{"id":70157,"date":"2017-02-18T20:09:40","date_gmt":"2017-02-18T19:09:40","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=70157"},"modified":"2017-02-19T15:59:03","modified_gmt":"2017-02-19T14:59:03","slug":"nr-21-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/02\/18\/nr-21-2017\/","title":{"rendered":"Nr 21 2017"},"content":{"rendered":"

\n\tFrån lördagens lundavernissage<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tTack till Peter Linde<\/strong>, som tagit bilden av Eva Dagnegård<\/strong> vid vernissagen i dag 18.2 i Lund (scrolla ner till förra W-bloggen för mer info).\n<\/p>\n

\n\tEva har med sin kamera dokumenterat hur naturen kan te sig på en välkänd frusen planet på vintern – en planet i den beboeliga zonen men ibland drabbad av minusgrader. Då skapar naturen själv fantastiska konstverk, som Eva upptäckt med sin kamera.\n<\/p>\n

\n\t\"IMG_9809B\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFoto: Peter Linde<\/em>\n<\/p>\n

\n\tNovajakt i labbet…<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tKlassiska novor och deras effekter i stort och smått studeras ofta med hjälp av datasimuleringar. Nu hoppas dock forskare vid Michigan State University<\/a> att novornas kärnfysik även ska kunna studeras i ett helt nytt labb kallat FRIB = Facility for Rare Isotope Beams, som ska stå färdigbyggt runt 2022.\n<\/p>\n

\n\tSpeciellt isotopen aluminium-26 är intressant. Den kan ha spelat roll vid solsystemets skapande och har kanske även bidragit till existensen av vatten på vår egen planet.\n<\/p>\n

\n\t… och SN-jakt med hjälp av Gaia<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDet händer titt som tätt att Gaia upptäcker "transienter" – supernovor, blazarer och liknande himlakroppar – , och när dessa upptäcker sen följs upp från jorden så upptäcks ÄNNU FLER MISSTÄNKTA SUPERSMÄLLAR i samma Gaia-område.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tHrmf. Får supernovajägarna aldrig nog?\n<\/p>\n

\n\tFrån Muren till obsis<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tBerlin är överraskningarnas stad även för oss stjärnskådare. Jag har själv bott ute i Spandau för länge sen hemma hos gamla vänner i denna den västraste delen av tidigare Västberlin, nära nazifängelset (rivet), nära Astrid Lindgren-Grundschule, nära gränsen mellan Västberlin och Östberlin där gränsstationen Staaken\/Heerstrasse låg på Murens tid.\n<\/p>\n

\n\tHär ute finns i dag något som jag är mycket positiv till: Ett folkobservatorium uppkallat efter Bruno H Bürgel,<\/strong><\/a> numera utrustat med ett 61 cm:s spegelteleskop. Men framför allt:\n<\/p>\n

\n\tI en gammal uttjänt tullbyggnad från Murens tid har detta folkobservatorium inrättat en föreläsningssal, kontor, verkstad m m. Onekligen ett klokt sätt att använda en symbol från ondskans tid.\n<\/p>\n

\n\t\"vereinshaus\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFrån symbol för Muren till – obsis. Bildkälla: http:\/\/www.bhb-sternwarte-berlin.de\/<\/em>\n<\/p>\n

\n\tBürgel var verksam som populärvetenskaplig författare och dog några år efter senaste världskriget.\n<\/p>\n

\n\tFör att komplicera saken är hans namn även knutet till ett observatorium utanför Dresden.\n<\/p>\n

\n\tLjudliga meteorer<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDetta är forskning, som bortgångne meteorforskaren i Lund Bertil-Anders Lindblad <\/strong>skulle ha gillat: Hur förklara att vissa metorer är förenade med ljud, som löper nästan parallellt med (ibland t o m snabbare) meteorernas uppflammande? En fysikalisk omöjlighet med tanke på ljusets och ljudets hastigheter, men det finns förklaringar: En ny teori presenterar fenomenet "photoacoustic coupling"<\/a> och diskuterar hur det häftiga, pulserande uppflammandet i atmosfären orsakar tryck\/chockvågor som i ljushastighet och nära en jordobservatör kan transformeras till ljud.\n<\/p>\n

\n\tExperiment i labbet stöder teorin.\n<\/p>\n

\n\tUSA-flaggorna på månen – hur ser de ut i dag?<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tW-bloggens medarbetare Lars Olefeldt<\/strong> skickade över en bild, som visar en av Apollo-astronauterna vid den amerikanska flaggan. Astronauten Eugene "Gene" Cernan<\/strong>, som saluterar The Stars and Stripes, är den hittills siste månbesökaren (Apollo 17, 1972). Han avled i januari i år, 83 år gammal.\n<\/p>\n

\n\t\"apollo-17-jump-salute-8\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tDen första flaggresningen ägde rum för snart femtio år sen, och frågan är hur flaggorna ser ut i dag. För några år sedan togs denna "flygbild" över landningsplatsen för just Apollo 17:\n<\/p>\n

\n\t\"397622main_challenger_4x\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFrågan är hur The Stars and Stripes ser ut på månen i dag, efter nästan ett halvt sekels bombardemang av solvind, uv-strålning, mikrometeoriter. Förmodligen är  resultatet som nedan – en helt blekt flagga utan färg, utan ränder, utan stjärnor. Inte ens figurens svarta ram runt flaggan finns där uppe på vår drabant. Vad säger han Trumpen om det?\n<\/p>\n

\n\t\"9i466Lx4T\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Från lördagens lundavernissage Tack till Peter Linde, som tagit bilden av Eva Dagnegård vid vernissagen i dag 18.2 i Lund (scrolla ner till förra W-bloggen för mer info). Eva har med sin kamera dokumenterat hur naturen kan te sig på en välkänd frusen planet på vintern – en planet i den beboeliga zonen men ibland… L\u00e4s mer »Nr 21 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/70157"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=70157"}],"version-history":[{"count":27,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/70157\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":70192,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/70157\/revisions\/70192"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=70157"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=70157"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=70157"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}