{"id":68688,"date":"2016-12-10T11:27:44","date_gmt":"2016-12-10T10:27:44","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=68688"},"modified":"2016-12-10T21:27:34","modified_gmt":"2016-12-10T20:27:34","slug":"nr-140-2016","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/12\/10\/nr-140-2016\/","title":{"rendered":"Nr 140 2016"},"content":{"rendered":"<h2>\n\t<strong>&quot;Stekta &auml;gget&quot; studerat av svenska radioastronomer<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tV&aring;ra inhemska radioastronomer ligger i den ber&ouml;mda framkanten av forskningen i radiospektrumet. Nu har ett team fr&aring;n Onsala &#8211; plus kolleger runt om i v&auml;rlden &#8211; med astronomen <strong>Sofia Wallstr&ouml;m <\/strong>som f&ouml;rsta namn med hj&auml;lp av det fantastiska ALMA-maskineriet<a href=\"https:\/\/arxiv.org\/pdf\/1612.02510v1.pdf\"> studerat stj&auml;rnan&nbsp;IRAS 17163-3907, f&ouml;rbunden med Stekta &auml;gget-nebulosan (&quot;Fried egg<\/a>&quot;).\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>* Det &auml;r f&ouml;rsta g&aring;ngen jag<\/strong> som glad nyhetsjagande amat&ouml;r i den astronomiska bisnissen l&auml;r mig n&aring;got om fenomenet med yellow hypergigants (&quot;gula hyperj&auml;ttar&quot;): Stj&auml;rnor med stor oms&auml;ttning, framf&ouml;r allt med enorma massutfl&ouml;den.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/eso1136a-e1481364450476.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"eso1136a\" class=\"aligncenter size-full wp-image-68740\" height=\"450\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/eso1136a-e1481364450476.jpg\" width=\"450\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Stekta &auml;gget med stj&auml;rnan i mitten. Bildk&auml;lla: ESO\/E. Lagadec<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>* Skapelseber&auml;ttelsen i korthet.<\/strong> Initialt&nbsp; r&ouml;r vi oss med massiva stj&auml;rnor i spannet 8-40 solmassor, som efter&nbsp; kort tid p&aring; huvudserien (10 miljoner &aring;r, ca) utvecklas till stora och r&ouml;da superj&auml;ttar. De allra massivaste, de med &ouml;ver 20 ggr solmassan, genomg&aring;r p&aring; extremkorta tiden 100-1000 &aring;r det gula hyperj&auml;tte-stadiet, d&auml;refter rundar de av med att bli lumin&ouml;sa bl&aring; variabler och allra sist Wolf Rayet-stj&auml;rnor (klassikerna, uppt&auml;ckta redan p&aring; 1800-talets mitt)\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>* Utvecklingen &auml;r dramatisk<\/strong>, och radioastronomerna har nu utforskat stj&auml;rnans massutfl&ouml;den och den CO-anrikade klumpartade (&quot;clumpy&quot;) stoftring som ing&aring;r i nebulositeten. Stj&auml;rnvinden &auml;r intensiv och samspelet med den interstell&auml;ra materian &auml;r komplex. Det ing&aring;r dessutom en b&aring;ge (&quot;western arc&quot;) och en sporre (&quot;spur&quot;) som &auml;r l&auml;tt sv&aring;rbegripliga, s&aring; ALMA l&auml;r f&aring; g&ouml;ra fler n&auml;rstudier fram&ouml;ver. &Auml;r allt h&auml;r skapat av stj&auml;rnan eller finns det en annan f&ouml;rhistoria?\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>* Fr&aring;gan st&auml;lls om IRAS 17163-3907<\/strong> rentav &auml;r ett bin&auml;rt system och om det kan f&ouml;rklara t ex torsons\/CO-ringens utseende runt stj&auml;rnan.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>* Sp&auml;nnande, sp&auml;nnande!<\/strong>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong><u>PS.<\/u><\/strong>\n<\/p>\n<p>\n\tSofia Wallstr&ouml;m skrev vi om p&aring; W-bloggen n&auml;r hon forskade ombord p&aring; det flygande IR-observatoriet &#8211; SOFIA!\n<\/p>\n<p>\n\tI &aring;r lade hon fram <a href=\"http:\/\/publications.lib.chalmers.se\/publication\/233973\">sin doktorsavhandling <em>The death throes of massive stars<\/em><\/a>, d&auml;r &quot;Stekta &auml;gget&quot; &auml;r en viktig ingrediens.\n<\/p>\n<p>\n\tHon &auml;r numera via en postdoctj&auml;nst knuten till radioastronomin p&aring; Taiwan.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/sofia_wallstrom_690x330px-e1481364622296.