{"id":70575,"date":"2017-03-08T22:27:51","date_gmt":"2017-03-08T21:27:51","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=70575"},"modified":"2017-03-09T11:20:24","modified_gmt":"2017-03-09T10:20:24","slug":"nr-29-2017-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/03\/08\/nr-29-2017-2\/","title":{"rendered":"Nr 29 2017"},"content":{"rendered":"<h2>\n\t<strong>VVV 2013 &#8211; senaste nytt fr&aring;n Anders Nyholm<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tTack till <strong>Anders Nyholm<\/strong>, som &auml;r i Chile och jobbar i n&auml;ra infrar&ouml;tt med teleskopet kallat&nbsp; NTT (New Technology Telescope) och som tillsammans med&nbsp; kolleger f&ouml;rs&ouml;kt f&aring;nga in VVV 2013, en misst&auml;nkt supernova (se f&ouml;rra W-bloggen, scrolla ner) i Vintergatans mittplan.\n<\/p>\n<p>\n\tResultatet?\n<\/p>\n<p>\n\t&#8211; Vi tog bilder i n&auml;ra infrar&ouml;tt med NTT p&aring; morgonen 7 mars av dess f&auml;lt i Vintergatan, se nattrapporten: <a href=\"http:\/\/wiki.pessto.org\/pessto-wiki\/home\/night-reports\/night-report-2017-03-06-1\">http:\/\/wiki.pessto.org\/pessto-wiki\/home\/night-reports\/night-report-2017-03-06-1<\/a>.\n<\/p>\n<p>\n\t&#8211; En snabb titt p&aring; de enskilda r&aring;bilderna visade ingenting p&aring; platsen f&ouml;r transienten. Antingen syns den om man l&auml;gger samman bilderna, eller s&aring; har den falnat och blivit f&ouml;r svag. Vi f&aring;r se vad resultatet blir n&auml;r v&aring;ra kollegor har tittat n&auml;rmare p&aring; bilderna.\n<\/p>\n<p>\n\tNTT &auml;r ett av dessa fantastiska teleskop i clustret av teleskop p&aring; La Silla i Chile. <a href=\"http:\/\/www.eso.org\/sci\/facilities\/lasilla\/telescopes\/ntt.html\">Info om instrumetet finns h&auml;r. <\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tBland en del yrkesastronomer gick NTT under beteckningen &quot;Juvelen p&aring; berget&quot;, ja kanske t o m den f&ouml;rsta juvelen eftersom VLT senare tillkommit.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/03\/nightyntt.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"nightyntt\" class=\"aligncenter size-full wp-image-70556\" height=\"263\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/03\/nightyntt.jpg\" width=\"496\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/03\/nightyntt.jpg 496w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/03\/nightyntt-300x159.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/03\/nightyntt-200x106.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 496px) 100vw, 496px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: NTT\/ESO<\/em>\n<\/p>\n<h2 class=\"text_intro pr_first\">\n\t<strong>ALMA synar f&ouml;rsta stj&auml;rnorna<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\tESO-astronomer har med hj&auml;lp av<a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1708\/\"> ALMA uppt&auml;ckt stora m&auml;ngder av gl&ouml;dande stj&auml;rnstoft<\/a> i en galax som vi ser som den var d&aring; universum bara var en fj&auml;rdedel s&aring; gammalt som nu. Galaxen, som &auml;r den mest avl&auml;gsna galaxen i vilken man kunnat uppt&auml;cka stoft och damm, har observerats kort efter att den bildats. Detta &auml;r ocks&aring; den mest avl&auml;gsna observationen hittills av syre i universum.\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\tForskningsresultaten ger helt nya insikter i hur de f&ouml;rsta stj&auml;rnorna f&ouml;ddes och deras explosiva d&ouml;d.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Iota Orionis granskad av pyttesatellit<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDen ljusa stj&auml;rnan Iota i Orions sv&auml;rd har nu studerats med hj&auml;lp av <a href=\"https:\/\/phys.org\/news\/2017-03-iota-orionis-pulsating-beacon-constellation.html\">ett spektakul&auml;rt nanosatellitprojekt kallat BRITE (BRight Target Explorer).<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Ceres vita ett ungt fenomen<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tFakta: De vita ljusa karbonatrika saltomr&aring;dena p&aring; Ceres, varav ett kan ses &auml;ven i stora jordbaserade teleskop, n&auml;mligen det i kratern Occator, &auml;r betydligt yngre &auml;n kratern i sig:\n<\/p>\n<p>\n\t4 miljoner &aring;r (mot kraterns 34 miljoner &aring;r).\n<\/p>\n<p>\n\tMax Planck-astronomerna har<a href=\"http:\/\/www.mps.mpg.de\/Cryovolcanism-on-Dwarf-Planet-Ceres\"> info<strong> <\/strong>p&aring; denna sajt,<\/a> info baserad p&aring; studier fr&aring;n den kring Ceres snurrande Dawn-satelliten.