{"id":69200,"date":"2017-01-04T12:10:15","date_gmt":"2017-01-04T11:10:15","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=69200"},"modified":"2017-01-04T12:14:32","modified_gmt":"2017-01-04T11:14:32","slug":"nr-2-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/01\/04\/nr-2-2017\/","title":{"rendered":"Nr 2 2017"},"content":{"rendered":"

\n\tHjärtnebulosan från Malmös horisont<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tStort tack till vår ASTB-medlem Hans Hilderfors<\/strong>, som bjuder oss på en spektakulär bild, detta sedan han  återupptagit astrofograferandet – efter nästan ett års uppehåll.\n<\/p>\n

\n\t–  Under sommaren 2016 har jag, baserat på tidigare erfarenheter, gjort en del ändringar\/uppgraderingar av min utrustning. Främst ett något större och ljusstarkare teleskop samt ny kamera med större CCD med mindre störande brus.\n<\/p>\n

\n\tHjärtnebulosan ter sig så här från Hans ljusförorenade trädgård 2.1.2017:\n<\/p>\n

\n\t\"hjartnebulosan-170102-5-mb\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFakta om bilden:\n<\/p>\n

\n\tObjekt: Hjärtnebulosan, IC 1805, emissionsnebulosa i stjärnbilden Cassiopeia, avstånd 7500 ly.\n<\/p>\n

\n\tTeleskop:  Refraktor Astro-Physics 130 EDF f\/4,5.\n<\/p>\n

\n\tKamera: FLI ML 16200\n<\/p>\n

\n\tBildfält: 2,6° x 2,1°, norr uppåt i bilden\n<\/p>\n

\n\tFilter: Astrodon Hα  3nm\n<\/p>\n

\n\tExponeringstid:  8 x 15 minuter\n<\/p>\n

\n\tPlats: Ljusförorenad trädgård i Malmö 2017 01 02.\n<\/p>\n

\n\tMin undran är den gamla vanliga: Hur långt ner i magnitudskalan kommer Hans? När jag tittade på Stellarium och förskte identifiera svaga stjärnor i Hans bild, så ligger vi kanske vid magn 15-16. Fantastiskt bra – ett gott betyg till både teknik, optik och astrofotograf.\n<\/p>\n

\n\tNyfiken på de senaste årens utforskning av nebulosan? Bl a har polska astronomer studerat de variabla stjärnorna<\/a> i den unga öppna stjärnhopen mitt i nebulositeten och funnit mängder av nya fall, och mycket tänk har handlat om astroseismologi, stjärnors oscillerande. Liksom stjärnvindarna som studerades för några år sedan – en rapport finns här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tMoln vs moln = Massiva stjärnor<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tHur det går till när interstellära moln kolliderar med varandra och skapar högmassiva stjärnor, diskuteras i denna rapport<\/a>, som utgår från förlopp i M20. I fokus står observationer av molekylen CO och simuleringar med  hjälp av tung datakraft.\n<\/p>\n

\n\tÅrets första ESO-news:<\/u><\/strong>
\n<\/h3>\n

\n\tOrion A som vi inte sett molekylmolnet tidigare<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDen spektakulära nya bilden nedan, tagen i kortvågigt infrarött ljus, är en av de största i sitt slag av molekylmolnet Orion A. Bilden på denna närmast kända fabrik för tunga stjärnor, som befinner sig cirka 1350 ljusår från jorden, togs med kartläggningsteleskopet VISTA vid ESO:s Paranalobservatorium i norra Chile. Här avslöjas många unga stjärnor och andra objekt som vanligtvis ligger djupt nedgrävda i dammiga moln.\n<\/p>\n

\n\t\"The<\/a>\n<\/p>\n

\n\tDen nya bilden är ett montage av bilder som togs i kortvågigt infrarött ljus med det infraröda kartläggningsteleskopet VISTA vid ESO:s Paranalobservatorium i norra Chile. Bildfältet täcker hela molekylmolnet Orion A, den närmast kända massiva stjärnfabriken som befinner sig cirka 1350 ljusår bort från jorden. Bilden avslöjar många unga stjärnor och andra objekt som normalt sett ligger djupt nedgrävda inuti stoftiga moln.<\/span><\/em> <\/strong>Källa:<\/em> ESO\/VISION survey<\/em>\n<\/p>\n

