{"id":70776,"date":"2017-03-20T16:28:20","date_gmt":"2017-03-20T15:28:20","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=70776"},"modified":"2017-03-22T00:40:26","modified_gmt":"2017-03-21T23:40:26","slug":"nr-34-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/03\/20\/nr-34-2017\/","title":{"rendered":"Nr 34 2017"},"content":{"rendered":"

\n\tDagens 3 D-bild:<\/u><\/strong>\n<\/p>\n

\n\t"Tefatet" Pan<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDen märkliga Saturnus-månen Pan ser ut så här i 3 D, berättar NASA i en notis på sin Photojournal-sajt:<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\"PIA21435_modest\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: NASA\/Cassini<\/em>\n<\/p>\n

\n\tPan är märkligt nog inte den enda månen där ute med denna märkliga form, så det ligger generella orsaker bakom utseendet: Krockar eller vad?\n<\/p>\n

\n\t Vänstra fotot visar Pans norra hemisfär, den högra den södra.\n<\/p>\n

\n\tPans medeldiameter är 28 km och månen ligger i Encke-gapet i Saturnus A-ring.\n<\/p>\n

\n\tDen som är intresserad av andra Cassini-bilder i 3 D rekommenderas denan sajt:  http:\/\/go.nasa.gov\/2mudxQA<\/a>.\n<\/p>\n

\n\tEri II är vår avlägsnaste dvärggranne<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tEn  dvärggalax upptäckt 2015 i Vintergatans närhet – dock måste den klassas som Vintergatans mest avlägsna dvärggranne,<\/a> se nedan – pockar på uppmärksamhet: Eridanus II (Eri II).<\/span>\n<\/p>\n

\n\t28 enskilda stjärnor har identifierats i systemet, som har följande parametrar:<\/span>\n<\/p>\n

\n\tRadialhastighet: \"${v}_{\\mathrm{hel}}=75.6\\pm \"$\\mathrm{km}\\,{{\\rm{s}}}^{-1}$\"<\/span>\n<\/p>\n

\n\tMass\/ljusrelation (det skulle Knut Lundmark<\/strong> ha gillat!): \"${420}_{-140}^{+210}$\" \"${M}_{\\odot\/\"${L}_{\\odot<\/span>\n<\/p>\n

\n\tAlltså spelar den mörka materian stor roll!<\/span>\n<\/p>\n

\n\tAvstånd från Vintergatans centrum:  ~370 kpc.  Klart över 1 000 000 ljusår.<\/span>\n<\/p>\n

\n\t\"image_2579_1-Eridanus-2\"<\/a>\n<\/p>\n

\n

\n\t\tEridanus 2 avslöjad 2015! Bil<\/em>dkälla:Sergey E. Koposov et al \/ Dark Energy Survey<\/em>\n\t<\/p>\n<\/div>\n

\n\tRadioblixtar även i Huffington Post<\/em><\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tBertil Falk <\/strong>noterar att även Huffington Post<\/em>, som inte kör med fejknews, har synat idén med hur radioblixtar kan vara tecken på utomjordisk intelligens. <\/a>\n<\/p>\n

\n\tFa´n tro´t! En tumregel för mig är att om det finns +10 000 naturliga förklaringar till ett fenomen, typ radioblixtar, så är det det som gäller, de går alltid före ufo-teorier med mera.\n<\/p>\n

\n\tFörr eller senare lär jag väl få äta upp min skeptiska hållning.\n<\/p>\n

\n\tDen dag då NASA upptäcker otvetydiga bevis på att det funnits liv på Mars, kastar jag in handduken. Då är fältet öppet för även radioblixtarna i min bok.\n<\/p>\n

\n\tHubble synar Nova Del 2013<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDå och då checkar jag upp vad astronomer använder HST aka Hubble Space Telescope till, och jag fastnade naturligtvis för ett projekt som sysslar med novan i Delfinens stjärnbild 2013. I fokus för HST på uppdrag av astronomen Justin Linford<\/strong>, Michigan State University, är studier av det utkastade materialet.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tTwitter-bilden från HST ser ut så här:\n<\/p>\n

\n\t\"C7Ai__1WsAEw-Rd\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tI dag ligger novan runt 14-15:e magnituden visuellt.\n<\/p>\n

\n\tNeil ryter till<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tNeil deGrasse Tyson <\/strong>skräder inte orden: I en tv -intervju påpekar han<\/a> att om Trump-regimens budget går igenom, gör den amerikanerna "stupid, weak and sick".\n<\/p>\n