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"sofia_wallstrom_690x330px\" class=\"aligncenter size-full wp-image-68742\" height=\"143\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/sofia_wallstrom_690x330px-e1481364622296.jpg\" width=\"236\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/sofia_wallstrom_690x330px-e1481364622296.jpg 236w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/sofia_wallstrom_690x330px-e1481364622296-200x121.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 236px) 100vw, 236px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: Chalmers<\/em>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Jordens &ouml;de<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tMer fr&aring;n ALMA! Vad h&auml;nder n&auml;r solen om fem-sex miljarder &aring;r &ouml;verg&aring;r fr&aring;n en fin och lugn gul sol till en r&ouml;d j&auml;tte och till en planetarisk nebulosa-stj&auml;rna? Det har nu <a href=\"http:\/\/www.aanda.org\/articles\/aa\/abs\/2016\/12\/aa29877-16\/aa29877-16.html\">utretts av n&aring;gra forskare som fokuserat p&aring; stj&auml;rnan&nbsp; L<span class=\"simple-math\"><sub>2<\/sub><\/span>&thinsp;Puppis (<span class=\"simple-math\"><i>d<\/i> = 64<\/span> pc)<\/a>, som tillh&ouml;r den asymptopiska j&auml;ttegrenen i <strong>Hertzsprung-Russel<\/strong>-diagrammet.\n<\/p>\n<p>\n\tDet senare&nbsp; l&aring;ter abrakadabra men astronomer &auml;lskar att sv&auml;nga sig med obegripligheter. H&auml;r f&aring;r det r&auml;cka med att p&aring;peka att det handlar om en stj&auml;rna i sent utvecklingsstadium, dit solen kommer, en stj&auml;rna d&auml;r f&ouml;rst v&auml;tet, sen allt helium f&ouml;rbrukats.\n<\/p>\n<p>\n\tL<span class=\"simple-math\"><sub>2<\/sub><\/span>&thinsp;Pup A har en planet med massan&nbsp; <span class=\"simple-math\"><i>m<\/i><sub>B<\/sub> = 12 &plusmn; 16 <i>M<\/i><sub>Jup<\/sub><\/span>. L<span class=\"simple-math\"><sub>2<\/sub><\/span>&thinsp;Pup B. Kanske den kan l&auml;ra oss, trots dess storlek, vad som h&auml;nder med oss sj&auml;lva och v&aring;r hemplanet.\n<\/p>\n<h2 class=\"western\" style=\"margin-bottom: 0cm; line-height: 100%;\">\n\t<strong>Medborgarastronomer hittar unikt neutronstj&auml;rna\/pulsar-par<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p class=\"western\" style=\"margin-bottom: 0cm; line-height: 100%;\">\n\tCitizen science har resulterat i detta sensationella<a href=\"http:\/\/www.mpifr-bonn.mpg.de\/pressreleases\/2016\/14\"> neutronstj&auml;rna\/pulsar-fynd.<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Selfie fr&aring;n XMM-Newton<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tN&auml;r den&nbsp; r&ouml;ntgendetekterande sonden XMM-Newton s&auml;ndes upp i slutet av december 1999, <a href=\"http:\/\/phys.org\/news\/2015-05-image-xmm-newton-self-portraits-planet-earth.html\">riktades kamerorna &auml;ven mot jordklotet<\/a> &#8211; och vi fick denna selfie efter en tid in i &aring;r 2000.\n<\/p>\n<p>\n\tBegreppet selfie tror jag inte fanns vid denna tid, by the way.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/1-imagexmmnewt-e1481205992497.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"1-imagexmmnewt\" class=\"aligncenter size-full wp-image-68691\" height=\"338\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/1-imagexmmnewt-e1481205992497.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: Nasa<\/em>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Patricks m&aring;nintresse<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t<strong>Patrick Moores<\/strong> intresse f&ouml;r m&aring;nen skrev han om i f&ouml;rsta numret av <em>The Sky at Night Magazine<\/em>.<a href=\"http:\/\/www.skyatnightmagazine.com\/news\/patrick-moore-mapping-moon\"> Artikeln &aring;terges nu i samband <\/a>med att det g&aring;tt fyra &aring;r sedan han avled.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>John Glenn ur tiden &#8211; den &auml;ldste (hittills) i rymden<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tJohn Glenn, USA:s f&ouml;rste &quot;riktige&quot; astronaut i rymden, har ju g&aring;tt ur tiden. Han levde p&aring; jordklotet 1921-2016 e Kr.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>Lars Olefeldt&nbsp; <\/strong>erinrar om &quot;Glenn &ouml;ver sj&ouml; och strand&quot; och vi noterar att han blev en stark f&ouml;respr&aring;kare f&ouml;r det amerikanska rymdprogrammet som senator. P&aring; 90-talet blev han dessutom den &auml;ldste i rymden, 77 &aring;r gammal. Detta har inbjudit till diverse kommentarorer genom &aring;ren,<a href=\"https:\/\/www.mystorybook.com\/books\/31245\"> som denna av <strong>Paige Calloway<\/strong>:<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/johnglenncartoon-e1481311658838.