{"id":70279,"date":"2017-02-24T17:10:06","date_gmt":"2017-02-24T16:10:06","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=70279"},"modified":"2017-02-24T23:59:22","modified_gmt":"2017-02-24T22:59:22","slug":"nr-24-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/02\/24\/nr-24-2017\/","title":{"rendered":"Nr 24 2017"},"content":{"rendered":"

\n\tHST synar "30-åringen" – alkemistens våta dröm<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tI dessa dagar för trettio år sedan upptäcktes supernovan i Stora Magellanska molnet (SN 1987A), och så här ter sig SN-resten idag för HST aka Hubble Space Telescope:\n<\/p>\n

\n\t\"New<\/a>\n<\/p>\n

\n\tI januari i år dokumenterades denna vidvinkelbild med Hubble-teleskopets Wide Field Camera 3. Ringen består av material som kastades ut 20 000 år innan huvudsmällen. Den röda färgen i bilden härrör från lysande väte. <\/em>Bildkälla: ESA, NASA, and R. Kirshner (Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics and Gordon and Betty Moore Foundation) and P. Challis (Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics)<\/em>\n<\/p>\n

\n\tESA\/NASA:s fantastiska rymdteleskop<\/strong> har bevakat supernovaresterna sedan 1990, och bilden ovan togs nu i januari 2017. Det vi ser är en "stjärndöd i skönhet" – supernovans ringsystem vet vi en del om men absolut inte allt.\n<\/p>\n

\n\tEn del av gasen och stoftet <\/strong>innanför ringen slängdes ut redan 20 000 år innan supersmällen, och sen har de olika utkasten hunnit ikapp varandra och krockat och gett oss den märkliga strukturen. Vi har sett ljusekon passera, vi har sett chockvågor röra sig med  tillskapandet av t ex aggressiv röntgenstrålning.\n<\/p>\n

\n\t\"Supernova<\/a>\n<\/p>\n

\n\tVi brukar ju påstå när vi föreläser <\/strong>för allmänheten (som kan mer och är mer upplyst än vad vi tror) att i supernovors ugnar skapas t ex grundämnen som guld. Ja, SN 1987 A är verkligen alkemistens våta dröm!\n<\/p>\n

\n\tPressmesset<\/strong> från HST finns här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFår Leif en plats på Pluto?<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tIAU, yrkesastronomernas egen international, vill ha allmänhetens hjälp när det gäller att namna ytstrukturerna på Pluto och dvärgens månar.\n<\/p>\n

\n\tEftersom vår vän Leif Andersson<\/strong> var en framstående  Pluto\/Charon-utforskare när han levde och verkade i USA, så borde Leifs namn finnas med. Det gör det också men samtidigt noteras att Leif redan har en månkrater.\n<\/p>\n

\n\t\"Downloader-12\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tLeif på på en träff bland kompisar på Kvistabergs observatorium. Tidigt 1970-tal. Foto: Prof Åke Wallenquist<\/em>\n<\/p>\n

\n\tMer info om namnfrågan här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tCarinae-nebulosan på en grads höjd över horisonten<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDetta är egentligen en omöjlig bild, men bara 1 grad över horisonten lycklades Håkan Barregård<\/strong> för en tid sedan dokumentera Carinaenebulosan från La Palma. På 2300 meters höjd!  Otroligt!\n<\/p>\n

\n\tLängre norrut går nebulosan  inte att se, så det är ett rekord Håkan presterat. Facts here på astronet.se!<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\"ec-1\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFoto:Håkan Barregård<\/em>\n<\/p>\n

\n\tBilden borde användas av alla som gillar att plåga astrolabbande studenter t ex och få dem att reducera t ex positionen för ytobjekt med hänsyn till refraktion och annat  "jävulskap".\n<\/p>\n

\n\tGaia avslöjar stjärnhop nära Sirius<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tTack till Arne Lindengard,<\/strong> som förmedlat en i mina ögon sensationell upptäckt: En stjärnhop alldeles i närheten av Sirius på himlavalvet. Inte i fysik närhet av Sirius men väl i omedelbar närhet på stjärnhimlen, där "Hundstjärnan" i vanliga fall dränker allt i sin närhet.\n<\/p>\n

