{"id":68580,"date":"2016-12-04T17:24:33","date_gmt":"2016-12-04T16:24:33","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=68580"},"modified":"2016-12-04T20:08:33","modified_gmt":"2016-12-04T19:08:33","slug":"nr-136-2016","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/12\/04\/nr-136-2016\/","title":{"rendered":"Nr 136 2016"},"content":{"rendered":"

\n\tFotoextra (2):<\/u><\/strong>
\n<\/h3>\n

\n\tKvasaren fjärrfotograferad i Oxie<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tFrån sin bostad i Lund har Peter Linde <\/strong>styrt upp vårt studium av kvasaren\/blazaren CTA 102 och noterat att den visuellt låg runt 12,9 magnituder 2 december. Peter använde sig av vårt fjärrstyrande teleskop på Tycho Brahe-observatoriet och satt varmt och gott och juligt inomhus vid sin uppkopplade dator.\n<\/p>\n

\n\t\"img_9439\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tUppkopplingen är på gång ut…<\/em>\n<\/p>\n

\n\t\"img_9443\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t.. till fjärrstyrda teleskopet vid Tycho Brahe-observatoriet i Oxie och…<\/em>\n<\/p>\n

\n\t\"cta-102-1\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t… här är resultatet. Bildkälla: P Linde\/TBO<\/em>\n<\/p>\n

\n\tNu till poängen:
\n\tPeter har skrivit om just denna kvasar i sin bok Jakten på liv i universum, <\/em>pp 215-216. Peter diskuterar där de sovjetiska forskare som menade att signalerna från CTA 102 var periodiska och artificiellt skapade, vilket astronomer i väst skarpt ifrågasatte.\n<\/p>\n

\n\tI dag vet vi bättre. CTA 102 tillhör naturen, inte "kulturen".\n<\/p>\n

\n\tM33 i närbild<\/strong>
\n<\/h2>\n
\n

\n\t\tMer fotospektakulärt från TBO: Peter Larsson<\/strong> har jobbat fram denna bild på M33, galaxen i Triangelns stjärnbild som ingår i den lokala galaxhopen.\n\t<\/p>\n

\n\t\tBakom Peters M33 finns 80 bilder à 180 sek, bilder som lagts ihop, stackats. Peters optik och teknik döljs inne i vårt tredje, minsta observationshus på TBO.\n\t<\/p>\n

\n\t\t– Så ungefär 4 timmars total exponering.\n\t<\/p>\n

\n\t\t \n\t<\/p>\n

\n\t\t\"m33_v2-1\"<\/a>\n\t<\/p>\n

\n\t\tFoto: Peter Larsson<\/em>\n\t<\/p>\n

\n\t\tPeter hotar med en kommande färgbild av samma galax, M33 som spelade så stor roll i galaxdebattens begynnelse. Holländaren Adriaan van Maanen<\/strong>, som jobbade på Mount Wilson, tyckte sig se rörelser i spiralerna, vilket – om observationerna stämde – skulle placerat M33 inuti Vintergatan.\n\t<\/p>\n

\n\t\tVår egen Knut Lundmark<\/strong> satte sig i en källare i Pasadena, Californien, och kontrollräknade van Maanens mätningar. Lundmark upptäckte systematiska fel och kunde därefter placera M33 i den intergalaktiska världen.\n\t<\/p>\n

\n\t\tI dag tror astronomer, att när Andromedagalaxen, M31, om några mijlarder år kommer att kollidera med Vintergatan, så kommer M33 att smälla in i vår hemmagalax före M31.\n\t<\/p>\n

\n\t\tFakta om M33:<\/u><\/strong>\n\t<\/p>\n

\n\t\t* Skenbar massa: ~50 miljarder M\u2609<\/span>\n\t<\/p>\n

\n\t\t* Avstånd<\/span>: 2 723 000 ljusår<\/span>\n\t<\/p>\n

\n\t\t* Antal stjärnor: 40 miljarder<\/span>\n\t<\/p>\n

\n\t\t* Vinkelstorlek på himlavalvet: 75×45 bågminuter (ung dubbla fullmånen i längdriktningen)<\/span>\n\t<\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Fotoextra (2): Kvasaren fjärrfotograferad i Oxie Från sin bostad i Lund har Peter Linde styrt upp vårt studium av kvasaren\/blazaren CTA 102 och noterat att den visuellt låg runt 12,9 magnituder 2 december. Peter använde sig av vårt fjärrstyrande teleskop på Tycho Brahe-observatoriet och satt varmt och gott och juligt inomhus vid sin uppkopplade dator.… L\u00e4s mer »Nr 136 2016<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68580"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=68580"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68580\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":68596,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68580\/revisions\/68596"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=68580"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=68580"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=68580"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}