{"id":70193,"date":"2017-02-20T20:31:22","date_gmt":"2017-02-20T19:31:22","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=70193"},"modified":"2017-02-20T20:31:22","modified_gmt":"2017-02-20T19:31:22","slug":"nr-22-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/02\/20\/nr-22-2017\/","title":{"rendered":"Nr 22 2017"},"content":{"rendered":"

\n\tGör Tychos ö till världsarv!<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tNågon gång måste det sättas på pränt och processen dras igång: I dagens pappersutgåva (20.2.17) av Skånska Dagbladet <\/em>skriver jag en krönika på temat "Skåne behöver ett astronomiskt världsarv i Brahes anda".\n<\/p>\n

\n\t \"skc3a5nska_dagbladet_tiggare\"<\/a>
\n<\/h2>\n

\n\tDet är fult att citera sig sig själv, men här är ändå några rader ur Skånskan som försöker svara på frågan: Vem är den genom tiderna främste skåningen? När ett representativt urval skåningar utfrågas så blir svaret: Tycho Brahe! <\/strong>\n<\/p>\n

\n\tCitat:\n<\/p>\n

\n\t"Och det är jag som stjärnskådare glad för, för Tycho var en lika skicklig observatör som han var en odräglig och oförskämd herreman. Det första han byggde ute på Ven var inte sitt slott (Uraniborg) eller delvis underjordiska observatorium (Stjärneborg) utan en  fängelsehåla för trilskande Venbönder. <\/span><\/em>\n<\/p>\n

\n\tDetta hindrar inte att alla beslutsfattare på våra breddgrader borde samlas kring detta projekt: <\/span><\/em>\n<\/p>\n

\n\tAtt förvandla Tychos lämningar på Ven till ett av UNESCO:s världsarv. <\/span><\/em>\n<\/p>\n

\n\tPå Ven utförde Tycho med sina instrument de noggrannaste mätningar som var möjliga av stjärnor och planeter innan teleskopet uppfanns. Teleskopet riktades första gången mot stjärnhimlen runt 1609\/10, Tycho dog i Prag 1601. På Ven nådde den "förteleskopiska" astronomin sin absoluta topp. Det är värt att slå vakt om.<\/span><\/em>\n<\/p>\n

\n\tOch inte bara det: Hit till Ven kom tidens lärde i slutet av 1500-talet, flera assistenter knöts till Tycho, Tycho skapade ett eget pappersbruk och tryckte sina böcker på ön, stora instrument byggdes, han skrev dagligen brev till kolleger ute i Europa. MaxIV och ESS i Lund i all ära, men fenomenet Big Science är inget nytt. Tycho visade vägen.<\/span><\/em>\n<\/p>\n

\n\t\"TychoBraheStatue\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tTycho på spaning efter – UNESCO? Bildkälla Tycho Brahe-museet<\/em>\n<\/p>\n

\n\tVi har inget astronomisk världsarv alls i våra krokar av världen. Det bör repareras.<\/span><\/em>\n<\/p>\n

\n\tOm jag finge bestämma, så samlade sig astronomerna och idé- och vetenskapshistorikerna i Lund, Köpenhamn, Malmö, Århus, Odense m fl till en propå, som lämpligen backas upp av Nordiska rådets politiker. Vad har vi Nordiska rådet till för om inte för sådana här saker? <\/span><\/em>\n<\/p>\n

\n\tDanskskånsksvenska lokal- och regionpolitiker är också välkomna bidra!<\/span><\/em>\n<\/p>\n

\n\tEuropas fysiker har redan upphöjt Tychos Ven till "Historical site", men som världsarv får Ven en helt annat lyster som turistfälla i omvärlden.<\/span><\/em>\n<\/p>\n

\n\tÖverhuvud taget finns det massor av idéer i svang om Tycho och Tychos ö. En verkligt spektakulär idé är att bygga upp slottet Uraniborg på nytt. Pengar finns i danska fonder, avslöjade härom året den i Århus verksamme Tycho-kännaren Jens Vellev (hedersdoktor i fjor i Lund). <\/span><\/em>\n<\/p>\n

\n\tSölet ligger på den svenska sidan."<\/span><\/em>\n<\/p>\n

\n\t\"stj\u00e4rneborg_tychobrahe_ven\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tStjärneborg i dag. Bildkälla: Tycho Brahe-museet<\/em>\n<\/p>\n

\n\tJag tänkte så här: När vi har vårt 80-årsjubileum inom ASTB i  höst, så drar vi igång en kampanj på allvar. Vi har formidabla hinder att passera. Ett heter Riksantikvarieämbetet. Men vi har resten av livet på oss.\n<\/p>\n

\n\tTills vidare rekommenderas W-bloggens läsare gå in på UNESCO:s sida om världsarven<\/a>.\n<\/p>\n