\n\t * Den nya bilden, som är en<\/strong> del av kartläggningsprojektet VISION<\/span> (VIenna Survey In Orion)<\/span><\/a>, är ett montage av bilder som togs i kortvågigt infrarött ljus med kartläggningsteleskopet <\/span>VISTA<\/span><\/a> vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile. Bildfältet täcker hela molekylmolnet Orion A, en av de två gigantiska molnen i molekylmolnkomplexet i Orion (OMC). Orion A sträcker sig ungefär 8 grader till söder om Orions välkända svärd.<\/span>\n<\/p>\n

\n\t* Tack vare VISTA:s stora synfält <\/strong>och dess väldigt känsliga detektorer för infrarött ljus är teleskopet utmärkt väl anpassat för att ta de djupa, högkvalitativa infrarödbilder som krävs för detta ambitiösa forskningsprojekt. <\/span>\n<\/p>\n

\n\t* Kartläggningen VISION har<\/strong> resulterat i en katalog som innehåller nästa 800 000 individuellt identifierade källor, bland dem vanliga stjärnor, nyfödda stjärnor och avlägsna galaxer. Projektets bättre djup och täckning överträffar alla tidigare kartläggningar av det här området <\/span>\n<\/p>\n

\n\t* VISTA kan se ljus som<\/strong> är osynligt för det mänskliga ögat, vilket gör det möjligt för astronomer att identifiera många annars dolda objekt i denna stjärnornas barnkammare. Väldigt unga stjärnor som inte alls går att upptäcka i synligt ljus träder fram när de observeras i långvågigt infrarött ljus för vilket stoftet som omger dem är mer genomskinligt. <\/span>\n<\/p>\n

\n\t\"Highlights<\/a>\n<\/p>\n

\n\tDenna samling av höjdpunkter togs från en ny infraröd bild av molekylmolnet Orion A med teleskopet VISTA. Många egendomliga strukturer syns tydligt, inklusive de röda jetstrålarna från väldigt unga stjärnor, mörka stoftmoln och även små bilder av väldigt avlägsna galaxer.<\/span> Källa:<\/em> ESO\/VISION survey<\/em>\n<\/p>\n

\n\t* Den nya bilden innebär<\/strong> ett steg mot en komplett bild av hur stjärnbildning går till i Orion, för både lättare och tyngre stjärnor. Det mest spektakulära objektet är den fantastiska Orionnebulosan, även kallad Messier 42 och synlig till vänster i bilden. Denna region bildar svärdet i den välkända ljusa stjärnbilden Orion. I VISTA:s katalog ingår både välkända objekt och nya upptäckter. Dessa inkluderar vad som kan vara fem hittills okända nyfödda stjärnor och, om de kan bekräftas, tio nya galaxhopar. <\/span>\n<\/p>\n

\n\t* På andra ställen i bilden <\/strong>kan vi se in i Orion A:s mörka molekylmoln och upptäcka många dolda skatter, bland annat skivor av material som kan ge upphov till nya stjärnor, nebulosor associerade med nyfödda stjärnor (<\/span>Herbig-Haro-objekt<\/span><\/a>), mindre stjärnhopar och även galaxhopar som befinner sig långt bortom Vintergatan. Kartläggningen VISION möjliggör systematiska studier av unga stjärnors tidigaste utvecklingsfaser inuti de närmast liggande molekylmolnen. <\/span>\n<\/p>\n

\n\t* Med denna bild av Orion A<\/strong> och dess imponerande detaljrikedom får forskare en ny observationell grund för fortsatta studier av hur stjärnor och stjärnhopar bildas. Den visar än en gång kraften hos VISTA-teleskopet när det gäller att snabbt och djupt avbilda stora områden på himlen i kortvågigt infrarött ljus.<\/span>\n<\/p>\n

\n\tPS.<\/span><\/strong><\/u>\n<\/p>\n

\n\tPressrelisen med hänvisande noter finns här.<\/a><\/span>\n<\/p>\n

\n\tIndiskt besök på TBO<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tI mellandagarna besöktes TBO av en delegation med Bertil Falks<\/strong> och Max Emlands<\/strong> indiska vänner, och vi (= Peter Linde <\/strong>och jag) körde ett i all hast hopplockat program och visade obsis teleskop.\n<\/p>\n