\n\tDet är vårt astrometriska underverk<\/strong> Gaia-sonden som bara 10 bågminuter från bedövande ljusstarka Sirius funnit något som antingen är en öppen eller en klotformig stjärnhop. Genom att maska bort Sirius har stjärnhopen kommit i dagen. Egentligen var astronomerna S. Koposov, V. Belokurov <\/strong>och G. Torrealba<\/strong> på jakt efter små dvärggalaxer runt Vintergatan men sprang i stället på det som nu bär katalogbeteckningen Gaia 1, en massiv stjärnhop (drygt 10 000 solmassor) cirka ~ 9 pc tvärsöver och på ett avstånd från oss på 4,6 kpc (= ca 15 000 ljusår).\n<\/p>\n

\n\tSirius agerar här förgrundsstjärna<\/strong> på ett avstånd av 2,6 pc = 8,6 ljusår.\n<\/p>\n

\n\t\"koposovetal-1702-01122_f4\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tUpptäckten presenteras här i arXiv.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tJag gillar avslutningen i rapporten<\/strong> som avslöjar dels<\/em><\/u> att flera stjärnor i stjärnhopen i princip är synliga för blotta ögat men att de naturligtvis bländas av Sirius, dels <\/u><\/em> att generationer av astronomer har haft Gaia 1 i sina kikare men varit "blissfully unaware of its existence".\n<\/p>\n

\n\tVad döljer sig nära andra<\/strong> av stjärnhimlens ljusaste stjärnor?\n<\/p>\n

\n\tSirius står ju ovanligt <\/strong>bra till nu på kvällarna och inbjuder till diverse funderingar.\n<\/p>\n

\n\tZwicky på gott humör<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tNär jag nyligen satt i katakomberna på Lunds Universitetsbibliotek  och läste en del brev till Knut Lundmark<\/strong>, sprang jag även på  ett brev till honom från Fritz Zwicky<\/strong> 1953, ett brev i vilket denne diskuterar "intergalactic matter". Tydligen har Lundmark haft synpunkter på att den andra spiralen i galaxen M51 upptäckts långt tidigare än vad Edwin P Hubble<\/strong> och Milton Humason <\/strong>trodde, och Zwicky utbrister:\n<\/p>\n

\n\t"I am beginning to think that we better stop observing and study the literature instead. We shall no doubt find that there is nothing wich Aristotle did not know already."<\/u><\/em>\n<\/p>\n

\n\tGodmodig Zwicky…<\/em>\n<\/p>\n

\n\t\"241234684_48810033-8f02-4083-b95f-f55d3e517dd6\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t… godmodig Lundmark.<\/em>\n<\/p>\n

\n\tZwicky måste ha skrattat gott när han skrev brevet – och Lundmark måste ha skrattat gott när han fick det.\n<\/p>\n

\n\tGoogle hyllar jordupptäckarna<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tTrappist-1-upptäckten av jordliknande planeter härom dan fick Google att göra denna hyllning (noterat av Christian Vestergaard<\/strong>):\n<\/p>\n

\n\t\"googledoodle230217[1]\"<\/a>Lite märkligt bara att NASA, som förvisso var med i upptäcktshistorien via Spitzer-teleskopet, tvunget skulle  stjäla HELA uppmärksamheten.\n<\/p>\n

\n\tVill du ta del av hur Trappist-systemet med dess teleskop och inriktning fungerar i Chile, så finns hemsidan här.<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

HST synar "30-åringen" – alkemistens våta dröm I dessa dagar för trettio år sedan upptäcktes supernovan i Stora Magellanska molnet (SN 1987A), och så här ter sig SN-resten idag för HST aka Hubble Space Telescope: I januari i år dokumenterades denna vidvinkelbild med Hubble-teleskopets Wide Field Camera 3. Ringen består av material som kastades ut… L\u00e4s mer »Nr 24 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/70279"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=70279"}],"version-history":[{"count":35,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/70279\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":70329,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/70279\/revisions\/70329"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=70279"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=70279"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=70279"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}

\n\t\"Zwicky-2\"<\/a>\n<\/p>\n