{"id":68896,"date":"2016-12-15T17:22:29","date_gmt":"2016-12-15T16:22:29","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=68896"},"modified":"2016-12-15T22:55:29","modified_gmt":"2016-12-15T21:55:29","slug":"nr-142-2016-extra","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/12\/15\/nr-142-2016-extra\/","title":{"rendered":"Nr 142 2016"},"content":{"rendered":"

\n\tÖverraskande fynd från gravöppningen i Prag för sex år sen:<\/strong><\/u>
\n<\/h3>\n

\n\tTycho Brahe hade ovanligt mycket guld i kroppen<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tTycho Brahe <\/strong>– Goldfinger? En ny, synnerligen gedigen analytisk dansk-tjeckisk genomgång av strån från Tycho Brahes hår och skägg  samt skelettbitar, säkrade vid gravöppningen i Prag 2010, har nu publicerats och visar något verkligt överraskande:
\n\tEtt övermått av – guld!\n<\/p>\n

\n\tMätningar av grundämnena Hg, Mg, Al, Cr, Mn, Fe, Co, Cu, Zn, As, Sr, Ag, Sb, Ba, Pb och Au har skett med hjälp av  absolut modernaste teknik. Rapporten handlar om den metodiska attacken med hjälp av – nu återger jag instrumenteringen på engelska:\n<\/p>\n

\n\tInstrumental neutron activation analysis (INAA), radiochemical (destructive) neutron activation analysis (RNAA), inductively coupled plasma – mass spectrometry (ICP–MS), cold vapour atomic absorption spectrometry (CV–AAS), and micro-proton-induced X-ray emission (μ-PIXE).\n<\/p>\n

\n\tDetta bara för att vi ska förstå hur sofistikerat maskineri som användes.\n<\/p>\n

\n\t\"65140237069771a4307c24daff6fdce4\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tGuld skapas i de ugnar som supernovor typ Tychos 1572 utgörs av – paradoxernas paradox. Bildkälla; Nätet<\/em>\n<\/p>\n

\n\tINAA-mätningarna av tre prov visade på mängderna 8 till 38 ng g−1<\/sup>, vilket överstiger den övre gränsen för normal guldmängd hos oss i dag med en faktor på 21 till 97.\n<\/p>\n

\n\tSlutsats:\n<\/p>\n

\n\t* "We have found no data for renaissance individuals, but Au is an unlikely contaminant from soil, groundwater or decayed soft tissue. It is therefore likely that Tycho Brahe was exposed to excessive levels of Au in the last 5–10 years of his life."<\/u>\n<\/p>\n

\n\tVar kom Tychos guld ifrån? Från guldsmycken? Bladguld i vin? Guld på tallrikar? Från lösningar som Tycho använt vid medicinska experiment? Vi vet inte. Näsprotesten var inte av guld iaf. Den bestod av en legering.\n<\/p>\n

\n\t\"tycho-nose\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tTychos näsprotes var INTE av guld!<\/em>\n<\/p>\n

\n\t* "In any event, the decreasing Au concentration in the hair shows that the exposure to Au recorded in the bones was discontinued at least some months prior to the Brahe's death."<\/u>\n<\/p>\n

\n\tRapporten bekräftar tidigare undersökningar om att Tycho INTE kvicksilverförgiftats, han hade ett för tiden normalt intag av Hg. Mordteorierna kan avföras från dagordningen.\n<\/p>\n

\n\tArsenik-koncentrationen? Den var högre än hos oss nutida men inte högre än hos folk på stenåldern, medeltiden och Tychos samtida på renässansen. Det visar jämförbara skelettstudier.\n<\/p>\n

\n\tRapporten med titeln "Was He Murdered or Was He Not?—Part II: Multi-Elemental Analyses of Hair and Bone Samples from Tycho Brahe and Histopathology of His Bones" i sin helhet (rekommenderas!!!) finns här:\n<\/p>\n

