{"id":70247,"date":"2017-02-23T08:51:31","date_gmt":"2017-02-23T07:51:31","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=70247"},"modified":"2017-02-23T14:18:49","modified_gmt":"2017-02-23T13:18:49","slug":"nr-23-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/02\/23\/nr-23-2017\/","title":{"rendered":"Nr 23 2017"},"content":{"rendered":"

\n\tAvlägsnaste pulsaren – hittills<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tJag vet inte om det finns en Guinness rekordbok inom astronomin, men det sätts hela tiden nya "världs"rekord. Som nu: Pulsaren NGC 5907 X-1, som ligger i  spiralgalaxen <\/span>NGC 5907, är den mest avlägsna som hittats hittills.<\/a> 50 miljoner ljusår bort.<\/span>\n<\/p>\n

\n\tMed hjälp av ESA:s rymdteleskop XMM-Newton och NASA:s Chandra X-ray Observatory plus visuella studier från Sloan Digital Sky Survey har denna <\/span>neutronstjärnas rotationsperiod, i röntgen, mätts upp och ligger på 1,13\/sekund. <\/span>\n<\/p>\n

\n\t\"XMM-Newton_pulsar_NGC_5907_X-1_625\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: ESA\/XMM-Newton; NASA\/Chandra och SDSS<\/em><\/span>\n<\/p>\n

\n\tESO hittar sju jordplaneter runt samma sol<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tVårt planetsystem har åtta planeter, och <\/a>nu har astronomer hittat ett system av sju planeter, alla i jordens storlek, <\/a>bara 40 ljusår bort. Mediauppmärksamheten är stor, så därför tar vi det liten lugnt.\n<\/p>\n

\n\tMed hjälp av teleskop på marken<\/strong> och i rymden, bland dem ESO:s Very Large Teleskop, upptäcktes planeterna när de passerade framför deras moderstjärna, den ultrasvala dvärgstjärnan TRAPPIST-1.\n<\/p>\n

\n\tEnligt forskningsartikeln som publicerats<\/strong> i tidskriften Nature <\/em>ligger tre av planeterna i stjärnans beboeliga zon, vilket ökar chanserna för att planeterna har hav av vatten och att systemet kan härbärgera liv. Systemet har det hittills största antalet jordstora planeter och det största antalet planeter där flytande vatten på ytan är möjligt.\n<\/p>\n

\n\t\"Artist\u2019s<\/a>\n<\/p>\n

\n\tSå här föreställer sig ESO:s rymdkonstnär Martin Kornmesser utsikten från ytan på en av planeterna i systemet TRAPPIST-1. Åtminstone sju planeter går i bana omkring den extremt svala dvärgstjärnan, som ligger 40 ljusår bort från jorden, och samtliga är ungefär lika stora som jorden. Flera av planeterna befinner sig på rätt avstånd från värdstjärnan för att det ska kunna finnas flytande vatten på deras ytor. <\/span><\/span>Bildkälla:  ESO\/M. Kornmesser\/<\/span>spaceengine.org<\/a><\/em>\n<\/p>\n

\n\tAv systemets sju planeter kan alla <\/strong>potentiellt ha flytande vatten på ytan, men på grund av avståndet till värdstjärnan är vissa <\/span>bättre kandidater än andra. Klimatmodeller tyder på att de innersta planeterna, TRAPPIST-1b, c och d, är troligen för varma för att bibehålla flytande vatten, förutom en ytterst liten mängd på ytan. Banan för den yttersta planeten, TRAPPIST-1h, är inte bekräftad, men den är troligen alltför avlägsen och kall för att där kan finnas flytande vatten – <\/span>om inte andra källor till värme finns.<\/span><\/span>\n<\/div>\n
\n\tFör astronomer på planetjakt <\/strong>är det snarare TRAPPIST-1e, f och g som får representera den heliga graalen, eftersom de kretsar inuti stjärnans <\/span>beboeliga zon<\/span><\/a> och skulle alla kunna ha oceaner av ytvatten.<\/span><\/span>\n<\/div>\n

\n\tJordens "Miss Universum" vann igen<\/span><\/span><\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tFantastiskt! Samtliga Miss Universum-vinnare har genom åren kommit från planeten jorden.<\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\t\"France2016_Crowning_TS__8361\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFjorårets segrare, jordbon Iris Mittenaere<\/em>. Bildkälla: Miss Universe Com<\/em>\n<\/p>\n

\n\tFermi hittar gammaområde i M31<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tFermi-sonden har identifierat ett spännande gammaområde i centrum av M 31<\/a>, granngalaxen i Andromeda. Signalens "avsändare" kan vara mörk materia.\n<\/p>\n

\n\tSnusdosa med kometmotiv<\/span><\/span><\/strong>
\n<\/h2>\n
\n

\n\t\tDenna flotta snusdosa i papier maché hittade Christian Vestergaard<\/strong> i Science Museums samlingar, London.\n\t<\/p>\n

\n\t\t\"medium_1988_0134__0002_\"<\/a>\n\t<\/p>\n

\n\t\tMotivet föreställer den stora kometen 1811 så som den tedde sig från Pont-Neuf, Paris.Kometen var synlig för blotta ögat i 260 dygn, ett rekord som höll sig  fram till kometen Hale-Bopp i vår tid.
\n\t\t \n\t<\/p>\n

\n\t\t\"medium_1988_0134__0005_\"<\/a>\n\t<\/p>\n

\n\t\tBildkälla: © The Board of Trustees of the Science Museum
\n\t\tScience Museum Group Collection <\/em>\n\t<\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Avlägsnaste pulsaren – hittills Jag vet inte om det finns en Guinness rekordbok inom astronomin, men det sätts hela tiden nya "världs"rekord. Som nu: Pulsaren NGC 5907 X-1, som ligger i  spiralgalaxen NGC 5907, är den mest avlägsna som hittats hittills. 50 miljoner ljusår bort. Med hjälp av ESA:s rymdteleskop XMM-Newton och NASA:s Chandra X-ray… L\u00e4s mer »Nr 23 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/70247"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=70247"}],"version-history":[{"count":23,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/70247\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":70277,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/70247\/revisions\/70277"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=70247"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=70247"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=70247"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}