{"id":68801,"date":"2016-12-12T18:33:48","date_gmt":"2016-12-12T17:33:48","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=68801"},"modified":"2016-12-12T22:02:50","modified_gmt":"2016-12-12T21:02:50","slug":"nr-141-2016","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/12\/12\/nr-141-2016\/","title":{"rendered":"Nr 141 2016"},"content":{"rendered":"<h3 class=\"text_intro pr_first\">\n\t<strong><u>Supernova frias:<\/u><\/strong><br \/>\n<\/h3>\n<h2 class=\"text_intro pr_first\">\n\t<strong>Ett svart h&aring;l &auml;r den skyldige!<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\tEn utomordentligt lysande ljuspunkt som setts i en avl&auml;gsen galax med namnet ASASSN-15lh kan vara den ljusaste supernovan som n&aring;gonsin sk&aring;dats. Men nya observationer fr&aring;n flera observatorier, inklusive ESO, g&ouml;r nu att man tvivlar p&aring; denna klassifikation. Ist&auml;llet f&ouml;resl&aring;r en grupp av astronomer att k&auml;llan &auml;r en h&auml;ndelse som &auml;r &auml;nnu mer extrem och s&auml;llsynt &ndash; ett snabbt roterande svart h&aring;l som sliter is&auml;r en passerande stj&auml;rna som kommit alltf&ouml;r n&auml;ra.\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/eso1644a.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Close-up of star near a supermassive black hole (artist\u2019s impr\" class=\"aligncenter size-full wp-image-68813\" height=\"467\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/eso1644a.jpg\" width=\"700\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/eso1644a.jpg 700w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/eso1644a-300x200.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/eso1644a-200x133.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 700px) 100vw, 700px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\" style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Rymdartistens bild av det superdramatiska skeendet. Ill: ESO, ESA\/Hubble, M. Kornmesser<\/em>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><strong>&nbsp;* Under 2015<\/strong> uppt&auml;ckte projektet <\/span><a href=\"http:\/\/www.astronomy.ohio-state.edu\/%7Eassassin\/index.shtml\"><span>All Sky Automated Survey for SuperNovae<\/span><\/a><span> (ASAS-SN) en h&auml;ndelse som fick namnet ASASSN-15lh. Den rapporterades vara den ljusaste supernovan n&aring;gonsin &ndash; och kategoriserades som en superljus supernova, det vill s&auml;ga explosionen av en extremt massiv stj&auml;rna som n&aring;tt slutet av sitt liv. Den var dubbelt s&aring; ljus j&auml;mf&ouml;rt med den tidigare rekordh&aring;llaren, och lyste som mest 20 g&aring;nger starkare &auml;n hela v&aring;r galax, Vintergatan.<\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><strong>* Ett internationellt <\/strong>forskarlag lett av <strong>Giorgos Leloudas<\/strong> vid Weizmann Institute of Science i Israel och Dark Cosmology Centre i Danmark, har nu gjort ytterligare observationer av den avl&auml;gsna galaxen, cirka 4 miljarder ljus&aring;r fr&aring;n jorden, d&auml;r explosionen &auml;gde rum och har f&ouml;reslagit en ny f&ouml;rklaring f&ouml;r denna extraordin&auml;ra h&auml;ndelse.<\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><strong>* &ndash; Vi observerade <\/strong>k&auml;llan under 10 m&aring;nader efter utbrottet och har kommit fram till att en extremt ljus supernova inte &auml;r en sannolik f&ouml;rklaring. V&aring;ra resultat pekar p&aring; att h&auml;ndelsen orsakades av ett snabbt roterande supermassivt svart h&aring;l som f&ouml;rst&ouml;rde en stj&auml;rna med l&aring;g massa, f&ouml;rklarar Leloudas. <\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><strong>* Forskarlaget bygger<\/strong> sina nya slutsatser fr&aring;n observationer med ett antal olika mark- och rymdbaserade teleskop.<\/span>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>* &ndash; Det finns flera<\/strong> oberoende aspekter med observationerna som tyder p&aring; att denna h&auml;ndelse verkligen orsakades av gravitationell s&ouml;nderslitning och inte en ljusstark supernova, f&ouml;rklarar medf&ouml;rfattaren <strong>Morgan Fraser<\/strong>, University of Cambridge i Storbritannien (numera verksam vid University College Dublin, Irland).