\n\thttp:\/\/onlinelibrary.wiley.com\/doi\/10.1111\/arcm.12284\/full<\/a>\n<\/p>\n

\n\tDanskt förstanamn är Kaare Lund Rasmussen<\/strong> vid Syddanske Universitet.\n<\/p>\n

\n\t\"odense49-770x330\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tK L Rasmussen med medarbetare inkl kranium, dock inte Tychos. Bildkälla: SDU, Odense<\/em>\n<\/p>\n

\n\tNoterbart: Att guld skapas i de kärnkraftsugnar som supernovor utgör. En sådan stjärnexplosion såg Tycho Brahe 1572 i stjärnbilden Cassiopeia från Skånes horisont, utan att veta om dess riktiga natur  – den gjorde honom berömd i den dåtida vetenskapliga världe genom hans bok De Nova Stella<\/em> 1573.\n<\/p>\n

\n\tJeppe blev Lep<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tJag vet inte varför den stora klassiske vetenskaparen Oliver Lodge<\/strong> kallade Tycho Brahes<\/strong> dvärg Jeppe<\/strong> för Lep, men så heter han i den tack vare Gutenberg-projektet utgivna The Pioners of Science<\/em><\/a> av Lodge på nätet.\n<\/p>\n

\n\tDet är mycket som är galet i storyn, men Lodge beundrade ändå Tycho Brahé – som enligt Lodge skulle ha en accent på e:et.\n<\/p>\n

\n\tKlotformiga stjärnhopar mellan galaxer<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tI det gigantiska utrymmet mellan galaxer i Virgo-hopen snurrar (nåja, snurrar och snurrar) faktiskt ett stort antal ensamma klotformiga stjärnhopar<\/a>, som nu har identifierats. Ultrakompakta galaxer håller sig närmare de stora spiralerna.\n<\/p>\n

\n\tCeres skuggliv<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tÄven på asteroiden Ceres finns områden, som här vid norra polen, där kratrarna ligger i skugga större delen av tiden. Mörkret inbjuder till spekulationer om här finns vatten i fryst form. Det gör det. Is.\n<\/p>\n

\n\t"Cold traps"  (ca 110 gr Kelvin) studeras intensivt.\n<\/p>\n

\n\t\"pia21082\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: NASA\/JPL-Caltech\/UCLA\/MPS\/DLR\/IDA<\/em>\n<\/p>\n

\n\tG-vågor produceras hela tiden<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tJag såg, när jag gick in om gamla Gleerups i Lund, att den första boken om LIGO-upptäckten av gravitationsvågor redan har kommit – översatt till svenska:\n<\/p>\n

\n\tSamtidigt ser jag här och nu att indiska teoretiker menar att snabbroterande neutronstjärnor permanent kan producera gravitationsvågar. News:et här.<\/a><\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\tVirvelvindar skapar både sol och planeter<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\t \n<\/p>\n

\n\tPer Bjerkeli<\/strong> är astronom vid Chalmers och vid Niels Bohr-institutet vid Köpenhamns universitet. Han berättar:<\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\t– Med hjälp av ALMA <\/strong>har vi observerat en protostjärna vid ett mycket tidigt stadium i sitt liv, säger han. Vi ser hur vinden likt en tromb lyfter upp materia och gas från den snurrande skivan där ett nytt solsystem håller på att bildas.<\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\t\"xe5kezucy6f1jqhc7kac\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t \n<\/p>\n

