<span class=\"photoLocationText\">&nbsp;Det kommer garanterat att ramla in m&auml;ngder av material om fenomenet fr&aring;n stora och sm&aring; observatorier runt om i v&auml;rlden. M&auml;rkligt nog kan jag inte se att HST, Hubble-teleksopet, f&aring;tt n&aring;gra order om att avbryta p&aring;gpende projekt och i st&auml;llet syna kvasaren. &Auml;r den f&ouml;r ljus?<\/span>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong><span class=\"photoLocationText\">Plock fr&aring;n senaste storm&ouml;tet<\/span><\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t<span class=\"photoLocationText\">Rekordm&aring;nga var denna g&aring;ng p&aring; v&aring;rt m&ouml;te 1 december p&aring; gamla Tekniska museet i Malm&ouml; f&ouml;r att lyssna p&aring; <strong>David Dun&eacute;r<\/strong>, professorn i id&eacute;- och l&auml;rdomshistoria med astronomiska och astrobiologiska utblickar. Men vi hann &auml;ven med att ta del av <strong>Eva Dagneg&aring;rds<\/strong><\/span><span class=\"photoLocationText\"> fina bildkavalkad fr&aring;n superm&aring;nen senast&#8230; <\/span>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/Downloader-e1480678255285.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"downloader\" class=\"aligncenter size-full wp-image-68536\" height=\"333\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/Downloader-e1480678255285.jpg\" width=\"500\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Foto: Eva Dagneg&aring;rd<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t<span class=\"photoLocationText\">&#8230; liksom vi fick se <strong>Lars-&Aring;ke Truedssons<\/strong> solfl&auml;ckskurva 2001-2016. <a href=\"http:\/\/www.tbobs.se\/index.php\/hem\/49\/621-2787-solobservationer\">Fakta h&auml;r om hans drygt 2700 observationer till dato.<\/a><\/span>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/truedsson-2016-e1480678288477.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"truedsson-2016\" class=\"aligncenter size-full wp-image-68537\" height=\"377\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/truedsson-2016-e1480678288477.jpg\" width=\"500\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t&nbsp;\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla:L-&Aring; Truedsson<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t<span class=\"photoLocationText\">Lars-&Aring;ke hoppas vi ska bes&ouml;ka oss i v&aring;r och ber&auml;tta om sina m&aring;ng&aring;riga studier.<\/span>\n<\/p>\n<p>\n\t<span class=\"photoLocationText\">Inget storm&ouml;te utan lite skoj, och lundaprofessorn David Dun&eacute;r blev nog paff &ouml;ver denna avslutande bild p&aring; honom &#8211; tagen av <strong>M&aring;ns Lindell<\/strong>, en gemensam kompis som utbildar j&auml;gare. David gick kursen inf&ouml;r en forskningsresa till bj&ouml;rnrikt land d&auml;r alla forskare m&aring;ste b&auml;ra gev&auml;r f&ouml;r det egna skyddets skull.<\/span>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/NMS_0259-e1480678725311.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"nms_0259\" class=\"aligncenter size-full wp-image-68540\" height=\"253\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/NMS_0259-e1480678725311.jpg\" width=\"450\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Foto: M&aring;ns Lindell<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tHan fick &auml;ven en flaska J&auml;germeister som tack f&ouml;r sitt hyperintressanta f&ouml;redrag om kommunikation med utomjordingar i teori och praktik, vad som konstituerar en civilisation och dess f&ouml;rm&aring;ga att &#8211; kommunicera.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Wow!-signalen finns h&auml;r<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDe klassiska med radioastronomiska hj&auml;lpmedel uppf&aring;ngade signalerna 1977, Wow!, &aring;tergavs i sin helhet p&aring; <strong>David Dun&eacute;rs<\/strong> ASTB-f&ouml;rel&auml;sning ig&aring;r. Jag har ALDRIG h&ouml;rt denna uppspelning, som jag bara trodde var n&aring;gra sekunder l&aring;ng. I sj&auml;lva verket &auml;r &quot;s&auml;ndningen&quot; p&aring; 72 sekunder. Och oerh&ouml;rt diskussionsinbjudande. Vad handlade det om? Var kom signalerna ifr&aring;n? Inga naturliga f&ouml;rklaringar kunde ges.\n<\/p>\n<p>\n\tH&auml;r finns materialet p&aring; Youtube:\n<\/p>\n<p>\n\t<iframe allowfullscreen=\"\" frameborder=\"0\" height=\"315\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/OkycNvrpjCs\" width=\"560\"><\/iframe>\n<\/p>\n<p>\n\t&nbsp;\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Solen h&aring;ller tyst<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tAprop&aring;<strong> L-&Aring; Truedsson<\/strong>s ber&auml;kningar ovan: N&auml;stan inga solfl&auml;ckar kan observeras f&ouml;r tillf&auml;llet. Den ned&aring;tg&aring;ende trenden &auml;r p&aring;fallande, vilket &auml;ven <a href=\"http:\/\/photojournal.jpl.nasa.gov\/catalog\/PIA21207\">NASA:s SDO-teleskop noterar.