{"id":70037,"date":"2017-02-15T18:49:14","date_gmt":"2017-02-15T17:49:14","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=70037"},"modified":"2017-02-15T21:29:30","modified_gmt":"2017-02-15T20:29:30","slug":"nr-19-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/02\/15\/nr-19-2017\/","title":{"rendered":"Nr 19 2017"},"content":{"rendered":"

\n\tApropå astronomins "praktiska nytta":<\/strong><\/u>
\n<\/h3>\n

\n\tOnsalas nya tvillingteleskop är startklara<\/strong>
\n<\/h2>\n
\n

\n\t\tTvå nya teleskop har uppförts vid Onsala rymdobservatorium och 18 maj ska de invigas. Onsalas tvillingteleskop är Sveriges del i ett internationellt teleskopnätverk som använder astronomins metoder – och avlägsna svarta hål – för att mäta jorden och dess rörelser.\n\t<\/p>\n<\/div>\n

\n

\n\t\t\u200b\u200bOnsalas tvillingteleskop består av två identiska parabolantenner<\/strong>, 13,2 meter i diameter. De är en del i en internationell satsning där 20 länder är inblandade som syftar till att öka vår kunskap om jorden och dess rörelser.<\/span>\n\t<\/p>\n

\n\t\t\"Onsala<\/a>\n\t<\/p>\n

\n

\n\t\t\t\u200bOnsalas tvillingteleskop kommer att mäta jordens rörelser med hjälp av avlägsna galaxer. Bakom de två nya antennerna står 25-metersteleskopet från 1963.<\/span><\/em><\/span> Bildkälla: <\/span>\u200bOnsala rymdobservatorium\/R. Hammargren<\/span><\/em>\n\t\t<\/p>\n<\/p><\/div>\n

\n\t\tTvillingteleskopen använder lysande, <\/strong>mycket avlägsna galaxer som fixstjärnor på himlen. Genom att ständigt mäta positioner på himlen av ljusstarka radiokällor kan teleskopen i nätverket tillsammans fastställa sina egna positioner i rymden.\n\t<\/div>\n
\n\t\tJohn Conway<\/strong> är föreståndare för Onsala rymdobservatorium och professor i observationell radioastronomi vid Chalmers.\n\t<\/div>\n
\n\t\t– Källorna som teleskopen mäter<\/strong> upp är alla avlägsna galaxkärnor, så kallade kvasarer, som lyser tack vare varsitt supertungt svart hål vars omgivningar lyser när det äter upp sig. Detta är tillämpad astronomi när den är som bäst, säger han.\n\t<\/div>\n
\n\t\tOnsalas tvillingteleskop ingår i ett växande<\/strong> internationellt nätverk av liknande teleskop. Inom ramarna för det globala projektet VGOS<\/a> (VLBI Global Observing System) får de sällskap av liknande teleskop i hela världen. Liknande mätningar har länge gjorts med världens befintliga radioteleskop, bland dem 20-metersteleskopet i Onsala. Men med ett dedikerat nätverk av teleskop som för första gången kan observera dygnet runt, året om, kan man nå precisionsnivåer omkring tio gånger bättre än dagens.\n\t<\/div>\n
\n\t\t–<\/span> Med teleskopnätverket kan vi mäta <\/strong>avstånden mellan teleskopen med millimeterprecision, och nästan i realtid, säger Rüdiger Haas<\/strong>, professor i rymdgeodesi vid Chalmers.\n\t<\/div>\n
\n\t\tOnsala har en lång historia av att göra<\/strong> mätningar av jorden med hjälp av radioastronomisk teknik. Observatoriets ikoniska 25-metersteleskop blev 1964 det första i Europa att delta i långbasinterferometriska mätningar. 20-metersteleskopet, som invigdes 1976, kan stoltsera med en mätserie av geodetiska mätningar som är längre än något annat teleskop i världen.\n\t<\/div>\n
\n\t\t\"images\"<\/a>\n\t<\/div>\n
\n\t\tTeleskopen och deras nätverk fyller<\/strong> ett globalt behov som uttrycktes i en resolution som antogs av Förenta nationernas generalförsamling i februari 2015. I resolutionen, Ett globalt geodetiskt referenssystem för hållbar utveckling (“A Global Geodetic Reference Frame for Sustainable Development”)¨<\/u>, erkändes för första gången vikten av att koordinera mätningar av jorden – geodesi – på ett globalt plan. Resolutionen förstärker initiativet UN-GGIM (Global Geospatial Information Management), också från FN, och det globala geodetiska referenssystemet (Global Geodetic Reference Frame; GGRF).\n\t<\/div>\n
\n\t\t–<\/span> Framtidens forskning om hållba<\/strong>r utveckling och om jorden som system ställer allt högre krav på tillförlitliga, långvariga högprecisionsmätningar. Tvillingteleskopen i Onsala är en naturlig fortsättning av vår redan långa historia av sådana mätningar i Onsala, säger Gunnar Elgered<\/strong>, prefekt för Institutionen för rymd- och geovetenskap och professor i elektrisk mätteknik vid Chalmers.\n\t<\/div>\n
\n

\n