{"id":68640,"date":"2016-12-07T11:53:42","date_gmt":"2016-12-07T10:53:42","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=68640"},"modified":"2016-12-07T11:53:42","modified_gmt":"2016-12-07T10:53:42","slug":"nr-138-2016","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/12\/07\/nr-138-2016\/","title":{"rendered":"Nr 138 2016"},"content":{"rendered":"<h2>\n\t<strong>Fokus p&aring; Saturnus sexh&ouml;rning<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tNu b&ouml;rjar rapporterna str&ouml;mma in fr&aring;n<a href=\"http:\/\/www.jpl.nasa.gov\/news\/news.php?release=2016-311\"> Cassini-sondens avslutande n&auml;rstudier av Saturnus<\/a>: Av den mytiska sexh&ouml;rningen (hexagonen) vid gasj&auml;ttens vind- och jetstr&ouml;msbem&auml;ngda norra pol syns en del p&aring; denna bild, &ouml;vers&auml;nd till oss p&aring; jorden s&aring; sent som 3 december.\n<\/p>\n<p>\n\tAvst&aring;ndet var d&aring; 390 000 km, och uppl&ouml;sningen 1 pixel = 23 km.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/PIA21052_hires1-e1481103455288.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"pia21052_hires\" class=\"aligncenter size-full wp-image-68655\" height=\"600\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/PIA21052_hires1-e1481103455288.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: NASA\/JPL-Caltech\/Space Science Institute<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tVarje sida av sexh&ouml;rningen har en l&auml;ngd motsvarande jordklotets diameter.\n<\/p>\n<p>\n\tVid sj&auml;lva nordpolen kan vi se en cirkul&auml;r storm dra fram.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>&Ouml;verraskande ESO-fynd om den m&ouml;rka materians f&ouml;rdelning<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDagens ESO-nyhet handlar om analysen av en gigantisk ny kartl&auml;ggning av galaxer som gjorts med ESO:s VLT kartl&auml;ggningsteleskop i Chile:\n<\/p>\n<p>\n\tHuvudfyndet &auml;r att m&ouml;rk materia kan vara mindre t&auml;tpackade och mer j&auml;mnt f&ouml;rdelat i rymden &auml;n man tidigare trott.\n<\/p>\n<p>\n\tPressmeddelandet med bilder och filmer finns p&aring;:<br \/>\n\t<a href=\"http:\/\/eso.us2.list-manage.com\/track\/click?u=c35dd77ef962de779092c970b&amp;id=a8ddfd3ab9&amp;e=93da1e4fef\" style=\"color: rgb(51,102,153);font-weight: normal;text-decoration: underline;\">http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1642<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Full&ouml;digt p&aring; TBO &#8211; med klurig fr&aring;ga<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tTisdagkv&auml;llen (6.12) ute p&aring; Tycho Brahe-observatoriet var en livlig historia med skolklass hos astropedagogen <strong>Peter Hemborg, Peter Larsson<\/strong> fotograferade&nbsp; M33 via diverse filter i sitt &quot;hus&quot;, fj&auml;rrstyraren synade CTA 102 och v&aring;r Meade riktades mot diverse himlakroppar inklusive m&aring;nen &#8211; v&aring;ra trevliga kursdeltagare i v&aring;r kurs med Medborgarskolan hade &auml;ntligen stj&auml;rnklart. S&aring; det blev lite stj&auml;rnbilds-ABC, kikande genom v&aring;r upps&auml;ttniong f&auml;ltkikare p&aring; M31, M42, Plejaderna m m. En full&ouml;dig f&ouml;rest&auml;llning!\n<\/p>\n<p>\n\tEn fr&aring;ga p&aring; kursen var varf&ouml;r vi kallar vissa kometer &quot;sopstationer&quot;. Fel valt ord av W-bloggens f&ouml;rel&auml;sare!&nbsp; P&aring; engelska &auml;r uttrycket rubble pile, vilket betyder grush&ouml;g, allts&aring; att en komet eller en asteroid inte &auml;r i ett helgjutet stycke utan best&aring;r av por&ouml;st material som av gravitationen f&ouml;sts upp till en h&ouml;g i tidernas begynnelse. Fickor finns mellan delarna.\n<\/p>\n<p>\n\tEn typisk grush&ouml;g, asteroiden med katalogbeteckningen 2011 MD,&nbsp; t&auml;nker sig en rymdkonstn&auml;r ser ut s&aring; h&auml;r:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/pia18456-full_0-1024x575-e1481102353457.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"pia18456-full_0-1024x575\" class=\"aligncenter size-full wp-image-68646\" height=\"309\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/pia18456-full_0-1024x575-e1481102353457.jpg\" width=\"550\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: NASA\/JPL-Caltech<\/em>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Kvasarnytt<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tN&auml;r<strong> Peter &amp; Peter (Linde &amp; Larsson) <\/strong>6.12 kollade in CTA 102 med v&aring;r fj&auml;rrstyrare p&aring; TBO, tycktes kvasaren ha &ouml;kat n&aring;got i ljusstyrka. Den &quot;fladdrar&quot; uppenbarligen och observationen mots&auml;gs inte av ljuskurkvan hos AAVSO (<a href=\"http:\/\/astronet.se\/phpBB3\/viewtopic.php?f=5&amp;t=14139&amp;start=60\">se astronet.se<\/a>).\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Hur stor &auml;r Rosetta-kometen?<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tRosetta-sondens&nbsp; aktiva&nbsp; <a href=\"http:\/\/www.esa.int\/Our_Activities\/Space_Science\/Rosetta\">utforskning av kometen 67P\/Churyumov-Gerasimenko<\/a>&nbsp; upph&ouml;rde i och med att sonden till&auml;ts st&ouml;rsta ner p&aring; kometen i h&ouml;stas, vilket inte betyder att forskningen upph&ouml;rt. Tv&auml;rtom dyker hela tiden upp nya rapporter, bl a om den sv&aring;ridentifierade f&ouml;rekomsten av koldioxid.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>Lars Olefeldt<\/strong> st&auml;llde sig fr&aring;gan hur stor &auml;r kometen egentligen j&auml;mf&ouml;rt med en stad p&aring; jorden? Han blev inte svaret skyldig.&nbsp; Det &auml;r ingen d&aring;lig bamse till komet lagd &ouml;ver Los Angeles, men det finns v&auml;rre exempel snurrande d&auml;r ute.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/fce9c3f9-668e-439d-af9a-c63a9966399d-e1481106881693.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"fce9c3f9-668e-439d-af9a-c63a9966399d\" class=\"aligncenter size-full wp-image-68659\" height=\"446\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/fce9c3f9-668e-439d-af9a-c63a9966399d-e1481106881693.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: Matt Wang\/https:\/\/www.flickr.com\/photos\/anosmicovni\/14677927249\/<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Fokus p&aring; Saturnus sexh&ouml;rning Nu b&ouml;rjar rapporterna str&ouml;mma in fr&aring;n Cassini-sondens avslutande n&auml;rstudier av Saturnus: Av den mytiska sexh&ouml;rningen (hexagonen) vid gasj&auml;ttens vind- och jetstr&ouml;msbem&auml;ngda norra pol syns en del p&aring; denna bild, &ouml;vers&auml;nd till oss p&aring; jorden s&aring; sent som 3 december. Avst&aring;ndet var d&aring; 390 000 km, och uppl&ouml;sningen 1 pixel = 23&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/12\/07\/nr-138-2016\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 138 2016<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68640"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=68640"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68640\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":68664,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68640\/revisions\/68664"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=68640"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=68640"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=68640"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}