\n\tASTB:aren Bertil har precis kommit med en stor biografi i Indien om Feroze Gandhi, Indira Gandhis<\/strong> okände man (Feroze – The Forgotten Gandhi<\/em>, förlag Lotus Roli). I fyrtio år har Bertil arbetat på projektet, och när det nu kommit ut så har det hälsats med ovationer i Indien. Bl a recenserades boken av en av Indiens tidigare utrikesministrar och fick högsta betyg.\n<\/p>\n

\n\tAstronomi? Nä, det förekommer inte, däremot återger Bertil  en intervju han gjorde 1979 med nyss avsatte premiärministern Morarji Desai<\/strong>, en intervju som fokuserade på analfabetismens utrotande och jättelandets satsning på utbildning.  Rymdforskning nämns som ett kommande stort område.\n<\/p>\n

\n\t\"220px-indian_space_research_organisation_logo-svg\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tLoggan för Indiens rymdfartsorganisation<\/em>\n<\/p>\n

\n\tFyrtio år senare kan Indien räknas till en av stormakterna inom rymdfarten, bl a med en sond snurrande runt planeten Mars. I fjor placerade Indien dessutom rekordmånga, 20, satelliter i omloppsbana runt jorden – uppsända med en och samma raket!\n<\/p>\n

\n\tRotaryklubb stöttar ung astrofysiker<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tGabrielle Östlund-Sholars<\/strong> heter en ung astronom och astrofysiker från Gävle som pluggar vid Smith College i Massachuetts, USA. Hon har fått 8 000 kr av Gefle Rotaryklubb i stipendium. berättar Rotary Norden<\/em> nr 7 2016.\n<\/p>\n

\n\tUng stjärna varierar<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tGenom att finkamma andra observatoriers data- och bildarkiv har armeniska astronomer upptäckt oväntade eruptioner åren 2004-2006 i en ung, i moln  inbäddad stjärna<\/a> som är på väg i in huvudserien. Denna sorts förändringar hör inte till vanligheten, och frågan är vad ljusstyrkeökningen berodde på. \n<\/p>\n

\n\t\"astronomersd\"<\/a>\n<\/p>\n

\n
\n

\n\t\t\tAstronomers from the Byurakan Astrophysical Observatory in Armenia have discovered a strong outburst of the embedded young stellar object (YSO) designated UKIDSS-J185318.36+012454.5. This newly detected event could provide important insights for the understanding of eruptive variability of young stars. The researchers presented their discovery in a paper published Dec. 30 on the arXiv preprint server.\n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t \n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t \n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t \n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t \n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t \n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t \n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t \n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t \n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t \n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t \n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t \n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t \n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t \n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t \n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t \n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t \n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t \n\t\t<\/p>\n<\/p><\/div>\n

\n
\n\t\t\t \n\t\t<\/div>\n<\/section>\n

\n\t\tUKIDSS-J185318.36+012454.5 is located in the vicinity of the IRAS 18507+0121 source and probably belongs to the massive star-forming region associated with GAL 034.4+00.23 HII region. The object is at least 5,000 light years away from the Earth and its neighborhood contains massive protostars with an age of about 100,000 years, as well as a low-mass stellar population approximately 1 million years old. The stellar object was classified as an intermediate mass YSO less than 100,000 years old.\n\t<\/p>\n

\n\t\tRecently, a team of researchers led by Elena Nikoghosyan has combed through the data and images provided by the United Kingdom Infrared Telescope (UKIRT) in Hawaii to search for evidence of outbursts in star-forming regions. They used the archival infrared and submillimeter data from UKIRT Galactic Plane Survey (UKIDSS GPS) and found that an outburst<\/a> occurred in UKIDSS-J185318.36+012454.5 in the period of 2004-2006.\n\t<\/p>\n

\n\t\t"UKIRT Galactic Plane Survey is a deep survey with good space resolution. Therefore, it provides very useful information for researchers who study star forming regions. In particular, for detection of UKIDSS-J185318.36+012454.5 outburst, UKIRT Galactic Plane Survey was the basic source of information," Nikoghosyan told Phys.org.\n\t<\/p>\n

