{"id":69840,"date":"2017-02-07T12:34:45","date_gmt":"2017-02-07T11:34:45","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=69840"},"modified":"2017-02-07T12:40:20","modified_gmt":"2017-02-07T11:40:20","slug":"nr-15-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/02\/07\/nr-15-2017\/","title":{"rendered":"Nr 15 2017"},"content":{"rendered":"<h2>\n\t<strong>Kosmos egen partikelaccelerator<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tP&aring; <a href=\"http:\/\/www.hs.uni-hamburg.de\/index.php?lang=en\">Hamburg-observatoriets hemsida finns denna h&auml;ftiga nyhet:<\/a>\n<\/p>\n<div class=\"page-header\">\n<p itemprop=\"headline\">\n\t\t<strong>* Galaxhoparna Abell 3411 and 3412<\/strong> &auml;r mitt uppe i ett kosmiskt slagsm&aring;l eller snarare sammang&aring;ende (tungviktsboxare gillar&nbsp; att kl&auml;nga p&aring; varandra, g&aring; i clinch), som med hj&auml;lp av supermassiva svarta h&aring;l ger oss kosmos egen o&ouml;vertr&auml;ffade partikelaccelerator.\n\t<\/p>\n<p itemprop=\"headline\">\n\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/02\/a3411_label_525.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"a3411_label_525\" class=\"aligncenter size-full wp-image-69871\" height=\"360\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/02\/a3411_label_525.jpg\" width=\"525\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/02\/a3411_label_525.jpg 525w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/02\/a3411_label_525-300x205.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/02\/a3411_label_525-200x137.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 525px) 100vw, 525px\" \/><\/a>\n\t<\/p>\n<p itemprop=\"headline\" style=\"text-align: center;\">\n\t\t<em>Bildk&auml;lla: R&ouml;ntgen: NASA\/CXC\/SAO\/R. van Weeren et al; Optisk:&nbsp; NAOJ\/Subaru; Radio: NCRA\/TIFR\/GMRT<\/em>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<strong>* Kompositbilden visar i bl&aring;tt r&ouml;ntgenstr&aring;lning<\/strong> uppf&aring;ngad av Chandra-satelliten, det kometliknande partiet visar hur hoparna g&aring;r samman, radiostr&aring;lningen i r&ouml;tt pekar p&aring; h&auml;ftiga chockv&aring;gor i gasen och stoftet.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<strong>* Subaru-mastadonten p&aring; Hawaii <\/strong>svarar f&ouml;r den optiska delen av bilden med galaxer och stj&auml;rnor av olika kul&ouml;rer.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<strong>* Bonus &auml;r de tre identifierade<\/strong> massiva svarta h&aring;len.\n\t<\/p>\n<\/div>\n<div>\n\t<strong>* Rapporten publicerades<\/strong> i<i> Nature Astronomy<\/i> <strong>1<\/strong>, (2017)<a href=\"http:\/\/www.nature.com\/articles\/s41550-016-0005\"> och b&auml;r titeln &quot;The case for electron re-acceleration at galaxy cluster shocks&quot;<\/a>.\n<\/div>\n<h2>\n\t<strong>Gasm&ouml;te i Lund<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tFackastronomerna har i tv&aring; dagar diskuterat temat <a href=\"http:\/\/www.astro.lu.se\/gaseousuniverse2017\/\">&quot;The Gaseous Universe for all<\/a>&quot; p&aring; institutionen i Lund, tipsar <strong>Christian Vestergaard.<\/strong> M&aring;nga nya namn bland f&ouml;redragsh&aring;llarna! Men ocks&aring; en och annan gammal uv&#8230;.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Vetenskapare skriver sf<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDet tog inte slut med <strong>Fred Hoyle<\/strong> eller<strong> Leo Szilard <\/strong>&#8211; en helt ny generation sf-f&ouml;rfattare verksamma inom naturvetenskaperna har samlat sig till denna skrift:\n<\/p>\n<h2>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/02\/9783319411019.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"9783319411019\" class=\"aligncenter size-full wp-image-69866\" height=\"232\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/02\/9783319411019.jpg\" width=\"153\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/02\/9783319411019.jpg 153w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/02\/9783319411019-131x200.jpg 131w\" sizes=\"(max-width: 153px) 100vw, 153px\" \/><\/a><br \/>\n<\/h2>\n<h2>\n\t<strong>Astronomin som hj&auml;lpgumma<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tMed hj&auml;lp av <a href=\"http:\/\/www.tandfonline.com\/doi\/abs\/10.1080\/01431161.2017.1280639?journalCode=tres20&amp;\">v&auml;lk&auml;nd astronomisk mjukvaruteknik p&aring; IR-omr&aring;det<\/a>, har naturv&aring;rdarna f&aring;tt ett v&auml;rdefullt redskap att via dr&ouml;nare h&aring;lla koll p&aring; t ex utrotningshotade djurarter i v&aring;ra stora nationalparker.