{"id":70365,"date":"2017-03-01T12:00:52","date_gmt":"2017-03-01T11:00:52","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=70365"},"modified":"2017-03-01T18:39:51","modified_gmt":"2017-03-01T17:39:51","slug":"nr-26-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/03\/01\/nr-26-2017\/","title":{"rendered":"Nr 26 2017"},"content":{"rendered":"

\n\tSAAF-möte väntar i "Beddingestrand by the Sea"<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\t 24-26 mars 2017 träffas sektionerna inom Svensk AmatörAstronomiska Förening, SAAF, i sydskånska Beddingestrand  för att diskutera observationell och praktisk amatörastronomi. Nattetid studeras Messierobjekten vid klart väder – mars månad är en ypperlig tidpunkt att köra Messiermaraton! SAAF håller dessutom årsmöte 25 mars.\n<\/p>\n

\n\t* Basen är Garnhuset precis<\/strong> invid strandbrinken, som erbjuder en förträfflig observationsplats med fin himmel och låg horisont. Den mörkaste delen av himlen finner vi mot öster och söder där himlen möter havet långt bort över Östersjön. Här finns gott om plats att ställa upp teleskop och Vintergatan strålar i all sin prakt vid klart väder.\n<\/p>\n

\n\t* De  trolskt vackra vyerna nedan <\/strong>kommer förhoppningsvis att vänta SAAF-besökarna PLUS stjärnklarhet – tusen tack till Claes Westlin, <\/strong>min fotografkompis inom Gammel Danskens Vänner, som permanent bor här nere:\n<\/p>\n

\n\t\"IMG_3688\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\"IMG_3928\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\"IMG_3599\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t* Här finns chansen att<\/strong> diskutera allt inom observationer från meteorer till djuprymdsobjekt, och tekniker som fotometri, astrometri och bildbehandling. Presentationer om utrustning och teleskop också. Föredragen blir 30 eller 60 minuter långa. Det går också att hålla praktisk workshop under stjärnorna vid klart väder eller i Garnhuset vid mulet väder.\n<\/p>\n

\n\t* Inom sektionerna<\/strong> (variabler, ockultationer, planeter, deep sky m fl) finns stora möjligheter att aktivera sig och växa i sitt intresse tillsammans med likasinnade, och dra nytta av de internationella kontakterna.\n<\/p>\n

\n\t* Håkan Barregårds<\/strong> observatorium i Beddingestrand och Johan Warells<\/strong> observatorium söder om Skurup står på utflyktsprogrammet. TBO besöks, för de som vill, avslutningsdan, söndan.\n<\/p>\n

\n\t* Programmet med<\/strong> föredragspunkter, utflykter, praktisk info om boende, kommunikationer, festmåltid m m, finns här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\t– Väl mött!, <\/strong>hälsar SAAF-ordföranden Johan Warell.\n<\/p>\n

\n\tMaria Sundin i tv-rutan<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tChristian Vestergaard <\/strong>slår ett slag för SVT1-programmet Go´kväll<\/em>, som har engagerat Göteborgsastronomen Maria Sundin <\/strong>som rymdexpert. I går slog hon ett slag för de bästa astrobilderna tagna 2016 och offentliggjorda i Populär astronomi<\/em> – grattis förresten till vinnaren Göran Strand<\/strong> för hans fabulösa fullmånebild:\n<\/p>\n

\n\t\"\u00a9<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFoto: Göran Strand<\/em>\n<\/p>\n

\n\tAvslöjande bild av en galax sedd från sidan<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDenna färgglada strimma av stjärnor, gas och stoft är i själva verket en spiralgalax med katalogbeteckningen NGC 1055. Galaxen i bilden, som är tagen av ESO:s Very Large Telescope (VLT)<\/a>, tros vara 15 procent större i diameter än Vintergatan. Eftersom vi ser NGC 1055 från sidan ser den ut att sakna de virvlande spiralarmarna som är typiska för en spiralgalax. Ändå finns det ställen där galaxen tycks ha vridits till under inflytandet från en större närliggande galax.\n<\/p>\n

\n\t\"The<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: ESO\/VLT<\/em>\n<\/p>\n

\n\tKantställda spiralgalaxer ger oss<\/strong> möjligheten att få en <\/span>överblick över hur stjärnorna – både nya områden där stjärnor föds<\/span>och äldre populationer – är fördelade genom galaxen. Dessutom blir det lättare att mäta hur långt “upp” den relativt platta skivan och den stjärntunga kärnan egentligen sträcker sig. Material sträcker sig bort från det bländande ljuset <\/span>av galaxens plan<\/span> och blir mer tydligt synlig <\/span>mot kosmos mörka fond<\/span>. <\/span>\n<\/p>\n