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"johnglenncartoon\" class=\"aligncenter size-full wp-image-68717\" height=\"456\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/johnglenncartoon-e1481311658838.jpg\" width=\"350\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tJohn Glenn tillh&ouml;rde som hela Mercury-g&auml;nget ens ungdoms hj&auml;ltar. De var gjorda av det r&auml;tta virket.\n<\/p>\n<h2 class=\"western\" style=\"margin-bottom: 0cm; line-height: 100%;\">\n\t<strong>Dikt om vintersolst&aring;ndet<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p class=\"western\" style=\"margin-bottom: 0cm; line-height: 100%;\">\n\tTack till idrottskompisen, Gammeldansken <strong>Thorild Nilsson,<\/strong> som lovar l&auml;sa denna av honom sj&auml;lv f&ouml;rfattade dikt\n<\/p>\n<p class=\"western\" style=\"margin-bottom: 0cm; line-height: 100%;\">\n\tH&Ouml;GT n&auml;r han sitter p&aring; t&aring;get &ouml;ver &Ouml;resund 21 december:\n<\/p>\n<h3 class=\"western\" style=\"margin-bottom: 0cm; line-height: 100%; text-align: center;\">\n\tVintersolst&aring;nd<br \/>\n<\/h3>\n<h3 class=\"western\" style=\"margin-bottom: 0cm; line-height: 100%; text-align: center;\">\n\tom &auml;n sent omsider<br \/>\n<\/h3>\n<h3 class=\"western\" style=\"margin-bottom: 0cm; line-height: 100%; text-align: center;\">\n\tDet v&auml;nder igen<br \/>\n<\/h3>\n<h3 class=\"western\" style=\"margin-bottom: 0cm; line-height: 100%; text-align: center;\">\n\tmot ljusare tider<br \/>\n<\/h3>\n<h3 class=\"western\" style=\"margin-bottom: 0cm; line-height: 100%; text-align: center;\">\n\tI denna stund<br \/>\n<\/h3>\n<h3 class=\"western\" style=\"margin-bottom: 0cm; line-height: 100%; text-align: center;\">\n\t&auml;r livet en fr&ouml;jd<br \/>\n<\/h3>\n<h3 class=\"western\" style=\"margin-bottom: 0cm; line-height: 100%; text-align: center;\">\n\tD&aring; solen p&aring; himlen<br \/>\n<\/h3>\n<h3 class=\"western\" style=\"margin-bottom: 0cm; line-height: 100%; text-align: center;\">\n\t&aring;ter tar h&ouml;jd<br \/>\n<\/h3>\n<p>\n\tVintersolst&aring;ndet, n&auml;r solen r&ouml;r sig f&ouml;rbi ekliptikans sydligaste punkt,&nbsp; intr&auml;ffar n&auml;r v&aring;ra klockor visar 11:44. F&ouml;r den som rest ett halvt varv runt jorden visar klockorna vid samma himlah&auml;ndelse 23:44 &#8211; 20 december!\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/beautiful-winter-solstice-scenery1366x76854654-e1481343492698.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"beautiful-winter-solstice-scenery1366x76854654\" class=\"aligncenter size-full wp-image-68721\" height=\"337\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/beautiful-winter-solstice-scenery1366x76854654-e1481343492698.jpg\" width=\"600\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>&quot;Stekta &auml;gget&quot; studerat av svenska radioastronomer V&aring;ra inhemska radioastronomer ligger i den ber&ouml;mda framkanten av forskningen i radiospektrumet. Nu har ett team fr&aring;n Onsala &#8211; plus kolleger runt om i v&auml;rlden &#8211; med astronomen Sofia Wallstr&ouml;m som f&ouml;rsta namn med hj&auml;lp av det fantastiska ALMA-maskineriet studerat stj&auml;rnan&nbsp;IRAS 17163-3907, f&ouml;rbunden med Stekta &auml;gget-nebulosan (&quot;Fried egg&quot;). *&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/12\/10\/nr-140-2016\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 140 2016<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68688"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=68688"}],"version-history":[{"count":56,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68688\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":68759,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68688\/revisions\/68759"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=68688"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=68688"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=68688"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}