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Sk&ouml;nheten och Odjuret<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tSk&ouml;nheten &auml;r naturligtvis Vintergatan och Odjuret heter Otto, en 28-hjuling,&nbsp; som transporterar antennerna upp till ALMA-teleskopets plats 5 000 m &ouml; h&nbsp; i Chiles Atacama-&ouml;ken. Ihops&auml;ttningsplatsen ligger 2900 m &ouml; h.\n<\/p>\n<p>\n\tOtto &auml;r 20 m l&aring;ng och 10 m bred.\n<\/p>\n<p>\n\tToppfarten 12 km\/h, s&aring; det tjuter inte mycket i d&auml;cken n&auml;r vidundret sv&auml;nger i kurvorna.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/02\/potw1703a.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Beauty and a Beast\" class=\"aligncenter size-full wp-image-69857\" height=\"396\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/02\/potw1703a.jpg\" width=\"595\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/02\/potw1703a.jpg 1280w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/02\/potw1703a-300x199.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/02\/potw1703a-1024x682.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/02\/potw1703a-200x133.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 595px) 100vw, 595px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Otto&nbsp; d&ouml;k upp h&auml;rom veckan som <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/images\/potw1703a\/\">ESO:s POTW (&quot;Picture of the Week&quot;).<\/a> Bildk&auml;lla: Y. Beletsky<span> (LCO)\/ESO<\/span><\/em>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Herschels Sverige-teleskop<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t<strong>William Herschel <\/strong>s&aring;lde ett av sina 7-fotsteleskop till Stockholms universitet i slutet av 1700-talet. Vetenskapshistorikern <strong>Johan K&auml;rnf&auml;lt <\/strong>har skrivit en artikel om teleskopet, som kommer i tryck vad det lider.\n<\/p>\n<p>\n\t&#8211; Teleskopet var en totalflopp, noterar Johan i f&ouml;rbifarten.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/02\/16473803_10154576833013743_8659999843091704081_n.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"16473803_10154576833013743_8659999843091704081_n\" class=\"aligncenter size-full wp-image-69845\" height=\"178\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/02\/16473803_10154576833013743_8659999843091704081_n.jpg\" width=\"239\" \/><\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Alla likheter med verkligheten&#8230;<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t&#8230; &auml;r en ren tillf&auml;llighet.<strong> <a href=\"https:\/\/gunnarbernstrup.wordpress.com\/2017\/02\/04\/den-gamle-redaktoren\/\">Gunnar Bernstrup <\/a><\/strong><a href=\"https:\/\/gunnarbernstrup.wordpress.com\/2017\/02\/04\/den-gamle-redaktoren\/\">ritade och skrev<\/a>, och jag k&auml;nner mig inte utpekad. Inte s&auml;rskilt mycket.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/02\/astronomen.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"astronomen\" class=\"aligncenter size-full wp-image-69842\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/02\/astronomen.jpg\" width=\"253\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/02\/astronomen.jpg 253w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/02\/astronomen-168x200.jpg 168w\" sizes=\"(max-width: 253px) 100vw, 253px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Kosmos egen partikelaccelerator P&aring; Hamburg-observatoriets hemsida finns denna h&auml;ftiga nyhet: * Galaxhoparna Abell 3411 and 3412 &auml;r mitt uppe i ett kosmiskt slagsm&aring;l eller snarare sammang&aring;ende (tungviktsboxare gillar&nbsp; att kl&auml;nga p&aring; varandra, g&aring; i clinch), som med hj&auml;lp av supermassiva svarta h&aring;l ger oss kosmos egen o&ouml;vertr&auml;ffade partikelaccelerator. Bildk&auml;lla: R&ouml;ntgen: NASA\/CXC\/SAO\/R. van Weeren et al;&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/02\/07\/nr-15-2017\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 15 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/69840"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=69840"}],"version-history":[{"count":23,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/69840\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":69875,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/69840\/revisions\/69875"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=69840"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=69840"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=69840"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}