{"id":69441,"date":"2017-01-14T19:47:33","date_gmt":"2017-01-14T18:47:33","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=69441"},"modified":"2017-01-14T21:47:14","modified_gmt":"2017-01-14T20:47:14","slug":"nr-7-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/01\/14\/nr-7-2017\/","title":{"rendered":"Nr 7 2017"},"content":{"rendered":"

\n\tDjupdykning i Licks arkiv<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tIbland känner vi på W-bloggen ett behov av att gräva i källorna en stund. Som här: Från Lick-observatoriet i Californien går det att surfa in om Santa Cruz-universitetets fantastiska digitalarkiv<\/a> med 100-tals bilder av naturvetare, inte minst astronomer. Svenska 1800-talsastronomer som Axel Möller <\/strong>och Hugo Gyldén <\/strong>återfinns där men också denna kvartett:\n<\/p>\n

\n\t1. När Camille Flammarion<\/strong> (1842-1925) i sin krafts dagar poserade i sitt privatobservatoriuum såg det ut så här vid hans teleskop:\n<\/p>\n

\n\t\"fasllmasrion\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFlammarion var ju Frankrikes store populärvetare på slutet av 1800-talet men levde så länge in på 1900-talet att han fick vara med om galaxgenombrottet. Hans böcker inspirerade ett par generationer astronomer, i Sverige t ex Knut Lundmark<\/strong>, vår egen ASTB-grundare.\n<\/p>\n

\n\t2. Inte heller detta fotografi på skotskfödda Williamina Fleming<\/strong> (1857-1911) tillhör vanligheterna:\n<\/p>\n

\n\t\"flemming\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFlemings karriär började som ensammamma och hushållerska hemma hos astronomfamiljen W H Pickering<\/strong> i Boston, Harvard-astronomen Barnard som upptäckte hennes astronomiska talanger. Fleming upptäckte flera novor och variabla stjärnor genom att detaljstudera fotografiska plåtar. Hon anses dessutom ha upptäckt Hästhuvudnebulosan i Orion.\n<\/p>\n

\n\tAtt Fleming hade skarp syn tycker jag hennes intensiva ögon avslöjar.\n<\/p>\n

\n\t3. Fransmannen C M Gaudibert <\/strong>– jag saknar hans födelse- och dödsår – var en duktig kartläggare av månen och gjorde bl a små månglober. Han recenserade även månlitteratur i publikationen från  Astronomical Society of the Pacific. Jag gillar Monsieur Gaudiberts avslappade stil vid sitt teleskop!\n<\/p>\n

\n\t\"gaudibert\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t4. En personligf favorit för W-bloggsredaktören är denna dam, irländskan Agnes M Clerke<\/strong> (1842-1907). Jag läser nästan dagligen  delar av hennes bok, en sann "Baedeker",  om 1800-talets astronomiska upptäcker, som utkom i flera, uppdaterade upplagor: A Popular History of Astronomy during the 19th Century.<\/em>\n<\/p>\n

\n\t\"clerke\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tPS. I arkivet finns  även ett foto av Sir John Herschel,<\/strong> som jag starkt ifrågasätter. Det liknar inte honom alls.\n<\/p>\n

\n\tOffer fört Vintergatans framfart<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tVintergatans mest avlägsna stjärnor har ett avstånd på 300 000 ljusår och anses, visar en rykande färsk rapport,<\/a> ha norpats från dvärgellipsgalaxen i Sagittarius (upptäckt 1994-95).\n<\/p>\n

\n\tNy teknik medger fingranskning av solytan<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tTrots att astronomin håller sig med eget fackterms "abakadabra"-språk, som vi vanliga dödliga inom communityn blir lätt irriterade på, så förstår jag i alla fall så mycket som att "multi-conjugate adaptive optics" medger en  rejäl förbättring av <\/em>upplösningen när solytan ska granskas i detalj – i realtid.\n<\/p>\n

