{"id":69517,"date":"2017-01-17T13:37:37","date_gmt":"2017-01-17T12:37:37","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=69517"},"modified":"2017-01-18T07:31:45","modified_gmt":"2017-01-18T06:31:45","slug":"nr-8-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/01\/17\/nr-8-2017\/","title":{"rendered":"Nr 8 2017"},"content":{"rendered":"

\n\tÄnnu en nebulosa dokumenterad från Mount Hindbys horisont:<\/strong><\/u>
\n<\/h3>\n

\n\t"Bubblan" fångad av Hans Hilderfors<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tAlla observatorier bör heta något på "Mount": Mount Wilson, Mount Hamilton, Mount Stromlo… Mount Oxie. Ännu en makalös bild kommer från "Mount Hindby" och Hans Hilderfors<\/strong>, vår astrofograferande ASTB-medlem, som fortsätter överraska oss med vad som faktiskt går att se och dokumentera med nyaste optiken och teleskoptekniken mitt i Malmös ljuskakafoni, i Hans fall i stadsdelen Hindby. (Tips: Scrolla ner till tidigare HH-bilder.)\n<\/p>\n

\n\tHans senaste exempel rör "Bubblan", the Bubble Nebula aka NGC 7635, som 15 januari tedde sig så här – bilden ungefär lika stor som fullmånen.\n<\/p>\n

\n\t–  Bilden beskuren till ca 41´ x 33´. Hα exponering 8×15 minuter. Samma utrustning som tidigare kvällar, berättar Hans.\n<\/p>\n

\n\t\"Bubble<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFoto: Hans Hilderfors<\/strong>\n<\/p>\n

\n\tHur yrkesastronomerna ser på nebulosan framgår ur en av förra årets APOD-bilder från NASA:\n<\/p>\n

\n\thttps:\/\/apod.nasa.gov\/apod\/ap160422.html<\/a> <\/em>\n<\/p>\n

\n\tVad vet vi om "Bubblan"?\n<\/p>\n

\n\tSvaret är att vi ser en H II-emissionsnebulosa i stjärnbilden Cassiopeia och att bubblan skapats av en intensiv stjärnvind från en ung massiv O-stjärna (ca 45 ggr solens massa).\n<\/p>\n

\n\tEn ingående spektralanalys med några av världens största teleskop<\/a> har publicerats tidigare under fjoråret.\n<\/p>\n

\n\tMinnesbild av Zwicky<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tVår tidigare lundaprofessor Arne Ardeberg<\/strong> noterar att han förvisso var på supernova-konferensen i italienska Lecce 1973 och att Fritz Zwicky<\/strong> <\/strong>"var lika livlig och engagerande som alltid".\n<\/p>\n

\n\tSjälv avrapporterade Ardeberg fotometriska och spektroskopiska mätningar av den ljusa supernovan i NGC 5253, en supernova som briserat 1972.\n<\/p>\n

\n\tMer om asteroiden 16 Psyche<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tLars Olefeldt<\/strong> tipsar om NASA-planerna på ett besök på den extremt metallrika asteroiden 16 Psyche.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tAsteroiden upptäcktes 1852 av en observatör i Neapel.\n<\/p>\n

\n\tSolen enligt ALMA<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tTidigare dolda detaljer på solen har avslöjats i nya bilder från ALMA (Atacama Large Millimeter\/submillimeter Array) i Chile. Bland annat får vi en ny inblick i de mörka, förvridna, centrala delarna av en solfläck som är lika bred som två jordar.\n<\/p>\n

\n\tDessa, de första bilderna som tagits av solen med ESO:s teleskop eller där ESO ingår som partner, innebär ett viktigt nytt sätt att undersöka fysiken hos vår närmaste stjärna. ALMA:s antenner är specialdesignade för att kunna avbilda solen utan att skadas av den intensiva hettan från det fokuserade ljuset.\n<\/p>\n

