{"id":68688,"date":"2016-12-10T11:27:44","date_gmt":"2016-12-10T10:27:44","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=68688"},"modified":"2016-12-10T21:27:34","modified_gmt":"2016-12-10T20:27:34","slug":"nr-140-2016","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/12\/10\/nr-140-2016\/","title":{"rendered":"Nr 140 2016"},"content":{"rendered":"

\n\t"Stekta ägget" studerat av svenska radioastronomer<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tVåra inhemska radioastronomer ligger i den berömda framkanten av forskningen i radiospektrumet. Nu har ett team från Onsala – plus kolleger runt om i världen – med astronomen Sofia Wallström <\/strong>som första namn med hjälp av det fantastiska ALMA-maskineriet studerat stjärnan IRAS 17163-3907, förbunden med Stekta ägget-nebulosan ("Fried egg<\/a>").\n<\/p>\n

\n\t* Det är första gången jag<\/strong> som glad nyhetsjagande amatör i den astronomiska bisnissen lär mig något om fenomenet med yellow hypergigants ("gula hyperjättar"): Stjärnor med stor omsättning, framför allt med enorma massutflöden.\n<\/p>\n

\n\t\"eso1136a\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tStekta ägget med stjärnan i mitten. Bildkälla: ESO\/E. Lagadec<\/em>\n<\/p>\n

\n\t* Skapelseberättelsen i korthet.<\/strong> Initialt  rör vi oss med massiva stjärnor i spannet 8-40 solmassor, som efter  kort tid på huvudserien (10 miljoner år, ca) utvecklas till stora och röda superjättar. De allra massivaste, de med över 20 ggr solmassan, genomgår på extremkorta tiden 100-1000 år det gula hyperjätte-stadiet, därefter rundar de av med att bli luminösa blå variabler och allra sist Wolf Rayet-stjärnor (klassikerna, upptäckta redan på 1800-talets mitt)\n<\/p>\n

\n\t* Utvecklingen är dramatisk<\/strong>, och radioastronomerna har nu utforskat stjärnans massutflöden och den CO-anrikade klumpartade ("clumpy") stoftring som ingår i nebulositeten. Stjärnvinden är intensiv och samspelet med den interstellära materian är komplex. Det ingår dessutom en båge ("western arc") och en sporre ("spur") som är lätt svårbegripliga, så ALMA lär få göra fler närstudier framöver. Är allt här skapat av stjärnan eller finns det en annan förhistoria?\n<\/p>\n

\n\t* Frågan ställs om IRAS 17163-3907<\/strong> rentav är ett binärt system och om det kan förklara t ex torsons\/CO-ringens utseende runt stjärnan.\n<\/p>\n

\n\t* Spännande, spännande!<\/strong>\n<\/p>\n

\n\tPS.<\/u><\/strong>\n<\/p>\n

\n\tSofia Wallström skrev vi om på W-bloggen när hon forskade ombord på det flygande IR-observatoriet – SOFIA!\n<\/p>\n

\n\tI år lade hon fram sin doktorsavhandling The death throes of massive stars<\/em><\/a>, där "Stekta ägget" är en viktig ingrediens.\n<\/p>\n

\n\tHon är numera via en postdoctjänst knuten till radioastronomin på Taiwan.\n<\/p>\n

\n\t\"sofia_wallstrom_690x330px\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: Chalmers<\/em>\n<\/p>\n

\n\tJordens öde<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tMer från ALMA! Vad händer när solen om fem-sex miljarder år övergår från en fin och lugn gul sol till en röd jätte och till en planetarisk nebulosa-stjärna? Det har nu utretts av några forskare som fokuserat på stjärnan  L2<\/sub><\/span> Puppis (d<\/i> = 64<\/span> pc)<\/a>, som tillhör den asymptopiska jättegrenen i Hertzsprung-Russel<\/strong>-diagrammet.\n<\/p>\n

