{"id":69700,"date":"2017-01-31T14:54:31","date_gmt":"2017-01-31T13:54:31","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=69700"},"modified":"2017-01-31T15:57:09","modified_gmt":"2017-01-31T14:57:09","slug":"nr-12-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/01\/31\/nr-12-2017\/","title":{"rendered":"Nr 12 2017"},"content":{"rendered":"

\n\tGaia avslöjar definitivt "tabben" Messier 40<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tNågra av objekten i Charles Messiers <\/strong>1700-talskatalog är väldigt mystiska, de har inte med nebulositeter att göra. Som M 40, som redan i en liten kikare avslöjas som två närbelägna stjärnor på himlavalvet. Ibland kallas objektet för "Messiers största tabbe".\n<\/p>\n

\n\tNu har den fantastiska astrometrisonden Gaia, som positionsbestämmer 1 miljard vintergatsstjärnor, avslöjat – tillsammans med tidigare mätningar av Hipparchos-maskineriet – att de bägge stjärnorna DEFINITIVT INTE är binära och hör samman. Parallxmätningarna visar att den ena stjärnan har ett avstånd på 350±30 pc, den andra 140±5 pc.\n<\/p>\n

\n\tAlltså: Avståndet mellan den närmast belägna stjärnan och solen är mindre än avståndet till den bortre stjärnan.\n<\/p>\n

\n\tSlutsats: "Messier 40 comprises a pair of entirely unrelated stars."<\/a>\n<\/p>\n

\n\tMessier själv trodde att den på 1600-talet verksamme Danzig-astronomen Johan Hevelius<\/strong>, som han utgick ifrån, misstog de bägge stjärnorna som en nebulosa. Av någon anledning lät han "tabben" vara kvar i sin egen katalog.\n<\/p>\n

\n\t\"messier-40\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: NOAO \/ AURA \/ NSF<\/em>\n<\/p>\n

\n\tHeder åt fysiklärarna!<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tI matarkedjan från ung, kanske aktiv amatörastronom, fram till gymnasiestudier och sen universitetskarriär och verksamhet inom yrkesastronomin, spelar pedagogerna på gymnasiet stor roll. På "min tid" var det si och så med fysiklärarnas förmåga att entusiasmera, en del lyckades, en del misslyckades grovt, men i vår tid har pedagoglyftet var desto tydligare.\n<\/p>\n

\n\tSå kul t ex att i vårt ASTB-led i dag återfinns Spykens gamle matte- och fysiklärare Rolf Olsson, <\/strong>som var på plats när hans tidigare gymnasielev, astronomen Henrik Hartman<\/strong> föreläste för oss om sin och kollegernas utforskning av den fenomenala stjärnan Eta Carinae.\n<\/p>\n

\n\t\"IMG_9718\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tSelfie på gång mellan gamle eleven och hans Spyken-lärare. Foto: Eva Dagnegård<\/em>\n<\/p>\n

\n\tFöredömlig protest<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tRoyal Astronomical Society protesterar med kraft <\/a>mot US-presidenten Donald Trumps<\/strong> dagorder om att stoppa medborgare från en rad länder, vilket även drabbar astronomer, geofysiker och andra rymdforskare och tekniker.\n<\/p>\n

\n\t\"Badge__words_-_for_web\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tDet är som upplagt för en rad astronomiska communities att följa patrull. IAU? KVA, t ex?\n<\/p>\n

\n\tJordens syre regnar ner på månen<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tJoniserat syre från jordens atmosfär regnar med jämna mellanrum ner över månytan<\/a>, har nu japanska astronomer fångat upp med hjälp av en detekterande rymdsond. Motorn bakom regnet är solvinden.\n<\/p>\n

\n\tBAA:s Sir Patrick Moore-pris<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tEn ung astronom i Coventry, Thomas Killestein,<\/strong> har tilldelats Sir Patrick Moore<\/strong>-priset på 250 pund av British Astronomical Association.<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\"BAA_logo\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tVykort anno 1913<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tTack till Christian Vestergaard<\/strong>, som skickar ett vykort fråån 1913 på prof William R Brooks <\/strong>vid en Alvan Clark<\/strong>-tub\n<\/p>\n

\n\t– Herr Brooks var upptäckare av tjugosex kometer. Bilden togs 1913 i Smith-observatoriet i Geneva, New York State, USA.\n<\/p>\n

\n\t\"William<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Gaia avslöjar definitivt "tabben" Messier 40 Några av objekten i Charles Messiers 1700-talskatalog är väldigt mystiska, de har inte med nebulositeter att göra. Som M 40, som redan i en liten kikare avslöjas som två närbelägna stjärnor på himlavalvet. Ibland kallas objektet för "Messiers största tabbe". Nu har den fantastiska astrometrisonden Gaia, som positionsbestämmer 1… L\u00e4s mer »Nr 12 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/69700"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=69700"}],"version-history":[{"count":22,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/69700\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":69731,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/69700\/revisions\/69731"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=69700"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=69700"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=69700"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}