\n\t\"ALMA<\/a>\n<\/p>\n

\n\tDenna bild från ALMA av en enorm solfläck togs vid våglängd 1,25 millimeter. Solfläckar är relativt kortvariga fenomen som förekommer i områden där solens magnetfält är både starkt och extremt koncentrerat. De har en lägre temperatur än de omgivande områdena, vilket är varför de ser relativt mörka ut.<\/em>\n<\/p>\n

\n\tDessa är de första bilderna som tagits av solen med ESO:s teleskop eller där ESO ingår som partner. De innebär ett viktigt nytt sätt att undersöka den gåtfulla fysiken hos vår närmaste stjärna. Källa:<\/strong><\/em> ALMA (ESO\/NAOJ\/NRAO)\n<\/p>\n

\n\t\"Image<\/a>\n<\/p>\n

\n\tDenna bild av hela solen togs i det röda, synliga ljuset som skickas ut av järnatomer i solens atmosfär. Ljus vid denna våglängd kommer från solens synliga yta, fotosfären. En svalare, mörkare solfläck som syns tydligt i skivan visas här som jämförelse bredvid bilden från ALMA, tagen vid våglängden 1,25 millimeter.<\/em>\n<\/p>\n

\n\tBilden av hela solskivan togs med kameran Helioseismic and Magnetic Imager <\/a>(HMI) ombord på satelliten Solar Dynamics Observatory<\/a> (SDO). Källa:<\/strong> ALMA (ESO\/NAOJ\/NRAO), NASA.<\/em>\n<\/p>\n

\n\t\"ALMA<\/a> <\/em>\n<\/p>\n

\n\tEn karta över hela solskivan har också gjorts av en enskild ALMA-antenn vid en våglängd av 1,25 millimeter, genom en metod som kallas snabbskanning. En enda ALMA-antenn är tillräckligt tillförlitlig och snabb för att kunna producera en karta av solskivan på bara några minuter. Kartan ger en lågupplöst bild av temperaturfördelningen i kromosfären över hela skivan och kompletterar därför de detaljerade, interferometriska bilderna av enskilda särskilt intressanta områden. Källa:<\/strong> ALMA (ESO\/NAOJ\/NRAO)<\/em>\n<\/p>\n

\n\tPressmeddelandet med bilder och filmer finns på:
\n\thttp:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1703\/<\/a>\n<\/p>\n

\n\tSir Johns son John var det<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tTack till Hans Bengtsson<\/strong>, som läst på: Den John Herschel<\/strong> jag skrev om i förra W-bloggen var helt riktigt inte "the" John Herschel, den betydande 1800-talsastronomen, utan Sir Johns son – John Herschel som levde åren 1837-1921. Bild och kortfakta från Santa Cruz-arkivet här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tTeleskop med vikt strålgång<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tFrån Christian Vestergaard <\/strong>kommer en bild på  den legendariske tyske teleskopkonstruktören Günther Nemec<\/strong>, som, tror vi, arbetade på den belgiska firman Lichtenknecker Optics.
\n\t– Instrumentet som herr Nemec står vid kan vara en s.k. "Schaer-Refraktor"  tillverkad av Lichtenknecker. Alltså
\n\ten refraktor med "vikt strålgång".\n<\/p>\n

\n\t\"G.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: https:\/\/de.wikipedia.org\/wiki\/G%C3%BCnther_Nemec<\/a><\/em>\n<\/p>\n

\n\tPrincipen för denna refraktortyp:\n<\/p>\n

\n\t\"schaer-refraktor\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ännu en nebulosa dokumenterad från Mount Hindbys horisont: "Bubblan" fångad av Hans Hilderfors Alla observatorier bör heta något på "Mount": Mount Wilson, Mount Hamilton, Mount Stromlo… Mount Oxie. Ännu en makalös bild kommer från "Mount Hindby" och Hans Hilderfors, vår astrofograferande ASTB-medlem, som fortsätter överraska oss med vad som faktiskt går att se och dokumentera… L\u00e4s mer »Nr 8 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/69517"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=69517"}],"version-history":[{"count":31,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/69517\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":69560,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/69517\/revisions\/69560"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=69517"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=69517"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=69517"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}