\n\tJan Hemmel ur tiden…<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tEfter en tids sjukdom har tv-regissören, kulturskribenten m m Jan Hemmel<\/strong> lämnat oss, 83 år gammal. En god man!\n<\/p>\n

\n\tVi pratade då och då om de högre sfäriska tingen, och jag tyckte verkligen om – det skrev jag också i KvP:s tv-recension 1981 – hans tv-tolkning av Hertha Odemans<\/strong> novell Himmelens stjärnor.<\/em>\n<\/p>\n

\n\tStjärnorna handlade dock inte om våra stjärnor utan om en flickas fräknar.\n<\/p>\n

\n\t… och Chuck Berry<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tTack till Christian Vestergaard,<\/strong> som erinrar om detta brev till legenden Chuck Berry<\/strong> när han fyllde 60 år. Låten "Johnny B Goode" förekommer på Voyager-skivan ute i den interstellära rymden. Avsändare Carl Sagan<\/strong> och hustrun Ann Druyan:<\/strong>\n<\/p>\n

\n\t\"17361511_10154099274871841_8830625039382674420_n\"<\/a>\n<\/p>\n

\n

\n\t\tPåpassligt nog uppmärksammas Voyager-farkosterna i nya numret av Populär Astronomi<\/em> (pp 18-20 i nr 1 2017).\n\t<\/p>\n

\n\t\tOkända Copernicus-ex hittade i Rumänien<\/strong>
\n\t<\/h2>\n

\n\t\tTre ex av Nicolaus Copernicus <\/strong>De Revolutionibus <\/i>har kommit i dagen i Rumänien, vid ett av  den rumänska akademiens bibliotek i Cluj-Napoca. Verken är fyllda av intressanta randanmärkningar <\/a>som kompletterar och fördjupar Copernicus-kännaren Owen Gingerichs<\/strong> mäktiga Census<\/em>-verk 2003.\n\t<\/p>\n

\n\t\t\"800px-thumbnail\"<\/a>\n\t<\/p>\n

\n\t\tCopernicus storverk med marginalanteckningar är alltid intressant. Bildkälla: Wiki<\/em>\n\t<\/p>\n<\/div>\n

\n\tSofia Feltzing besökte göteborgsvännerna<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tLundaprofessorn Sofia Feltzing<\/strong> har varit  på besök i Göteborg. \n<\/p>\n

\n\t– GAK samt Slottsskogsobservatoriets Vänner hade årsmöte söndag 19 mars.  Årsmötesföreläsaren var  alltså professor Feltzing som föreläste om astrofysikaliska processer i samband med stjärnornas utvecklingsstadier. Föredraget
\n\tlöd; "Hur vet man när en stjärna fyller år?" \n<\/p>\n

\n\t– Tjugotre åhörare kom till klubbens årsmöte på Slottsskogsobservatoriet, berättar W-bloggens utsände Christian Vestergaard.<\/strong>\n<\/p>\n

\n\t\"SAMSUNG<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFoto: Christian V<\/em>\n<\/p>\n

\n\tFeltzing, som är född här i västraste Sverige, är numera ledamot av KVA och tillhör en av  dussinet kvinnor som doktorerat i astronomi i vårt land. Först ut på plan var vår egen Frida Palmér!<\/strong>\n<\/p>\n

\n\tDet sista som händer<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tVem om inte W-bloggens Lars Olefeldt<\/strong> har gjort detta fynd på nätet?\n<\/p>\n

\n\t\"End_of_The_World<\/a>\n<\/p>\n

\n\tElakheten påminner mig om Kvällspostens önskelöpsedel: "Jorden gick under i morse – fylliga reportage i morgon  från klotets alla hörn".\n<\/p>\n

\n\tVår klassiska slogan "Först med senaste\/sista nytt" hade passat ovanligt bra.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Dagens 3 D-bild: "Tefatet" Pan Den märkliga Saturnus-månen Pan ser ut så här i 3 D, berättar NASA i en notis på sin Photojournal-sajt: Bildkälla: NASA\/Cassini Pan är märkligt nog inte den enda månen där ute med denna märkliga form, så det ligger generella orsaker bakom utseendet: Krockar eller vad?  Vänstra fotot visar Pans norra… L\u00e4s mer »Nr 34 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/70776"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=70776"}],"version-history":[{"count":47,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/70776\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":70845,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/70776\/revisions\/70845"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=70776"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=70776"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=70776"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}