\n\tRapporten i Astronomy & Astrophysics<\/em> från Big Bear Solar Observatory i Californien finns här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tTekniken bygger på tre speglar och höghastigshetskameror (2000 bilder\/sek) som fokuserar på ljuset från tre olika höjder i jordens atmosfär: vid ytan, 4,8 km upp och 9,7 km upp.\n<\/p>\n

\n\tOm vi inte fattar tekniken, fattar vi i alla fall resultatförbättringen:\n<\/p>\n

\n\t\"283742342309-sun-2\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: BBSO<\/em>\n<\/p>\n

\n\tÅrhus planetarium räddat?<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tSamtidigt som Århus borta på Jylland börjar dra igång alla aktiviteter i samband med att stan utsetts till Årets kulturhuvudstad i Europa, kommer uppgiften att Orion Planetarium fått en nådatid. Fattas bara ett sådant år!\n<\/p>\n

\n\t– Ja, Orion Planetarium fick en chans till. "Stötteforeningen" Orions Planetariums Venner" lyckades med att klubba igenom "fredsplikt"
\n\ti ett år. Detta då "bygningsfonden" hotat att lägga ner verksamheten, berättar Christian Vestergaard.<\/strong>\n<\/p>\n

\n\tLäs mer om varför på länken  http:\/\/www.orionplanetariumsvenner.dk\/<\/a>  .\n<\/p>\n

\n\t
\n\t\"cropped-OrionPlanetarium-270x270\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tPrincipia gick för rekordpris<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tPå Christies i New York har ett originalex<\/a> av Isaac Newtons<\/strong> Principia <\/em>från 1687 gått för den nätta summa 3,7 miljoner dollar – en bit över 30 miljoner SEK!\n<\/p>\n

\n\tKvinnor inom rymdfarten<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tFilmbolaget Fox har släppt långfilmen Hidden Figures,<\/a> som handlar om de afroamerikanska kvinnornas roll bakom den amerikanska rymdfartsutvecklingen.\n<\/p>\n

\n\t\"hidden-figures-poster\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: Fox Movies<\/em>\n<\/p>\n

\n\tFilmen handlar om  Katherine Johnson<\/strong> (spelad av Taraji P. Henson<\/strong>), Dorothy Vaughan (Octavia Spencer) <\/strong>och Mary Jackson (Janelle Monáe),<\/strong> som arbetade för NASA och som spelade en stor men "obesjungen" roll bakom uppskjutningen av astronauten John Glenn<\/strong> i en bana runt jorden.\n<\/p>\n

\n\tPlanet Nine-optimismen ökar<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tMånga planetforskare tror att den så kallade Planet Nine snart kommer att avslöjas där ute i planetsystemets ytterkant.\n<\/p>\n

\n\tOch nu har det dessutom börjat spekuleras i om "nian" rentav från början varit en herrelös interplanetariskt vandrande  plane<\/a>t som fångats in på vår hemmaplan.\n<\/p>\n

\n\tEn bild som säger allt<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tVissa bilder säger mer än tusen ord, och därför nöjer jag mig med detta foto från Vita huset och astronomiträffen där med ungdomar  i höstas.\n<\/p>\n

\n\tVita huset får nya hyresgäster i veckan som kommer. No more said!\n<\/p>\n

\n\t\"ea41c93119b56875acfde5b0d4810862\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: obamafamily.tumblr.com <\/a><\/em>
\n<\/h4>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Djupdykning i Licks arkiv Ibland känner vi på W-bloggen ett behov av att gräva i källorna en stund. Som här: Från Lick-observatoriet i Californien går det att surfa in om Santa Cruz-universitetets fantastiska digitalarkiv med 100-tals bilder av naturvetare, inte minst astronomer. Svenska 1800-talsastronomer som Axel Möller och Hugo Gyldén återfinns där men också denna… L\u00e4s mer »Nr 7 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/69441"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=69441"}],"version-history":[{"count":39,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/69441\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":69493,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/69441\/revisions\/69493"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=69441"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=69441"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=69441"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}