\n\t\tAccording to the paper, the amplitude of brightness of the detected outburst is at least five mag. The object remained at this level of brightness until 2014.\n\t<\/p>\n

\n\t\tThe results of the research allowed the scientists to re-classify UKIDSS-J185318.36+012454.5 as an eruptive variable with mixed characteristics, namely a MNor-type object, and Nikoghosyan emphasized the significance of the study.\n\t<\/p>\n

\n\t\t"Eruptions of pre-main sequence stellar objects are rare events, thus a new outburst is always noteworthy. And I think that the discovery of a new eruptive variable UKIDSS-J185318.36+012454.5 with a so strong outburst (delta K > 5 mag) was a big success," she said.\n\t<\/p>\n

\n\t\tThe authors of the paper also sought the most plausible explanation for eruptive variability of young stars. They noted that several physical mechanisms, such as rotation, cool or hot spots, accretion-driven wind and outflow can explain the near-infrared variability, but these mechanisms often produce short-term variability with amplitude that is not expected to exceed one mag in the K band.\n\t<\/p>\n

\n\t\t"In our opinion, all of the proposed explanations of this phenomena to date (eruptive variability of young stars<\/a>) do not explain it completely, most likely due to lack of information. With respect to this object, we can only assume that this outburst corresponds to the transition between two evolution stages: Class 0 (no optical and near-infrared emission) and Class I (generally optically obscured). But this is only an assumption," Nikoghosyan concluded.\n\t<\/p>\n

\n\t\tThe researchers now plan further observations of UKIDSS-J185318.36+012454.5. However, these studies could only be conducted in collaboration with scientists from other countries due to the fact that in Armenia, there is no opportunity to observe this object in the infrared range.\n\t<\/p>\n

\n\t\tRead more at: http:\/\/phys.org\/news\/2017-01-astronomers-strong-outburst-embedded-young.html#jCp<\/a>\n\t<\/p>\n<\/div>\n

\n\tVad händer här? Bildkälla: E.H. Nikoghosyan, N.M. Azatyan, and K.G. Khachatryan<\/em>\n<\/p>\n

\n\tStjärnans ålder uppskattas till runt 100 000 år – a mere nothing!\n<\/p>\n

\n\tÅsnor på studiebesök<\/span><\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDet händer oftare än vi tror, att den vilda\/halvvilda  faunan får närkontakt med våra forskande kolleger. Scrolla ner till  förra W-bloggen!<\/span>\n<\/p>\n

\n\tPå ALMA, radioobservatoriet i Chile, sågs och dokumenterades dessa halvvilda åsnor från kontrollrummen och astronomernas bostäder. Åsnorna  kommer ofta förbi på oannonserade studiebesök, mest för att äta av den spartanska växtligheten på ett antal tusen meters meters höjd:<\/span>\n<\/p>\n

\n\t\"16908494157_e6abe5b585_n\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: Ruud Visser (http:\/\/www.ruudvisser.com\/photography\/galleries\/animals\/<\/a>)<\/em>\n<\/p>\n

\n\t\"burrosmall-1024x709\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: Photo by Joshua Barajas\/PBS NewsHour<\/a><\/em>\n<\/p>\n

\n\tÅsnorna är halvvilda och envisa som synden. De är avkommor av de åsnor som slet inom gruvindustrin. När gruvdriften lade ner, släpptes åsnorna vind för våg. Och överlevde!\n<\/p>\n

\n\tDet är helt meningslös att odla grönsaker, för det är mumma för djuren.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hjärtnebulosan från Malmös horisont Stort tack till vår ASTB-medlem Hans Hilderfors, som bjuder oss på en spektakulär bild, detta sedan han  återupptagit astrofograferandet – efter nästan ett års uppehåll. –  Under sommaren 2016 har jag, baserat på tidigare erfarenheter, gjort en del ändringar\/uppgraderingar av min utrustning. Främst ett något större och ljusstarkare teleskop samt ny… L\u00e4s mer »Nr 2 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/69200"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=69200"}],"version-history":[{"count":45,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/69200\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":69255,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/69200\/revisions\/69255"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=69200"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=69200"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=69200"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}