\n<\/p>\n<p>\n\tEn demonstrativ Youtube-snutt p&aring; knappa minuten ter sig p&aring; f&ouml;ljande vis:\n<\/p>\n<p>\n\t<iframe allowfullscreen=\"\" frameborder=\"0\" height=\"315\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/4YzWosQYg6Q\" width=\"560\"><\/iframe>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><strong>* Framf&ouml;rallt visar <\/strong>forskarnas m&auml;tdata&nbsp;under 10 m&aring;nader av uppf&ouml;ljande observationer att h&auml;ndelsen kunde delas i tre olika faser. Sammanlagt liknar m&auml;tningarna mer vad man f&ouml;rv&auml;ntar sig av en gravitationell s&ouml;nderslitning snarare &auml;n en ljusstark supernova. Att k&auml;llans ultraviolett ljus ljusnade en andra g&aring;ng samtidigt som dess temperatur &ouml;kade talar emot att det handlar om en supernova. Dessutom &auml;r platsen f&ouml;r h&auml;ndelsen &ndash; en r&ouml;d, tung och relativt inaktiv galax &ndash; inte heller d&auml;r man oftast hittar de ljusstarkaste supernovaexplosioner, som normalt sett f&ouml;rekommer i bl&aring;a dv&auml;rggalaxer d&auml;r m&aring;nga stj&auml;rnor bildas samtidigt.<\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><strong>* V&auml;rdgalaxens massa<\/strong> tyder p&aring; att i dess mitt finns ett supermassivt svart h&aring;l vars massa uppg&aring;r till 100 miljoner g&aring;nger solens.&nbsp;<\/span><span> <\/span>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>* &ndash; &Auml;ven med alla<\/strong> insamlade data kan vi inte s&auml;ga med 100 procents s&auml;kerhet att h&auml;ndelsen ASASSN-15lh var en gravitationell s&ouml;nderslitning. Men det &auml;r den i s&auml;rklass mest sannolika f&ouml;rklaringen, avslutar Leloudasn ESO:s pressmess fr&aring;n idag (= 12 december 2016).\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>* Messet i sin<\/strong> helhet &#8211; p&aring; svenska &#8211;<a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1644\/\"> &aring;terfinns h&auml;r.&nbsp; <\/a>Den som lusl&auml;ser forskarskaran bakom observationerna noterar b&aring;de svenska, danska och finska anknytningar.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Lundmark uppt&auml;ckte galaxhop<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tVarf&ouml;r skulle inte <strong>Knut Lundmark<\/strong>, v&aring;r guru, ha varit med i den tidiga jakten p&aring; galaxhopar? Under vistelsen 1929 p&aring; Mount Wilson, fick Lundmark studera ett antal fotografiska pl&aring;tar. En&nbsp; av dessa &auml;ldre pl&aring;tar visade omr&aring;det runt planeten Neptunus 1920 och svensken s&aring;g omedelbart att h&auml;r fanns en myckenhet av n&auml;rbel&auml;gna galaxer eller som han kallade dem anagalaktiska nebulosor.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/images1-e1481563927434.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"images\" class=\"aligncenter size-full wp-image-68822\" height=\"106\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/images1-e1481563927434.jpg\" width=\"106\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tLundmark rapporterade 1931 om sitt fynd i artikeln &quot;A distant cluster of anagalactic nebulae, situated in low galactic latitude&quot; (Lund Observatory Circular Nr 2). Han identifierade 141 galaxer&nbsp; och fastst&auml;llde hopens avst&aring;nd till drygt 100 miljoner ljus&aring;r. I dag har v&auml;l avst&aring;ndet minst f&ouml;rdubblats pga av diverse omr&auml;kningar.\n<\/p>\n<p>\n\tHopen ing&aring;r, vad jag har r&auml;knat fram, idag i <strong>George O Abells<\/strong> katalog &ouml;ver galaxhopar som nr 763. Den borde kallas &quot;The Lundmark Cluster of Anagalactic Systems&quot;, akronymen LUCAS.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Prisv&auml;rd utm&auml;rkelse<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tS&auml;ga vad man vill om britterna, i alla fall engelsm&auml;nnen, men i bland g&ouml;r de r&auml;tt:<br \/>\n\t<strong>Prinsessan Anne<\/strong> har delat ut en s&aring; kallad Royal Medal till astrofysikern, prof <strong>James Hough<\/strong>&nbsp; vid University of Glasgow<a href=\"http:\/\/www.gla.ac.uk\/news\/headline_504524_en.html\"> f&ouml;r hans insatser under mer &auml;n femtio &aring;r i jakten p&aring; gravitationsv&aring;gorna<\/a>.