\n\tDet senare  låter abrakadabra men astronomer älskar att svänga sig med obegripligheter. Här får det räcka med att påpeka att det handlar om en stjärna i sent utvecklingsstadium, dit solen kommer, en stjärna där först vätet, sen allt helium förbrukats.\n<\/p>\n

\n\tL2<\/sub><\/span> Pup A har en planet med massan  m<\/i>B<\/sub> = 12 ± 16 M<\/i>Jup<\/sub><\/span>. L2<\/sub><\/span> Pup B. Kanske den kan lära oss, trots dess storlek, vad som händer med oss själva och vår hemplanet.\n<\/p>\n

\n\tMedborgarastronomer hittar unikt neutronstjärna\/pulsar-par<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tCitizen science har resulterat i detta sensationella neutronstjärna\/pulsar-fynd.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tSelfie från XMM-Newton<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tNär den  röntgendetekterande sonden XMM-Newton sändes upp i slutet av december 1999, riktades kamerorna även mot jordklotet<\/a> – och vi fick denna selfie efter en tid in i år 2000.\n<\/p>\n

\n\tBegreppet selfie tror jag inte fanns vid denna tid, by the way.\n<\/p>\n

\n\t\"1-imagexmmnewt\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: Nasa<\/em>\n<\/p>\n

\n\tPatricks månintresse<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tPatrick Moores<\/strong> intresse för månen skrev han om i första numret av The Sky at Night Magazine<\/em>. Artikeln återges nu i samband <\/a>med att det gått fyra år sedan han avled.\n<\/p>\n

\n\tJohn Glenn ur tiden – den äldste (hittills) i rymden<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tJohn Glenn, USA:s förste "riktige" astronaut i rymden, har ju gått ur tiden. Han levde på jordklotet 1921-2016 e Kr.\n<\/p>\n

\n\tLars Olefeldt  <\/strong>erinrar om "Glenn över sjö och strand" och vi noterar att han blev en stark förespråkare för det amerikanska rymdprogrammet som senator. På 90-talet blev han dessutom den äldste i rymden, 77 år gammal. Detta har inbjudit till diverse kommentarorer genom åren, som denna av Paige Calloway<\/strong>:<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\"johnglenncartoon\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tJohn Glenn tillhörde som hela Mercury-gänget ens ungdoms hjältar. De var gjorda av det rätta virket.\n<\/p>\n

\n\tDikt om vintersolståndet<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tTack till idrottskompisen, Gammeldansken Thorild Nilsson,<\/strong> som lovar läsa denna av honom själv författade dikt\n<\/p>\n

\n\tHÖGT när han sitter på tåget över Öresund 21 december:\n<\/p>\n

\n\tVintersolstånd
\n<\/h3>\n

\n\tom än sent omsider
\n<\/h3>\n

\n\tDet vänder igen
\n<\/h3>\n

\n\tmot ljusare tider
\n<\/h3>\n

\n\tI denna stund
\n<\/h3>\n

\n\tär livet en fröjd
\n<\/h3>\n

\n\tDå solen på himlen
\n<\/h3>\n

\n\tåter tar höjd
\n<\/h3>\n

\n\tVintersolståndet, när solen rör sig förbi ekliptikans sydligaste punkt,  inträffar när våra klockor visar 11:44. För den som rest ett halvt varv runt jorden visar klockorna vid samma himlahändelse 23:44 – 20 december!\n<\/p>\n

\n\t\"beautiful-winter-solstice-scenery1366x76854654\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

"Stekta ägget" studerat av svenska radioastronomer Våra inhemska radioastronomer ligger i den berömda framkanten av forskningen i radiospektrumet. Nu har ett team från Onsala – plus kolleger runt om i världen – med astronomen Sofia Wallström som första namn med hjälp av det fantastiska ALMA-maskineriet studerat stjärnan IRAS 17163-3907, förbunden med Stekta ägget-nebulosan ("Fried egg"). *… L\u00e4s mer »Nr 140 2016<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68688"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=68688"}],"version-history":[{"count":56,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68688\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":68759,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68688\/revisions\/68759"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=68688"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=68688"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=68688"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}