\n\tI vår närhet finns skyddsobjekt som Kronborgs slott, Stevns klint (!) och i Blekinge örlogsstaden Karlskrona med sina unika marina lämningar.\n<\/p>\n

\n\tGammaastronomi på torsdagsmenyn<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tFör första gången, vad jag kan erinra mig, står gammaastonomi på programmet, när ASTB:s stormöte äger rum nu på torsdag. Det handlar om det mest hårdföra vi kan tänka oss inom astronomin, aggressiva partiklar och kosmisk strålning vars ursprung det funnits många teorier om. Superrnovor? Pulsarer? Svarta hål? Blazarer?\n<\/p>\n

\n\tFör föreläsningen svarar en världsauktoritet på området, Florensfödda Yvonne Becherini,<\/strong> som är knuten till Linnéuniversitetet i Växjö. Hon porträtterades i Populär Astronomi<\/em> nr 3 2016, <\/a>ett nummer i vilket hon själv skrev om sin och kollegernas forskning och förhoppningar inför kommande instrumentprojekt.\n<\/p>\n

\n\tInfo om torsdagsmötet på ASTB:s hemsida.<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\"yvbeaa_yvonne_becherini_1\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFöreläser för oss. Bildkälla: Linnéuniversitetet, Växjö<\/em>\n<\/p>\n

\n\tIntressant är att en av de tidiga utforskarna på våra breddgrader av den kosmiska strålningen var <\/strong>faktiskt Axel Corlin<\/strong>, knuten till Lunds obsis på Knut Lundmarks<\/strong> tid. Corlin skulle ha fascinerats av en ny glosa som PeVatron, <\/u>den värsta naturliga acceleratorn upptäckt hittills i kosmos.\n<\/p>\n

\n\tTidigaste galaxerna hittills<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDe tidigaste galaxerna hittills i vårt universum har börjat identifieras. De är tio ggr svagare än tidigare rekordhållare och hör hemma i en tid av vårt kosmos, en miljard åt efter Big Bang, då de första galaxerna började tända upp universum – fasen som kallas återjonisering.\n<\/p>\n

\n\t\"astronomersf\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tDen extremtidiga galaxhopen MACS 0416.<\/em> Bildkälla: The University of Texas<\/em>\n<\/p>\n

\n\tMed hjälp av Hubble-teleskopets så kallade Frontier Fields-projekt och tack vare Einstein-linsningen, har galaxerna – de var många, många vid denna tid –  dykt upp.<\/span> Strålningen från dessa unga galaxer var intensiv och aggressiv och hettade upp gasen mellan dem så mycket att atomerna i gasen joniserades. Därav namnet Återjoniseringsepoken!<\/span>\n<\/p>\n

\n\tDen kluriga metoden bakom upptäckten av astronomer verksamma vid University of Texas<\/a> tillåter att förgrundsgalaxer i stora hopar "tvättas" bort till förmån för de bakomliggande galaxerna.\n<\/p>\n

\n\tVit dvärg-pulsar hittad<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDet var väl bara en tidsfråga, men nu har den första vita dvärgen som också är en pulsar<\/a> upptäckts: AR Scorpi.\n<\/p>\n

\n\tSellingaffären nu som bok<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tI boken Naturen inför rätta<\/em> av historikern Keith Wijkander<\/strong> synas en av 50-talets rättsröteskandaler, den så kallade Sellingaffären. Kungliga Vetenskapskakademien, huvudman förNaturhistoriska riksmuseet, försökte få en av cheferna, paleobotanikern och professorn Olof Selling<\/strong> avsatt och få honom sinnessjukförklarad (han påstods lida av sjukdomen "kverulansparanoia"). Försöket misslyckades och affären förvandlades till en förstarangens skandal. Till sist fick till och med justitieministern avgå.\n<\/p>\n

\n\tHerbert Tingsten <\/strong>skriver om saken i sina memoarer. Även Johan Norberg <\/strong>synar affären i boken Motståndsmannen Vilhelm Moberg<\/em> (Timbro, 1997) – med DN och "Vilde Ville" som motståndare förvandlades KVA-ledamöterna till ovanligt släta figurer och respekten för det vetenskapliga oväldet fick sig en rejäl törn i folkdjupet. Rättsrötan blev ett begrepp.\n<\/p>\n

\n\t\"Natureninf\u00f6rr\u00e4tta-1-250x356\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tPå förlorarsidan: Saltsjöbadsastronomen prof Bertil Lindblad,<\/strong> vice preses i KVA. Han försökte försvara KVA:s hållning, men Wijkanders betyg i dag är inte nådigt.\n<\/p>\n

\n\tYoutube-godis med snygg landning!<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDen nya tekniken i USA med att landa bärraketer "baklänges" på jorden är en fantastisk innovation. Här är  lite Youtube-godis från den senaste SpaceX-showen med en Falcon 9 in action:\n<\/p>\n

\n\t