{"id":7092,"date":"2010-09-26T16:52:17","date_gmt":"2010-09-26T15:52:17","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=7092"},"modified":"2010-09-26T20:25:47","modified_gmt":"2010-09-26T19:25:47","slug":"nr-163-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/09\/26\/nr-163-2010\/","title":{"rendered":"Nr 163 2010"},"content":{"rendered":"

ET:s syn p\u00e5 v\u00e5rt planetsystem<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Planetsystemet som ungt nere t h, sen har Kuiper-b\u00e4ltet fragmentiserats bit f\u00f6r bit, uppe t v har vi dagens ytterplanetv\u00e4rld. Ill: NASA\/Goddard\/Marc Kuchner aoch Christopher Stark<\/figcaption><\/figure>\n

Hur ser en exoplanet-jagande astronom i ett annat och avl\u00e4gset solsystem p\u00e5 V\u00c5R sol och V\u00c5RA planeter – fr\u00e5n olika avst\u00e5nd och d\u00e4rmed \u00e5ldrar? Det har NASA-forskare nu s\u00f6kt svaret p\u00e5 med hj\u00e4lp av simulerande superdatorer,<\/a> som utrett vad som h\u00e4nder n\u00e4r tiotusentals stoftpartiklar kolliderar, v\u00e4xelverkar och fragmenteras “typ Kuiper-b\u00e4ltet”\u00a0 och hur resultaten blir under olika epoker, beroende p\u00e5 hur l\u00e5ngt borta exo-astronomerna finns.<\/p>\n

M\u00f6jligheterna att indirekt studera t ex effekten fr\u00e5n Neptunus gravitation\u00a0 i Kuiper-b\u00e4ltets kalla, isiga fragmenterade stoftmoln har studerats.<\/p>\n

Datakraften kommer fr\u00e5n NASA:s Discover-superdator, som haft koll p\u00e5 och r\u00e4knat p\u00e5 75 000 stoftpartiklar av ungef\u00e4r 1,2 mm:s storlek, hur de v\u00e4xelverkat med de yttre planeterna, solljuset, solvinden och varandra.<\/p>\n

N\u00e4r ber\u00e4kningarna v\u00e4l har slutf\u00f6rts f\u00e5r vi fram “bilder” som visar infrar\u00f6da versioner av solsystemet sett fr\u00e5n den interstell\u00e4ra rymden. 700 miljoner \u00e5r gammalt, 100 miljoner \u00e5r, 15 miljoner \u00e5r. Och de p\u00e5minner hemskt mycket om den \u00e4kta varan, det vill s\u00e4ga vissa exoplaneter i fr\u00e4mmande stj\u00e4rnsystems “Kuiper-b\u00e4lten”\u00a0 studerade h\u00e4r fr\u00e5n jorden. Ett oerh\u00f6rt sp\u00e4nnande exempel \u00e4r t ex Fomalhaut (\u03b1 Piscis Austrini) som Hubble fotade 2008. Klicka p\u00e5 bilden nedan s\u00e5 ser du var planeten finns. Den centrala huvudstj\u00e4rnan har maskats bort s\u00e5 att stoftringen\u00a0 med planeten inb\u00e4ddad framtr\u00e4der.<\/p>\n

Fomalhaut ligger 25 ljus\u00e5r bort.<\/p>\n

\"\"<\/a>
M\u00e4rklig planetbild! Foto: NASA\/ESA\/P. Kalas (Univ. of California, Berkeley)<\/figcaption><\/figure>\n

\n

Vintergatsbandet i olika v\u00e5gl\u00e4ngder<\/h2>\n
– Pedagogiskt och intressant, summerar Christian V den unika sajten med Vintergatsstr\u00e5ket. Med hj\u00e4lpa av Chromoscope kan vi sj\u00e4lva\u00a0 utforska – t ex zooma in <\/a>– v\u00e5r hemmagalax, och se k\u00e4nda nebulosor, stj\u00e4rnhopar, hela stj\u00e4rnbilder\u00a0 i ljuset\u00a0 fr\u00e5n intensiv\u00a0 gammastr\u00e5lning till de l\u00e4ngsta radiov\u00e5gorna.<\/div>\n
Christian tipsar ocks\u00e5 om att stavspiralen NGC1365 kan zoomas in p\u00e5 ESO:s hemsida<\/a>.<\/div>\n

Multiversum inget hj\u00e4rnsp\u00f6ke<\/h2>\n

Rune Fogelquists tidskrift Asterisken* <\/em>diskuterar bl a fr\u00e5gan: Hur m\u00e5nga universa finns det?<\/p>\n