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>3 D-studie av Phobos<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tI samband med kursen ute p&aring; TBO tillsammans med Medborgarskolan har vi dammat av v&aring;r kollektion av 3 D-glas&ouml;gon. Det &auml;r dock l&aring;ngt mellan varven med helt nya 3 D-bilder, men s&aring; pl&ouml;tsligt d&ouml;k denna studie av den lilla Marsm&aring;nen Phobos upp:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/121216-exoars-phobos-2.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"121216-exoars-phobos-2\" class=\"aligncenter size-full wp-image-68804\" height=\"481\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/121216-exoars-phobos-2.jpg\" width=\"600\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/121216-exoars-phobos-2.jpg 1000w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/121216-exoars-phobos-2-300x240.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/121216-exoars-phobos-2-200x160.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 600px) 100vw, 600px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: ESA\/Roscomos\/CaSSIS<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tOm du klickar p&aring; bilden f&aring;r du upp den i st&ouml;rre format.\n<\/p>\n<p>\n\tBilden togs 26 november i &aring;r och h&auml;rr&ouml;r fr&aring;n den kring Mars snurrande sonden ExoMars och dess stereokamerasystem kallat Color and Stereo Surface Imaging System (CaSSIS).\n<\/p>\n<p>\n\tExoMars &auml;r ett samarbete mellan Europas och ryssarnas rymdorganisationer. <a href=\"http:\/\/exploration.esa.int\/mars\/\">Projektets hemsida finns h&auml;r.<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Ny chef f&ouml;r ESO<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tNy generaldirekt&ouml;r f&ouml;r ESO &auml;r <strong>Xavier Barcons<\/strong>, 57. Han tilltr&auml;der tj&auml;nsten 1 september 2017 d&aring; mandatperioden f&ouml;r den nuvarande generaldirekt&ouml;ren Tim de Zeeuw l&ouml;per ut.\n<\/p>\n<p>\n\tDen nye bossen f&ouml;r ett av v&auml;rldens st&ouml;rsta clustrar av magnifika teleskop &#8211; och mer &auml;r p&aring; g&aring;ng! &#8211;&nbsp; <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1643\/\">portr&auml;tteras h&auml;r.<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Ingen OB-ers&auml;ttning f&ouml;r astronomer<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tAstronomer &auml;r den enda yrkesgrupp som inte f&aring;r OB-ers&auml;ttning f&ouml;r nattarbete. Vad s&auml;ger facket?\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/Protest-e1481536095721.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"protest\" class=\"aligncenter size-full wp-image-68777\" height=\"263\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2016\/12\/Protest-e1481536095721.jpg\" width=\"400\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Fr&aring;n senaste seminariet i Lund&#8230; Bildk&auml;lla: <a href=\"http:\/\/www.jamaicaobserver.com\/latestnews\/Angry-protests-in-Haiti-over-election-delays\">N&auml;tet<\/a><\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Supernova frias: Ett svart h&aring;l &auml;r den skyldige! En utomordentligt lysande ljuspunkt som setts i en avl&auml;gsen galax med namnet ASASSN-15lh kan vara den ljusaste supernovan som n&aring;gonsin sk&aring;dats. Men nya observationer fr&aring;n flera observatorier, inklusive ESO, g&ouml;r nu att man tvivlar p&aring; denna klassifikation. Ist&auml;llet f&ouml;resl&aring;r en grupp av astronomer att k&auml;llan &auml;r en&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/12\/12\/nr-141-2016\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 141 2016<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68801"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=68801"}],"version-history":[{"count":22,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68801\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":68827,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68801\/revisions\/68827"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=68801"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=68801"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=68801"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}