{"id":69308,"date":"2017-01-07T17:00:20","date_gmt":"2017-01-07T16:00:20","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=69308"},"modified":"2017-01-07T17:56:43","modified_gmt":"2017-01-07T16:56:43","slug":"nr-4-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/01\/07\/nr-4-2017\/","title":{"rendered":"Nr 4 2017"},"content":{"rendered":"

\n\tSett från "Mount Beddingestrand":<\/strong><\/u>
\n<\/h3>\n

\n\tSedna på språng<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tJag hade ju tänkt ta det lite lugnare i år, men redan är vi framme vid W-bloggens fjärde nummer. Skälet? Det rasar in nytt spännande material hela tiden, och ibland är det lite synd att godsaker försvinner så snart. Så låt mig omedelbart tipsa om Hans Hilderfors<\/strong> unika Malmö-studie av Hjärtnebulosan i nr 2 2017! Scrolla ner till den sensationella bilden.\n<\/p>\n

\n\tOch på tal om sensationella biilder:\n<\/p>\n

\n\tHåkan Barregård <\/strong>rapporterar till W-bloggen och astronet.se att han under två dagar (2.1 och 5.1) följt den lilla himlakroppen Sedna på himlavalvet.\n<\/p>\n

\n\t\"file\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFoto: Håkan Barregård<\/em>\n<\/p>\n

\n\tFakta från Håkan:\n<\/p>\n

\n\t* Magnituden utan filter <\/strong>blev 20.8 resp 21.3 jämfört med drygt 50 referens stjärnors v-magnitud. Dåligt s\/n kombinerat med måne gjorde det svårt att mäta.\n<\/p>\n

\n\t* Sedna har en starkt<\/strong> elliptisk bana och ligger för tillfället på 86 au. Den kommer att närma sig solen lite till (76 au) för att sen nå ett största avstånd på 937 au.\n<\/p>\n

\n\t* Omloppstiden är 11 400 år<\/strong>. Den är förmodligen ungefär lika stor som Makemake. Det är delade meningar om det skall anses tillhöra Kuiperbältet eller till det inre Oorts kometmoln.\n<\/p>\n

\n\t* MPC klassificerar den som <\/strong>SDO (scattered-disc objects ) men då den aldrig kommer i närheten av Neptunus så kan den knappast ha blivit påverkad av denna gasjätte.\n<\/p>\n

\n\t\"m_4887\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t– En av förklaringarna till dess<\/strong> bana är att en stor planet motsvarande \u0094Planet Nine\u0094 som det spekulerats om de senaste åren ligger bakom det hela. Michael E. Brown<\/strong> (en av Sednas upptäckare) tycker att det är det mest vetenskapligt viktiga transneptunsk objekt hittat hittills då förståelsen av dess ovanliga bana sannolikt kommer att ge värdefull information om ursprung och tidiga utveckling av solsystemet.\n<\/p>\n

\n\t– Den har nu magnitud 21, <\/strong>om den istället hade legat i aphelium så hade den haft magnitud på ca 30. Man kan därför undra hur många objekt av denna storlek (eller större) som finns därute.\n<\/p>\n

\n\t– När Gaia är klar med sina stjärndata<\/strong> om några år så kommer den att börja ge data om alla solsystemsobjekt den kan hitta. Vi får då en helt ny möjlighet att modellera solsystemet men inte ens Gaia kommer att nå magnitud 30.\n<\/p>\n

\n\tPS.<\/u>\n<\/p>\n

\n\tEn av rapporterna 2016 om Sedna finns här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tZwicky och Lundmark på tapeten<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tW-bloggens särskilde kompis i Helsingfors, prof em  Kalevi Mattila<\/strong>, är en entusiastisk Knut Lundmark<\/strong>-vän och påpekar att i den  nyankomna boken Acta Historica Astronomiae<\/a><\/em>  <\/a>band 58 finns en intervju av Gustav Andreas Tammann <\/strong>(GAT), berömd och prisad Albert Einstein<\/strong>– och supernovareforskare m m. Han var 1963-1972 verksam som assistent hos självaste Allan Sandage<\/strong> i Pasadena (Palomar Mountain Observatory) och samarbetade  med honom ända till 2003.\n<\/p>\n

\n\tOrdet till Kalevi.\n<\/p>\n

\n\t– I intervjun finns följande ställe, som har särskilt intresse för oss alla Lundmarks beundrare:\n<\/p>\n