<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Da capo f&ouml;r teori om Betlehemsstj&auml;rnan<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tNygammalt men denna g&aring;ng med mer substans: Nej, n&aring;gon stj&auml;rna var det inte, men m&ouml;jligen en gigantisk uppradning av planeter, sol och m&aring;ne p&aring; samma del av himlavalvet &#8211; cirka 6 &aring;r f Kr. Solen, m&aring;nen, Jupiter och Saturnus befann sig i Aries\/V&auml;duren och i grannstj&auml;rnbilderna kunde ses Venus, Mars och Merkurius.\n<\/p>\n<p>\n\tF&ouml;rst om 16 000 &aring;r kommer ett liknande arrangemang att upprepas.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>Grant Matthews<\/strong> heter astronomiprofessorn<a href=\"http:\/\/phys.org\/news\/2016-12-bethlehem-star.html\"> bakom ber&auml;kningen.<\/a>\n<\/p>\n<div style=\"position: absolute; left: -99999px;\">\n<p>\n\t\tStudying historical, astronomical and biblical records, Mathews believes the event that led the Magi&mdash;Zoroastrian priests of ancient Babylon and Mesopotamia&mdash;was an extremely rare planetary alignment occurring in 6 B.C., and the likes of which may never be seen again.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tDuring this alignment, the sun, Jupiter, the moon and Saturn were all in Aries, while Venus was next door in Pisces, and Mercury and Mars were on the other side in Taurus. At the time, Aries was also the location of the vernal equinox\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tRead more at: <a href=\"http:\/\/phys.org\/news\/2016-12-bethlehem-star.html#jCp\">http:\/\/phys.org\/news\/2016-12-bethlehem-star.html#jCp<\/a>\n\t<\/p>\n<\/div>\n<div style=\"position: absolute; left: -99999px;\">\n<p>\n\t\tStudying historical, astronomical and biblical records, Mathews believes the event that led the Magi&mdash;Zoroastrian priests of ancient Babylon and Mesopotamia&mdash;was an extremely rare planetary alignment occurring in 6 B.C., and the likes of which may never be seen again.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tDuring this alignment, the sun, Jupiter, the moon and Saturn were all in Aries, while Venus was next door in Pisces, and Mercury and Mars were on the other side in Taurus. At the time, Aries was also the location of the vernal equinox.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tThe presence of Jupiter and the moon signified the birth of a ruler with a special destiny.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tRead more at: <a href=\"http:\/\/phys.org\/news\/2016-12-bethlehem-star.html#jCp\">http:\/\/phys.org\/news\/2016-12-bethlehem-star.html#jCp<\/a>\n\t<\/p>\n<\/div>\n<h2>\n\t<strong><span class=\"photoLocationText\">Finns det ett samband?<\/span><\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t<span class=\"photoLocationText\"><strong>Lars Olefeldt<\/strong> undrar, och det g&ouml;r vi ju v&auml;l alla&#8230;.<\/span>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/wu1lksMC3fmM28G-Uun7FqWv30OX3EUqcNy5ufy-t5E-e1480677864502.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"wu1lksmc3fmm28g-uun7fqwv30ox3euqcny5ufy-t5e\" class=\"aligncenter size-full wp-image-68533\" height=\"338\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/wu1lksMC3fmM28G-Uun7FqWv30OX3EUqcNy5ufy-t5E-e1480677864502.jpg\" width=\"450\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: n&auml;tet<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Ljusstarkaste kvasaren hittills Tack till Hans Bengtsson som tipsar oss om att kvasaren (ibland definierad &auml;ven som en blazar) med beteckningen CTA 102 i Pegasus stj&auml;rnbild har drastiskt &ouml;kat i ljusstyrka, flera magnituder fr&aring;n vilomagnituden runt 17m,&nbsp; och svenska amat&ouml;rastronomer ligger i framkanten av observationerna. P&aring; sajten astronet.se kan vi f&ouml;lja dramatiken med foto, ljuskurva,&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/12\/02\/nr-134-2016\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 134 2016<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68518"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=68518"}],"version-history":[{"count":33,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68518\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":68566,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68518\/revisions\/68566"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=68518"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=68518"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=68518"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}