{"id":69663,"date":"2017-01-28T10:05:39","date_gmt":"2017-01-28T09:05:39","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=69663"},"modified":"2017-01-28T20:06:31","modified_gmt":"2017-01-28T19:06:31","slug":"nr-11-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/01\/28\/nr-11-2017\/","title":{"rendered":"Nr 11 2017"},"content":{"rendered":"

\n\tEta Carinae lockade stor publik<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tMalmö(!)astronomen Henrik Hartman<\/strong> – han jobbar merparten av sin tid på Malmö högskola –  gav oss i ASTB en synnerligen spännande inblick i den senaste utforskningen av en av Vintergatans största stjärnor, Eta Carinae, ett binärt system som är förbundet med ett komplext system av expanderande gas och stoft – Homunculus-nebulosan – som emanerat från stjärnorna i samband med utbrott. Det utslungade materialet från de olika smällarna hinner efter en tid ikapp varandra, och då uppstår dramatiska "möten" i rymden på atomär och molekylär nivå.\n<\/p>\n

\n\tStörsta utbrottet i historisk tid var det på 1840-talet (Alexander Humbold<\/strong>t rapporterade tidigt om det i sin klassiker Kosmos<\/em>), ett följde 1890, i modern tid följs utvecklingen av stora jordbaserade teleskop och rymdsonder (HST, Chandra), som möjliggör nära spektroskopimätningar.\n<\/p>\n

\n\tAmatörerna har också en roll att spela i den dagliga bevakningen, påpekade Henrik.\n<\/p>\n

\n\tEn animerad 3 D-bild av nebulositetens roterande bägge  lober som Henrik visade såg ut så här:\n<\/p>\n

\n\t\"eta_car_model_loop_half_0\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tHan hade även med sig en utskrift i 3 D!\n<\/p>\n

\n\t\"IMG_9704\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFoto: Eva Dagnegård<\/em>\n<\/p>\n

\n\tAtt 3 D-skrivartekniken kan bidra till mycket av vår förståelse visas här av en av de senaste rapporterna från 2016<\/a>. Mycket pedagogiskt!\n<\/p>\n

\n\tEtt 60-tal nya och gamla ASTB:are – och "prospects" – var på plats i torsdags (26.1. Tekniska museet, Malmö).\n<\/p>\n

\n\tDe som missade Henriks föredrag rekommenderas ta del av Lunds universitets egen Eta Carinae-sida,<\/a> som leds av Henrik. Matig info ges med länkskafferi för vidare självstudier.\n<\/p>\n

\n\tPLATO och Lund<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tMer lokalt proffsnytt: Även våra vänner inom lundaastronomin är medlemmar av det ambitiösa europeiska satellitprojektet PLATO<\/a> med planerad uppskjutning 2024, en mission som ska kartlägga
\n\texoplanetsystem kring stjärnor relativt nära solen genom transit-metoden.\n<\/p>\n

\n\tPLATO är akronym för PLAnetary Transits and Oscillations of stars <\/u>\n<\/p>\n

\n\t\"PLATO_ExoPlanets_625\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tAlla sorters transiter kommer att observeras. Bildkälla: ESA – C. Carreau <\/span><\/em>\n<\/p>\n

\n\tMörk materia känd redan 1922?<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tRedan 1922 ska den holländske astronomprofilen Jacobus Kapteyn<\/strong> ha använt begreppet "dark matter" i sin artikel "First Attempt at a Theory of the Arrangement and Motion of the Sidereal System".<\/a>\n<\/p>\n

\n\tStörsta svarta hålet vs Solsystemet<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tTack till Lars Olefeldt,<\/strong> som hittat fram till denna illustration som visar det största kända svarta hålets storlek jämfört med solsystemet<\/a>. AU i illustrationen står för Astronomical Unit, alltså den astronomiska enheten som motsvarar medelavståndet mellan jordklotet och solen.\n<\/p>\n

\n\t\"tw5e2ad\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t2013 kom denna rapport om det svarta hålet<\/a>, som är en blazar, och frågan som ställdes och som sökte besvaras var om blazaren var ett riktigt eller skenbart monster: "The blazar S5 0014+813: a real or apparent monster?"\n<\/p>\n

\n\tSen kommer nobelpriset….<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tI väntan på nobelpriset i fysik, har de ledande LIGO-forskarna nu honorerats för sitt arbete med att slå fast gravitationsvågornas existens. Amerikanska National Academy of Sciences (NAS) har gett sin Henry Draper Medal<\/a> till Caltech-profilen Barry Barish<\/strong> och LIGO-labberts chefsforskare Stan Whitcomb.<\/strong>\n<\/p>\n

\n\tSamtidigt har The NAS Award for Scientific Discovery<\/a> gått till de tre forskare som ledde1000-talet andra forskare i jakten på G-vågorna:  David Reitze, Gabriela González <\/strong>och Peter Saulson.<\/strong>\n<\/p>\n

\n\tNyheten från Caltech här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tAstronomins LYSANDE framtid<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tTakten i antalet astronomiska upptäcker, antalet astronomiska rapporter, ja även antalet astronomer, kommer bara att öka framöver – om inte en gigantisk katastrof drabbar oss. För några år sedan publicerades detta inlägg på temat "Next Generation Astronomy".<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBilden nedan är från rapporten, som lades fram på en IAU-träff i Rio de Janeiro 2010 under samlingsrubriken "Accelerating the Rate of Astronomical Discovery". Optimismen var stor.\n<\/p>\n

\n\t\"process\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Eta Carinae lockade stor publik Malmö(!)astronomen Henrik Hartman – han jobbar merparten av sin tid på Malmö högskola –  gav oss i ASTB en synnerligen spännande inblick i den senaste utforskningen av en av Vintergatans största stjärnor, Eta Carinae, ett binärt system som är förbundet med ett komplext system av expanderande gas och stoft –… L\u00e4s mer »Nr 11 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/69663"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=69663"}],"version-history":[{"count":26,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/69663\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":69694,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/69663\/revisions\/69694"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=69663"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=69663"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=69663"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}