\n\t"GAT: Zwicky war eine Ausnahmeerscheinung. […..] Zu mir kam er, wenn ich in Pasadena war, jeden Samstag, nur um Schweizerdeutsch zu sprechen, aber gleichzeitig auch, um Sandage zu ärgern.<\/i>\n<\/div>\n
\n\tKarl-Heintz Lotze: Warum ärgern?<\/i>
\n\tGAT: Zwicky hasste alle einflussreichen Menschen: Millikan, Hubble, Baade usw. Er meinte, die Grossen stählen die Leistungen von anderen, so Eddington die Sternmodelle R. Emden, Hubble die Expansion von K. Lundmark (!?)<\/b> usw. Sandage uebernahm die Ablehnung von Zwicky quasi aus Loyalität zu Baade. […]"<\/i>
\n\tEnligt Kalevi hade, som vi ser, den kontroversielle och ibland stökige Fritz Zwicky<\/strong> klart för sig vad gäller vem som  FÖRST gjort några av samtidens mest betydande upptäckter och han var mycket skarp i att försvara sina rättigheter.\n<\/div>\n
\n\t \n<\/div>\n
\n\t\"5321409387_8aedc856b1_b\"<\/a><\/p>\n

\n\t\tKarikatyr av Zwicky signerad Alexander Baracaldo – finns på nätet.<\/a> I bakgrunden spökar den mörka materian.<\/em>\n\t<\/p>\n<\/div>\n

\n\t– Jag undrar bara varför har Tammann (eller Lotze) satt fråge- och utropstecken efter Lundmarks namn. Menade han kanske att detta inte skulle stämma?\n<\/div>\n
\n\tTack bäste Kalevi. Vi noterar med STORT INTRESSE att debatten om Lundmark i alla händelser har vänt till vår lundaprofessors fördel. Fundamentet under Hubble vacklar från tid till annan och ingen historieskrivning, som är seriös, kan i dag bortse från Lundmarks och andras plats i berättelsen om 1920-talets många astronomiska genombrott.\n<\/div>\n

\n\tExokometer synade indirekt<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tAstronomer har nu med hjälp av Hubble-teleskopet identifierat de första spåren av exokomete<\/a>r i andra stjätrnsystem.\n<\/p>\n

\n\tJorden och månen från Mars<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tMed lite konstmixtrande har vi fått denna hälsning från HiRISE-sonden, som snurrar runt Mars:\n<\/p>\n

\n\t\"pia21260_1280\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: http:\/\/www.jpl.nasa.gov\/spaceimages\/details.php?id=PIA21260<\/a><\/b><\/em>\n<\/p>\n

\n\tAsteroider nya mål för NASA<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tAmerikanerna siktar mot nya djärva mål, t ex den häftigt metallrika asteroiden 16 Psyche. Asteroiden består mest av järn och nickel och misstankar finns att asteroiden utgör kärnan i en planet vars ytterlager skalats bort, kanske genom kollisioner för miljarder år sedan.\n<\/p>\n

\n\tProjektet presenteras här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tSvensk Mars-resenär<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tJag fick en liten trevlig julklapp av Jan Reimer<\/strong> i Lund, tidskriften Kring aftonlampan<\/em> nr 1 2016. I den återges Axel Kerfves<\/strong> novell "Med flygskepp till Mars". Bör vara från tidigt 1900-tal.\n<\/p>\n

\n\tNovellen har en härlig punch line.\n<\/p>\n

\n\tTrump på månen<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tOm fjorton dagar har Donald Trump <\/strong>flyttat in i Vita huset i Washington och kan börja regera och domdera på allvar. Till hans stora glädje har astronomerna redan hittat en Trump-krater på månen!<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\"trump-crater-2\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sett från "Mount Beddingestrand": Sedna på språng Jag hade ju tänkt ta det lite lugnare i år, men redan är vi framme vid W-bloggens fjärde nummer. Skälet? Det rasar in nytt spännande material hela tiden, och ibland är det lite synd att godsaker försvinner så snart. Så låt mig omedelbart tipsa om Hans Hilderfors unika… L\u00e4s mer »Nr 4 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/69308"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=69308"}],"version-history":[{"count":32,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/69308\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":69346,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/69308\/revisions\/69346"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=69308"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=69308"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=69308"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}