Rune har fiskat djupt i en tysk uppsats och det \u00e4r klart att man hajar till n\u00e4r man f\u00e5r veta att det kan finnas massor av universa, en del p\u00e5minnande om v\u00e5rt, en del helt obebodda, n\u00e5gra universa existerar bara i n\u00e5gra minuter – andra kan ha miljarder \u00e5r p\u00e5 nacken.<\/p>\n

Slutsats:<\/p>\n

Ett multiversum som det som fysikteoretikern Hugh Everett funderat \u00f6ver\u00a0 \u00e4r inget hj\u00e4rnsp\u00f6ke!<\/p>\n

\"\"<\/a>Everett, f\u00f6rresten, var en m\u00e4rklig figur i v\u00e5r Herres fysikerhage: \u00d6verviktig, alkoholist, kedjer\u00f6kare, ateist… han ville, n\u00e4r han dog bara 51 \u00e5r gammal, att hans aska skulle sl\u00e4ngas ut med slasken. Vilket ocks\u00e5 skedde!<\/p>\n

Everetts m\u00f6te med Niels Bohr i K\u00f6penhamn var en katastrof, men hans position som tongivande teoretiker bakom multivers-teorin har bara \u00f6kat med \u00e5ren. En senkommen revansch!<\/p>\n

I m\u00e5ngudinnans tr\u00e4dg\u00e5rd<\/h2>\n
\"\"<\/a>P\u00e5 Malm\u00f6 museer kan just nu ses tv\u00e5 utst\u00e4llningar, som – om man vill – knyter an till ett \u00f6vergr\u00e4nsande fantasiuniversum. L\u00e4ngst upp under tak\u00e5sarna visar Lisa Jeannin och Rolf Schuurmans en installation med lekfull rymd. Underrubriken p\u00e5 konstverket \u00e4r ocks\u00e5 “No Home Like Space”.<\/div>\n
Finast \u00e4r dock den lilla utst\u00e4llningen med f\u00f6rn\u00e4mlig grafk signerad den lille store Bertil Lundberg, som var en av de tongivande grafikl\u00e4rarna i Malm\u00f6 – med professors rang och v\u00e4rdighet.<\/div>\n
Utst\u00e4llningen med 21 sm\u00e5 grafiska klenoder heter som boken,\u00a0 I m\u00e5ngudinnans tr\u00e4dg\u00e5rd<\/em>, och de som kommer ih\u00e5g Bertils faiblesse f\u00f6r runda klot i sin konst f\u00e5r sitt lystm\u00e4te. Synd han inte lever l\u00e4ngre s\u00e5 man kunde f\u00e5 pratat mer om dessa Lundberg-sf\u00e4rer och vad de signifierar!<\/div>\n
Lyrikern\u00a0 Lasse S\u00f6derberg samarbetade med Bertil Lundberg och\u00a0 har skrivit beledsagande kortdikter till de 21 bilderna. Allt \u00e4r inte bra, en del poetiska liknelser k\u00e4nns platta:\u00a0 “M\u00e5nen \u00e4r kraniet efter ett utd\u00f6tt \u00f6kendjur”. Jaha.<\/div>\n
B\u00e4ttre d\u00e5 n\u00e4r S\u00f6derberg\u00a0 menar: “Den egna himlakroppen \u00e4r den som inte r\u00f6r sig.” Klurigt, djupsinnigt.<\/div>\n
Men Bertils klot m\u00e5ste ni kika p\u00e5!<\/div>\n
Utst\u00e4llningen st\u00e5r till 24 oktober.<\/div>\n

Dagens Einstein<\/h2>\n

\"\"<\/a>Och s\u00e5 var det studenten som uppt\u00e4ckte Einstein i t\u00e5gets restaurangvagn, tog mod till sig och gick fram till geniet:<\/p>\n

– Urs\u00e4kta mig, professor Einstein, men vet ni m\u00f6jligtvis om New York stannar vid det h\u00e4r t\u00e5get?<\/p>\n

Einstein ska ha skrattat s\u00e5 att han tappade temuggen.<\/p>\n


\n<\/span><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

ET:s syn p\u00e5 v\u00e5rt planetsystem Hur ser en exoplanet-jagande astronom i ett annat och avl\u00e4gset solsystem p\u00e5 V\u00c5R sol och V\u00c5RA planeter – fr\u00e5n olika avst\u00e5nd och d\u00e4rmed \u00e5ldrar? Det har NASA-forskare nu s\u00f6kt svaret p\u00e5 med hj\u00e4lp av simulerande superdatorer, som utrett vad som h\u00e4nder n\u00e4r tiotusentals stoftpartiklar kolliderar, v\u00e4xelverkar och fragmenteras “typ Kuiper-b\u00e4ltet”\u00a0… L\u00e4s mer »Nr 163 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7092"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7092"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7092\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7127,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7092\/revisions\/7127"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7092"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7092"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7092"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}