\n\tEtt sådant perspektiv gör det möjligt<\/strong> för astronomer att studera formen hos hela galaxens skiva och studera dess egenskaper. <\/span>En särskilt intressant egenskap är skevhet, som också uppvisas i<\/span> NGC 1055. I galaxens <\/span>skiva hittar vi några ovanligt förvridna områden, där det är troligen en växelverkan med den närliggande galaxen Messier 77 <\/span>som ligger bakom oredan<\/span>. Skevheten syns också i bilden: NGC 1055:s skiva är något böjd längs med kärnan. <\/span>Messier 77, även känd som NGC 1068, har en väldigt ljusstark kärna med ett supermassivt svart hål som kraftkälla. Den är ett av de mest närliggande exemplen av vad astronomer kallar en aktiv galax.<\/span>\n<\/p>\n

\n\tVulcanus i Läkartidningen<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\t\"lakartidninglogo\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tLynöe tar fallet med Vulcanus, den hypotetiska planeten innanför Merkurius som borde finnas enligt Urban le Verrier<\/strong> på 1800-talet – han tänkte på Merkurius konstiga banvridning, som borde vara orsakad av en himlakropp mellan Merkurius och solen –  men som ju inte fanns i verkligheten. Trots att det fanns de som såg den lilla himlakroppen! Först med Albert Einstein<\/strong> gick ljuset upp för astronomern vad som låg bakom Merkurius uppförande.<\/span>\n<\/p>\n

\n\t– Astronomin illustrerar i hur hög grad vetenskapliga teorier är en förutsättning för meningsfulla observationer, menar <\/span>Lynøe.\n<\/p>\n

\n\tJag vet inte hur många fall det finns inom vår vetenskap, framför allt under de tider då de stora paradigmskiftena ägde rum. Massor! Bara ett exempel: När Stockholmsprofessorn Karl Bohlin<\/strong> 1919 läste att Knut Lundmark<\/strong> fått fram ett avstånd till M31 på 650 000 ljusår gapskrattade Bohlin, som sjäv mätt avståndet till 19 ljusår. Bohlins hjärna var alltför teoriimpregnerad! <\/span>\n<\/p>\n

\n\tEn liten virvelvind på Mars…<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tPlötsligt drog en liten virvelvind fram mitt framför kameran på Mars-rovern Curiosity.<\/a> Dagen var 18 februari på jorden.\n<\/p>\n

\n\t\"PIA21483\"<\/a>\n<\/p>\n

\n
\n\t\t \n\t<\/dd>\n
\n\t\tBildkälla: NASA\/JPL-Caltech\/TAMU<\/em>\n\t<\/dd>\n<\/dl>\n

\n\t… och en elak katt<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\t– Vad heter den elakaste katten på Mars?, undrar Björn Stenholm.<\/strong>\n<\/p>\n

\n\tOch ger själv svaret:\n<\/p>\n

\n\t– Olympus Måns.\n<\/div>\n
\n\t\"pellesvansskola\"<\/a>\n<\/div>\n
\n\tTypisk Marskatt…<\/em>\n<\/div>\n

\n\tDagens rebus<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tTack till läkaren Per Ljungvall,<\/strong> som är en jäkel på bildrebusar. Kan du knäcka denna? Rätt svar i nästa nummer.\n<\/p>\n

\n\t\"105.Rebus7751\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

SAAF-möte väntar i "Beddingestrand by the Sea"  24-26 mars 2017 träffas sektionerna inom Svensk AmatörAstronomiska Förening, SAAF, i sydskånska Beddingestrand  för att diskutera observationell och praktisk amatörastronomi. Nattetid studeras Messierobjekten vid klart väder – mars månad är en ypperlig tidpunkt att köra Messiermaraton! SAAF håller dessutom årsmöte 25 mars. * Basen är Garnhuset precis invid… L\u00e4s mer »Nr 26 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/70365"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=70365"}],"version-history":[{"count":43,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/70365\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":70437,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/70365\/revisions\/70437"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=70365"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=70365"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=70365"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}

\n\tKompisen Carl-Olof Börjeson <\/strong>har skickat mig några sidor ur Läkartidningen<\/em> från 15 februari 2017 i vilken KI-professorn Niels <\/strong><\/span>Lynøe<\/strong> <\/strong>diskuterar "Mikrobiologer mikroskoperar – astronomer teleskoperar. Men de löper samma risk för teoriimpregnerade  observationer". Finns här på nätet.<\/a><\/span>\n<\/p>\n