\n<\/p>\n<p>\n\tOccator i 3D ter sig s&aring; h&auml;r (fram med dina gamla 3D-brillor!):\n<\/p>\n<h2>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/03\/standard_sans_both-1488790538-e1488998224965.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"standard_sans_both-1488790538\" class=\"aligncenter size-full wp-image-70568\" height=\"455\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/03\/standard_sans_both-1488790538-e1488998224965.jpg\" width=\"560\" \/><\/a><br \/>\n<\/h2>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: NASA\/JPL-Caltech\/UCLA\/MPS\/DLR\/IDA <\/em>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Aprop&aring; 8 mars<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t<strong>Christian Vestergaard<\/strong> tipsar om en norsk astrosajt som skriver om kvinnliga astronomipionj&auml;rer:<a href=\"http:\/\/www.astromaria.no\/category\/astronomer\/\"> http:\/\/www.astromaria.no\/category\/astronomer\/<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>V&aring;ra klothopar f&aring;r ny medlem<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tEn ny klotformig stj&auml;rnhop har hittats i v&aring;r hemmagalax, Vintergatan. <a href=\"https:\/\/arxiv.org\/pdf\/1703.02033.pdf\">Info p&aring; denna sajt.<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Youtube-film om Wolf-Lundmark-Melotte<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tI h&ouml;st firar vi ASTB:s 80-&aring;rsjubileum &auml;r det t&auml;nkt, och det &auml;r klart att tankarna kommer att g&aring; till v&aring;rt s&auml;llskaps grundare, v&aring;r guru <strong>Knut Lundmark <\/strong>(1889-1958). I brist p&aring; levande bilder p&aring; lundaprofessorn f&aring;r vi gl&auml;dja oss &ouml;ver Youtube-fynd som detta &#8211; en inzoomning p&aring; dv&auml;rggalaxen som i litteraturen kallas &quot;Wolf-Lundmark-Melotte&quot; eller bara WLM.\n<\/p>\n<p>\n\t<iframe allowfullscreen=\"\" frameborder=\"0\" height=\"315\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/niOy663tJms\" width=\"560\"><\/iframe>\n<\/p>\n<p>\n\tGalaxen&nbsp; anses tillh&ouml;ra de dussintals galaxer som ing&aring;r i v&aring;r lokala galaxgrupp men st&aring;r ut som en av dess mest avl&auml;gsna medlemmar i gruppens utkanter. Galaxen &auml;r faktiskt s&aring; liten och avskild s&aring; den kanske aldrig under hela universums historia har haft n&aring;got att g&ouml;ra med de andra galaxerna i lokala galaxgruppen &ndash; eller kanske ens med n&aring;gon annan galax.\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Wolf%E2%80%93Lundmark%E2%80%93Melotte\"><span>WLM<\/span><\/a><span> uppt&auml;cktes 1909 av den tyska astronomen, Sverigev&auml;nnen&nbsp;<strong> Max Wolf<\/strong><\/span><span>, och identifierades som en galax n&auml;stan femton &aring;r senare av&nbsp;<\/span><span> Lundmark och britten&nbsp;<strong> Philibert Jacques Melotte<\/strong> &ndash; efternamnen <\/span><span>bildar <\/span><span>galaxens ovanliga f&ouml;rkortning. Den ljussvaga galaxen befinner sig i stj&auml;rnbilden Valfisken cirka tre miljoner ljus&aring;r bort fr&aring;n Vintergatan, som &auml;r en av de tre dominerande spiralgalaxerna i v&aring;r lokala galaxhop. <\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>VVV 2013 &#8211; senaste nytt fr&aring;n Anders Nyholm Tack till Anders Nyholm, som &auml;r i Chile och jobbar i n&auml;ra infrar&ouml;tt med teleskopet kallat&nbsp; NTT (New Technology Telescope) och som tillsammans med&nbsp; kolleger f&ouml;rs&ouml;kt f&aring;nga in VVV 2013, en misst&auml;nkt supernova (se f&ouml;rra W-bloggen, scrolla ner) i Vintergatans mittplan. Resultatet? &#8211; Vi tog bilder i&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/03\/08\/nr-29-2017-2\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 29 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/70575"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=70575"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/70575\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":70589,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/70575\/revisions\/70589"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=70575"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=70575"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=70575"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}