{"id":69567,"date":"2017-01-20T16:25:14","date_gmt":"2017-01-20T15:25:14","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=69567"},"modified":"2017-01-21T16:50:47","modified_gmt":"2017-01-21T15:50:47","slug":"nr-9-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/01\/20\/nr-9-2017\/","title":{"rendered":"Nr 9 2017"},"content":{"rendered":"

\n\tHubble ST-konst ställs ut i Venedig – och TBO inväntar påsken<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tApropå Hans Hilderfors<\/strong> bild i förra W-bloggen av nebulosan kallad "Bubblan", så öppnas en ny utställning i Venedig, Italien, 1 februari på temat Our Place in Space<\/u> – med "Bubblan" i blickfånget!\n<\/p>\n

\n\t\"Our<\/a>\n<\/p>\n

\n\tUtställningen omfattar inte bara fantastiska Hubble Space Telescope-bilder utan även konst av nutida, HST-inspirerade italienska konstnärer.\n<\/p>\n

\n\tMer fakta om utställningen här: http:\/\/www.spacetelescope.org\/news\/heic1701\/<\/a>\n<\/p>\n

\n\tÄr du ändå i Venedig kan du ju  tänka på att en av fysik-och astronomigiganternas öde, C A Doppler<\/strong> som anses ligga begraven här men ingen har riktigt identifierat gravstället på Cimitero di San Michele. <\/a>En platta finns dock.\n<\/p>\n

\n\tOBS: Och när vi är inne på temat konst, så har vi en ny traditionell påskutställning på gång på Tycho Brahe-observatoriet, Oxie,  i påsk. Oumbärlige ASTB:aren  Anders Nilsson<\/strong> håller i tåtarna i år. Temat är tills vidare hemlighållet!\n<\/p>\n

\n\tSanddynerna på Mars<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tInuti Marskratern Wirtz har sanddyner, också kallade barkaner, kommit i dagen. I motsats till jorden, där sanden består  av vit och ljus kvarts, består sanden på Mars av mörk basalt med vulkaniskt ursprung. Därav den mörkare färgen.\n<\/p>\n

\n\tVinden föser sanddynorna på bilden österut (mot höger eller neråt), där det svarta markerar skugga och sanddynornas lutning neråt mot ytan.\n<\/p>\n

\n\t\"PIA12289_modest\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: NASA\/JPL\/University of Arizona<\/span><\/em>\n<\/p>\n

\n\tFakta här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\"PIA12289_fig1\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: NASA\/JPL\/University of Arizona<\/span><\/em>\n<\/p>\n

\n\tGalaxreliker – vad är det?<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDen som är nyfiken på det senaste om "relic galaxies", det vill säga  tidiga, massiva galaxer som inte gått igenom några förändringar sen de skapats i vårt universums början (vi måste numera alltid skriva "vårt universum") , rekommenderas denna rapport.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tÄnnu en rekordbild av våra ASTB:are:<\/strong><\/u>
\n<\/h3>\n

\n\tHåkan har dokumenterat Varuna från "Mount Beddingestrand"<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tGrattis än en gång till våra fantastiska astrofotografer, som tar den ena makalösa bilden efter den andra. Nu handlar det om Håkan Barregård<\/strong>, som rapporterar om sin dokumentation\/animation 15 och 16  januari av himlakroppen som i katalogerna går under beteckningen (20000) Varuna (2000 WR10) .\n<\/p>\n

\n\t\"file\"<\/a><\/p>\n
\n

\n\t\t\tFoto: Håkan Barregård<\/em>\n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\tFakta om Håkans bild:\n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\tExponering: <\/strong>6*5min
\n\t\t\tFotograf: <\/strong>Håkan Barregård
\n\t\t\tTeleskop: <\/strong>Meade RCX12"
\n\t\t\tKamera: <\/strong>Atik 314L+
\n\t\t\tKommentar: <\/strong>Bilderna är från 15\/1 resp 16\/1 och visar dess rörelse på ett dygn. Magnituden utan filter blev 20.3 jämfört med 90 referensstjärnors v-magnitud. UAA fick den till 20.0 för ett år sen men jag tror fullmånen bidrog till skillnaden (MPC ger 20.1).<\/p>\n

\n\t\t\t\tHåkan berättar att Varuna upptäcktes år 2000 av Robert McMillan.<\/strong> Det är en TNO (Trans Neptunian Object) men då den har en nästan cirkulär bana med 17 graders lutning och inte är i resonans med Neptunus så är den en cubewano. Den har ungefär en tredjedel av Plutos diameter med en omloppstid på 283 år och ligger på ca 43 AU.\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\tOm definitionen på cubewano har Wikipedia denna info.<\/a>\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\tHortenisan har eget galaxprojekt<\/strong>
\n\t\t\t<\/h2>\n

\n\t\t\t\tDen vackra blomman hortensia (Hydrangera macriophylla), som kan skiftar färg från rött till blått efter den miljö den gror i, har fått ge namn åt astronomiteoretikernas Hydrangera-projekt<\/a>, som tar fasta på skillnaden mellan ensamgalaxer i universum typ Vintergatan och galaxer i enorma galaxhopar.\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\tDet är MPA (Max-Planck-Insditut für Astrophysik) som står för de spännande simuleringarna\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\t\"dsc_8325\"<\/a>\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\tBlomma med kosmisk motsvarighet.<\/em>\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\tDagsnoteringen för Vintergatans massa<\/strong>
\n\t\t\t<\/h2>\n

\n\t\t\t\tDe senaste mätningarna av Vintergatans massa ger resultatet 9.5 x 1041<\/sup> kg eller  4.8 x 1011<\/sup> ggr solens massa.\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\tGamow i Köpenhamn<\/strong>
\n\t\t\t<\/h2>\n

\n\t\t\t\tAlla som nån gång läst George Gamows<\/strong> (1904-1968) populärvetenskapliga böcker vet att han gärna själv illustrerade dem med sina teckningar. Han tycks överhuvud taget alltid ha haft penna och ett ritblock i sin närhet. Här är några karikatyrer från hans tid vid Niels Bohrs<\/strong> institut i Köpenhamn på tidigt 1930-tal:\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\t\"gamow\"<\/a>\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\tT v  Lev Landau, som fick lägga band på sig när han diskuterade med Bohr,  Niels Bohr i mitten, t h som Mefisto Wolfgang Pauli. Ill: George Gamow. Bildkälla: http:\/\/reductionism.net.seanic.net\/brucegary3\/Articles\/physicsPC.htm<\/a><\/em>\n\t\t\t<\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hubble ST-konst ställs ut i Venedig – och TBO inväntar påsken Apropå Hans Hilderfors bild i förra W-bloggen av nebulosan kallad "Bubblan", så öppnas en ny utställning i Venedig, Italien, 1 februari på temat Our Place in Space – med "Bubblan" i blickfånget! Utställningen omfattar inte bara fantastiska Hubble Space Telescope-bilder utan även konst av… L\u00e4s mer »Nr 9 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/69567"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=69567"}],"version-history":[{"count":41,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/69567\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":69619,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/69567\/revisions\/69619"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=69567"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=69567"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=69567"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}