\n\tAlLMA:s observationer av stjärnan TMC1A, som här visas i rött, grönt och blått, avslöjar hur gasen rör sig i närheten av en protostjärna. I  bilden visas gas som rör sig mot oss i blått medan röda områden är gas som rör sig bort. Den protoplanetära skivan visas i grönt. De gråa spiralerna pekar ut det virvlande utflödets kanter. Mätningarna med Alma visar ljus från kolmonoxidmolekyler, uppmätt vid 1,3 millimeters våglängd Bildkälla: .ALMA\/ESO\/NRAO\/NAOJ\/P. Bjerkeli; Digitized Sky Survey\/ESASky<\/em><\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\tTeleskopet ALMA (Atacama Large Millimeter\/submillimeter Array)<\/strong> består av 66 antenner som observerar universum i ljus med våglängd runt en millimeter från Chajnantorplatån i Chile, 5000 meter över havet. Protostjärnan som Alma nu observerat, som kallas TMC1A, ligger i stjärnbilden Oxen, 450 ljusår bort. Forskarna har fått se detaljer som inte tidigare skådats i ett system av det här slaget.<\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\t– När gasmolnet drar ihop sig<\/strong> börjar dess material rotera allt fortare, precis som en konståkare snurrar allt snabbare under en piruett genom att dra in armarna mot kroppen. För att sakta ner rotationen behöver energi föras bort, och det kan ske när en vind börjar blåsa från den nya stjärnan. Vinden bildas i skivan som omger protostjärnan och då roterar den också tillsammans med den. När den snurrande vinden rör sig bort från stjärnan tar den med sig en del av rotationsenergin. Då kan gasen och stoftet som ligger närmast stjärnan fortsätta att dra ihop sig, förklarar Per Bjerkeli.<\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\tHur skapas den snurrande vinden?<\/strong> En möjlighet som forskare hittills tänkt sig är att den har sitt ursprung alldeles i mitten av den roterande skivan av gas och stoft. Men de nya observationerna talar istället för ett annat ursprung hos vinden.<\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\tJes Jørgensen <\/strong>är biträdande professor i astrofysik och planetvetenskap vid Niels Bohr-institutet och Centrum för stjärn- och planetbildning vid Köpenhamns universitet.<\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\t– Vi kan se att den roterande vinden<\/strong> har bildats över hela skivan, förklarar han. Likt en tromb lyfter den upp materia från skivans moln av gas och stoft. Senare släpper vinden taget om molnet så att materian kan lätta. Detta för med sig att molnets rotationshastighet saktas ned, och den nya stjärnan kan därmed hålla ihop. Samtidigt kan materialet i den roterande skivan av stoft och gas klumpa ihop sig och bilda planeter.<\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\tFramtida observationer<\/strong> med både ALMA  och andra teleskop kommer att kunna berätta mer för oss om hur planetsystem kan bildas runt protostjärnor som denna. Det menar Matthijs van der Wiel<\/strong>, astronom vid Astron, Nederländerna.<\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\t– Nu vill vi dessutom ta reda på<\/strong> huruvida materialet som släpps från skivan blåses bort helt, eller om det sedan faller tillbaka på skivan och blir en del av det unga planetsystemet, säger han.<\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\tNature<\/em>-inlägget i form av ett "Letter" återfinns här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tMånen går ner sig<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tFolk påpekar att fullmånens nedgångar senaste morgnar varit något alldeles extra. Denna bild kommer från Lars Olefeld<\/strong>t, Stora Hult (Skälderviken), bilden tagen ut mot Öresund och Danmark.\n<\/p>\n

\n\t\"15419677_10154241294903129_7752713424783420072_o\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFoto: Lars Olefeldt<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Överraskande fynd från gravöppningen i Prag för sex år sen: Tycho Brahe hade ovanligt mycket guld i kroppen Tycho Brahe – Goldfinger? En ny, synnerligen gedigen analytisk dansk-tjeckisk genomgång av strån från Tycho Brahes hår och skägg  samt skelettbitar, säkrade vid gravöppningen i Prag 2010, har nu publicerats och visar något verkligt överraskande: Ett övermått… L\u00e4s mer »Nr 142 2016<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68896"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=68896"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68896\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":68916,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68896\/revisions\/68916"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=68896"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=68896"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=68896"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}